Nuvarande kommunvapen i Sverige

[tyskaorden]

Har ju en tråd om upphörda Svenska kommunvapen, så jag tänkte det kunde vara intressant med en genomgång av de kommunvapen som brukas idag. Bilder från Vladimir Sagerlund /Riksarkivet i Sverige på Wikimedia Commons.

Ale_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (28.39 KiB) Visad 150 gånger

Ale. Blasonering: I fält av silver en av en vågskura bildad stam, två gånger vågskuredelad av blått och silver, samt däröver ett stolpvis ställt grönt spetsigt blad med två flikar vid basen. Albladet kommer från Ale härads sigill, från 1560.

Alingsås_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (60.53 KiB) Visad 150 gånger

Alingsås. Blasonering: fält av silver en på grön mark framför en uppväxande grön ek gående röd hjort med horn, tunga och klövar av guld. Vapnet bygger på stadens sigill känt sedan början av 1630-talet (Alingsås blev stad 1619. Trakten kring Alingsås var känt för sina ekoskogar, och hjortar trivs i den miljön. Det fastställdes av Kungl. Maj:t 1953 och registrerades hos Patent- och registreringsverket efter de kommunala reformerna 1974.

Alvesta_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (71.6 KiB) Visad 150 gånger

Alvesta. Blasonering: I grönt fält tre bin av guld, ordnade två och ett, och därunder en stam av guld, belagd med ett grönt bevingat hjul. Bina symboliserar den industriella fliten och det bevingade hjulet står för Alvesta som järnvägsknutpunkt. Ursprungligen fastställt av Kungl. Maj:t 1951 för köpingen. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1976.

Aneby_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (22.48 KiB) Visad 150 gånger

Aneby. Blasonering:I blått en balkvis ställd ström av silver, belagd med ett blått topografiskt tecken för vattenfall. Symboliserar vattenfallet Stalpet i huvudorten. Antaget 1980 och registrerat hos Patent- och registreringsverket 1987.

[tyskaorden]

Arboga_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (34.61 KiB) Visad 146 gånger

Arboga. Blasonering: I fält av silver en svart örn med näbb, tunga och fötter röda samt vardera vingknogen belagd med en sexuddig stjärna av guld. Baserat på stadens sigill känt från 1330. Betydelsen av örnen är inte känd, dock är örnen vanligt förekommande i heraldiken. Stjärnorna är tillfogade som ett särskiljande tecken. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1969 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.


Arjeplog.

Arjeplog_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (36.46 KiB) Visad 146 gånger

Arjeplog. Blasonering: I grönt fält tre balkvis ställda strängar, åtföljda ovan av ett renhorn och nedan av en tilltagande måne, allt av silver. Renhornet syftar på renskötseln i området. De tre balkarna symboliserar älvarna: Laisälven, Skellefteälven och Piteälven. Månskäran används i metallurgin som tecken för silver, och syftar här på Nasafjälls silvergruva. Fastställt av Kungl. Maj:t 1952-11-06 och efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registeringsverket 1974.

Arvidsjaur_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (50.66 KiB) Visad 146 gånger

Arvidsjaur. Blasonering: I fält av guld ett blått renhuvud med röd beväring, därest dylik skall komma till användning, och däröver en blå ginstam med Karlavagnens stjärnbild av guld. Renhuvudet symboliserar på renskötseln. Karlavagnen syftar på det nordligaste läget. Bygger av ett vapenförslag av hemmansägare Karl Nordlund i Hällberg, som blev förenklat av Riksheraldikerämbetet. Fastställt av Kungl. Maj:t 1945 och registerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

[tyskaorden]

Arvika_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (46.22 KiB) Visad 144 gånger

Arvika. Blasonering: En häst av silver på blått fält, bestrött med kugghjul av samma metall. Hästen står för hästuppfödning och kugghjulen för industrin. Fastställt av Kungl. Maj:t 1918-12-31. Efter kommunreformera registrerat hos Patent- och registeringsverket 1974.

Askersund_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (33.43 KiB) Visad 144 gånger

Askersund. Blasonering: I fält av silver en naturfärgad smed, hållande med båda händerna en svart slägga, och klädd i vit skjorta, blå byxor, gula strumpor, svarta skor och blå luva.Bygger på en bild i stadens äldsta privilegiebrev från 1643. Vid Kungl. Maj:ts fastställelse av vapnet 1948 skedde en viss anpassning till heraldikens regler. Registrerat hos Patent- och registeringsverket 1975 efter kommunreformerna.

Avesta_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (22.94 KiB) Visad 144 gånger

Avesta. Blasonering: En sköld av silver med en bandvis ställd blå ström åtföljd ovan av ett rött järnmärke och nedan av ett kopparmärke av samma färg. Strömmen står för Dalälven, som hade stor betydelse som kraftkälla för stadens industrier för förädling av järn och koppar. Fastställt av Kungl. Maj:t 1920 och efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registeringsverket 1974.

[tyskaorden]

Bengtsfors_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (32.11 KiB) Visad 143 gånger

Bengtsfors. Blasonering: I rött en uppskjutande genomgående bro med två valv och däröver en merkuriestav, allt av silver. Merkuriestaven står för Bengtsfors som handelscentrum. Bron syftar dels på Strömbron, dels på den äldre Bengtsbroa som givit orten dess namn. Fastställt för köpingen av Kungl. Maj:t 1946-03-01 och efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1979.

Berg_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (32.76 KiB) Visad 143 gånger

Berg. Blasonering: I blått fält en från ett treberg av silver uppskjutande låga av guld, åtföljd till dexter av en sinistervänd yxa, och till sinister av en bössa båda av silver. Yxan syftar på timmermansyrket och bössan står för bössmedsyrket. Låga på treberg för vårdkasen på Hoversbergstoppen. Treberget står också för ortnamnet. Antaget 1957-10-19 och ej fastställt av Kungl. Maj:t. Registrerat hos Patent. och registreringsverket 1987.

Bjurholm_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (30.9 KiB) Visad 143 gånger

Bjurholm. Blasonering: I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av guld, belagd med en gående svart bäver med tunga, tänder och klor röda. Fastställt av Kungl. Maj:t 1951-09-20. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1987.

[tyskaorden]

Bjuv_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (12.63 KiB) Visad 119 gånger

Bjuv. Blasonering: I svart fält en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med röd låga. Gruvblosset syftar på den tidigare gruvnäringen i området. Fastställt av Kungl. Maj:t 1955 för staden Bjuv. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974-05-03.

Boden_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (19.91 KiB) Visad 119 gånger

Boden. Blasonering: En sköld av silver med en röd krenelerad mur med porttorn. Symboliserar fästningen och dess fortifikationer. Vapnet fastställdes för den nybildade staden 1919. Registrerades hos Patent- och registeringsverket 1974.

Bollebygd_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (13.06 KiB) Visad 119 gånger

Bollebygd. Blasonering: I svart fält en med grepe försedd kanna av guld. Kannan en Bolle syftar på namnet och fanns i Bolle sockens sigill från 1568. Svart och guld är Västergötlands färger. Vapnet fastställdes ursprungligen för Bollebygds landskommun av Kungl. Maj:t 1955-12-09. 1974-1995 var Bollebygd del av Borås kommun. 1995 blev man åter en självständig kommun och återtog detta vapen.

Bollnäs_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (33.04 KiB) Visad 119 gånger

Bollnäs. Blasonering: I blått fält en trana av silver med hjässa, ben och näbb röda, vilken i sin upplyfta högra fot håller en röd sten, stående ovanför två av vågskuror bildade strängar av silver. Tranan är från vapnet för Bollnäs stad och de två strömmarna syftar på Ljusnan och Voxnan. I stadens vapen stod tranan på ett bevingat hjul av silver syftande på järnvägen. Registerat hos Patent- och registreringsverket 1976.

Borgholm_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (19.51 KiB) Visad 119 gånger

Borgholm. Blasonering: I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en borg, allt av silver; portar och fönster blå. Borgen syftar på Borgholms slott, idag en ruin. Vågskuran syftar på hamnen och att kommunen är omgiven av vatten på tre sidor. Vapnet fastställt 1877 till den dåvarande staden Borgholm. En ny fastställelse skedde av Kungl. Maj:t 1947 och efter de senare kommunreformerna registrerades vapnet i Patent- och registreringsverket 1982.

[tyskaorden]

Borlänge_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (25.4 KiB) Visad 115 gånger

Borlänge. Blasonering: Medelst vågskuror två gånger av blått, silver och rött styckad sköld, i första fältet ett järnmärke och i tredje en balkvis ställd yxa, båda av silver. Strömmen med fyra forsar är underlaget till Borlänges järnindustri. Denna symboliseras ytterligare av järnmärket. Yxan står för skogsbruket. Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t 1938 för Domnarvets landskommun. 1944 övertogs det av den nybildade staden Borlänge som bildades genom en sammanslagning av Borlänge köping med Domnarvets landskommun. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1978.

Borås_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (36.69 KiB) Visad 115 gånger

Borås. Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad. Saxarna symboliserar det hemsmide av bla. saxar som förekom i området. I utökad betydelse kan de även syfta på textilindustrin i Borås. Redan i stadens första privilegiebrev från 1622 förekommer ullsaxar. Dock var det länge inte säkert vilken av saxarna som skulle ha uddarna nedåt. I fastställelsen av Kungl. Maj:t 1939 bestämdes att saxarna skulle vara ställda som i dagens vapen. 1974 registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket.

Botkyrka_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (47.24 KiB) Visad 115 gånger

Botkyrka. Blasonering: rött fält en stående med gloria försedd Sankt Botvidsbild av guld, hållande i högra handen en yxa och i den vänstra en fisk, båda av silver. Visar St. Botvid, vilken gett kommunen dess namn. Fastställt för landskommunen av Kungl. Maj:t 1954-01-15. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974 och 1983 (efter att Salems kommun brutit sig ur Botkyrka 1982).

[tyskaorden]

Boxholm_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (55.44 KiB) Visad 113 gånger

Boxholm. Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i fält av guld en halv upprest, röd bock med blå beväring; 2. och 3. i rött fält ett järnmärke av guld. Järnmärket står för gruvnäringen och industrin. Stenbocken är från ätten Stenbocks vapen, en Arvid Gustafsson Stenbock som lät uppföra Boxholms slott. Fastställt av Kungl. Maj:t 1947-10-03 för köpingen. Efter kommunreformerna i mitten av 1900-talet, registerat hos Patent- och registeringsverket 1974 för Boxholms kommun.

Bromölla_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (39.23 KiB) Visad 113 gånger

Bromölla. Blasonering: I blått fält en genomgående bro i ett spann över ett kvarnhjul, båda i guld. Bron står för ortnamnets förled och kvarnhjulet för ortnamnets efterled. Fastställt av Kungl. Maj:t 1951-11-23 och efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Bräcke_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (41.17 KiB) Visad 113 gånger

Bräcke. Blasonering: Sköld, två gånger delad av blått, bestrött med sexuddiga gyllene stjärnor, och av guld, vari en gående svart björn med röd tunga och röda klor, samt av rött, bildande en mur med fogar av guld. Bygger på bilden i Bräcke sockens sigill från ca 1800. Fastställt för landskommunen av Kungl. Maj:t 1958-03-28 och efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registeringsverket 1975.

[Patrik Öbrink]

Borås_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png
Borås. Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad. Saxarna symboliserar det hemsmide av bla. saxar som förekom i området. I utökad betydelse kan de även syfta på textilindustrin i Borås. Redan i stadens första privilegiebrev från 1622 förekommer ullsaxar. Dock var det länge inte säkert vilken av saxarna som skulle ha uddarna nedåt. I fastställelsen av Kungl. Maj:t 1939 bestämdes att saxarna skulle vara ställda som i dagens vapen. 1974 registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket.

Korsen nämns inte i blasoneringen. Är det ett estetiskt inslag tillagt av konstnären? Jag noterar att Borås i sin grafiska profil använder vapnet utan tillagda kors.

[tyskaorden]

Ja de är ett tillägg av konstnären och behöver inte finnas med vid uppteckning av vapnet.

[tyskaorden]

Burlöv_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (28.2 KiB) Visad 83 gånger

Burlöv. Blasonering: I rött fält en femuddig stjärna av silver över en sockerbeta av silver med blad av guld. Sockerbetan förädlingen av sockerbetor som är framträdande i kommunen. Stjärnan är från emblemet för landets äldsta folkhögskola i Vilan. Fastställt av Kungl. Maj:t 1959-11.27, efter kommunreformerna registrerades vapnet hos Patent- och registeringsverket 1974.

Båstad_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (35.48 KiB) Visad 83 gånger

Båstad. Blasonering: I fält av silver ett rött tremastat kofferdifartyg med tre råsegel på de främre masterna och ett latinmesansegel på mesanmasten, som har en naturfärgad svensk flagga på toppen. Vapnet är baserat på ett sigill från 1783, och symboliserar hamnen. Båstad blev köping 1858 och det visade vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1941. Efter kommunreformerna på 1900-talet registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.

Dals-Ed_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (17.93 KiB) Visad 83 gånger

Dals-Ed. Blasonering: En medelst vågskura bildad stam, som delas i grönt och blått, och däröver ett silverne parti att liknas vid en höjd, från vars topp uppstiger en eldslåga. Symboliserar traktens natur med berg, skog och vatten. Eldslågan symboliserar en vårdkase, lämplig i denna gränstrakt. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1957.

Danderyd_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (42.3 KiB) Visad 83 gånger

Danderyd. Blasonering: En silverspets i rött fält med en chef av silver, belagd med tre röda rosor. Spetsen i det röda fältet är från ätten Banérs vapen, och syftar på att godset Djursholm i 300år varit i denna släkts ägo. Rosorna i ginstammen lades till för att karaktärisera orten som en trädgårdsstad. 1971 sammanslogs staden Djursholm med köpingen Danderyd. Den nya kommunen tog namnet Danderyd, men övertog Djursholms vapen. Registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974. Djursholms vapen hade fastställts av Kungl. Maj:t 1916, två år efter man blivit stad.

[tyskaorden]

Degerfors_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (33.63 KiB) Visad 80 gånger

Degerfors. Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad blå balk, belagd med ett järnmärke mellan två kugghjul, alla av silver. Vågbalken syftar på Svea älv av stor betydelse för traktens topografi. Kugghjulen och järnmärket syftar på järnbruket kring vilket orten vuxit fram. Fastställt av Kungl. Maj:t 1948-12-17 för Degerfors köping. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Dorotea_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (34.08 KiB) Visad 80 gånger

Dorotea. Blasonering:I fält av guld en röd björn med blå beväring, därest dylik skall komma till användning, och däröver en röd ginstam belagd med en krona av guld. Björnen symboliserar att man vid vapnets skapande 1945, troligen var landets mest björnrikaste. Man hade bl.a. levererat björnar till Skansen i Stockholm. Kronan syftar på Gustav IV Adolfs hustru, vilken givit Dorotea sitt namn. Drottningen fullständiga namn var Fredrika Dorotea Vilhelmina, och har även givit namn år socknarna Fredrika och Vilhelmina.

Eda_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (16.12 KiB) Visad 80 gånger

Eda. Blasonering: I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en femuddig skans, allt av silver. Symboliserar Eda skans vid stranden till sjön Bysjö. Fastställt av Kungl. Maj:t 1948-09-27, efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

[tyskaorden]

Ekerö_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (23.03 KiB) Visad 53 gånger

Ekerö. Blasonering: I fält av silver ett balkvis ställt eklöv, längs nerven delat i svart och grönt, förenat med ett bjälkvis ställt ollon med gröna fruktbägare och gyllene frukt. Eklövet är talande.

Eksjö_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (62.62 KiB) Visad 53 gånger

Eksjö. Blasonering: I fält av silver en grön ek. Vapnet är talande och en ek fanns i stadens sigill redan 1439. Fastställt av Kungl. Maj:t 1949. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Emmaboda_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (43.06 KiB) Visad 53 gånger

Emmaboda. Blasonering: I fält av guld ett av kavlar bildat blått gaffelkors, åtföljt upptill och på vardera sidan av ett ospänt blått armborst. Armborstet kommer från sigillet för Södra Möre härad, då Emmaboda är lokaliserat inom häradet. Gaffelkorset syftar på orten som järnvägsknutpunkt. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952-11-06 för köpingen Emmaboda. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974, efter kommunreformerna i mitten av 1900-talet.

[tyskaorden]

Enköping_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (47.06 KiB) Visad 52 gånger

Enköping. Blasonering: En blå sköld med fyra korsformigt ställda liljor av guld. Liljorna kommer från stadens äldsta sigill från 1320-talet. Liljan är en av jungfru Marias symboler och stadens kyrka var helgad åt henne. Den kallas fortfarande Vårfrukyrkan.
Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1928 och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1974.

Eskilstuna_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (22.33 KiB) Visad 52 gånger

Eskilstuna: Blasonering: I fält av silver ett från en av en vågskura bildad blå stam uppskjutande svart städ med röd sockel, över vilket en ur ett blått moln i övre vänstra sköldhörnet framkommande röd arm svingar en svart slägga. Armen med hammaren och städet symboliserar stadens järnindustri. Vågstammen syftar på Eskilstunaån. Fastställt av Kungl. Maj:t 1937. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1974.

Eslöv_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (76.75 KiB) Visad 52 gånger

Eslöv. Blasonering: En blå sköld med ett vingadt hjul och däröfver ett klöfverblad, allt af guld. Symboliserar industrin och jordbruket. Fastställt för staden av Kungl. Maj:t 1911-12-22. Efter kommunreformerna registrerat hos Patent- och registreringsverket 1975-12-12.

Essunga_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (46.45 KiB) Visad 52 gånger

Essunga. Blasonering: I blått fält tre kornax uppväxande ur en genomgående bro av silver i två spann, uppskjutande ur en av en vågskura bildad stam, fyra gånger vågskuredelad av blått och silver. Har ingen ytterligare information om vapnet.

[tyskaorden]

Fagersta_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (42.08 KiB) Visad 21 gånger

Fagersta. Blasonering: Sköld: styckat av silver, vari ett blått järnmärke, och blått, vari en lilja av silver, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam belagd med ett bevingat hjul av silver. Järnmärket och liljan är från emblemet för Fagersta bruk skapat 1941. Det bevingade hjulet symboliserar järnvägens betydelse för orten. Vågskuran som skiljer ginstammen från fältet är symbol för Strömsholms kanal. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947, sedan Fagersta erhållit stadsrättigheter. Efter kommunreformerna registerades vapnet hos Patent- och registreringsverket 1974.

Falkenberg_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (41.38 KiB) Visad 21 gånger

Falkenberg. Blasonering: I fält av silver en röd falk stående på ett grönt treberg. Symboliserar namnet. En fågel på berg är bilden i stadens äldsta sigill från 1584. Färgerna rött och silver fastställdes av Kungl. Maj:t 1948. Falkens näbb och klor brukar oftast återges i blått. Även om detta inte nämns i blasoneringen. Det moderna Falkenberg var färdigbildad 1971, och då inga andra vapenförande enheter ingick fastställdes ovan visande vapen.

Falköping_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (17.96 KiB) Visad 21 gånger

Falköping. Blasonering: fält av silver tre röda torn med spetsig huv, bjälkvis ordnade. Vapnet bygger på stadens äldsta sigill från 1440-talet. Det är inte riktigt känt vad de tre tornen skall syfta på. En teori är att de syftar på tre försvarskyrkor nämligen Agnestads och Bestorps, båda nu raserade, förutom Falköpings egen.

Falun_kommunvapen_-_Riksarkivet_Sverige.png (26.58 KiB) Visad 21 gånger

Falun. Blasonering: I fält av guld en uppskjutande från kant till kant gående krenelerad mur och däröver tre bjälkvis ordnade kopparsymboler, allt rött. Koppartecknen syftar på Falu koppargruva och muren står för staden (Falun blev stad 1641). Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1932 och efter kommunreformerna i mitten av 1900-talet registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1988.