Spansk, fransk och italiensk ridkonst - skillnad?

[Patrik Öbrink]

Jag läser om De Cardinalatu från 1510. Det var en handbok för kardinaler i enlighet med de humanistiska, aristokratiska idealen. Ett kapitel handlar om ridkonsten. Kardinalen förväntas kunna skilja den spanska, franska och italienska ridkonsten från varandra och enligt författaren låg skillnaden främst i stiglädrens längd.

Men nog fanns det andra viktiga skillnader än bara det?

Författaren, Paolo Cortesi, ansåg i alla fall att den italienska ridstilen var den mest värdiga.

[Markus Holst]

Jag föreställer mig att författaren är italiensk

Tyvärr är jag dåligt påläst om 1500-talets ridkonst men jag föreställer mig att det då som nu fanns olika inriktningar som skiljer sig lite grand åt. Som exempel från vår tid kan vi ta Spanska ridskolan i Wien och franska Cadre Noir. Både sysslar med högre skolan, som är olika sorters studs och hopp på stället. De rider olika sortes hästar i olika sorters sadlar och kallar rörelserna för olika saker. Ovanpå det har vi då Escuela Real de la Arte Equestre i Spanien som gör samma sak på ett tredje sätt med sin egen typ av sadlar.

Det var troligen fler saker än stiglädrens längd som skilde åt på 1500-talet men det skulle inte förvåna mig om det mesta, då som nu, handlar om utrustning och uttryck.

[Örjan]

Jag föreställer mig att författaren är italiensk

Jajamänsan!

En annan dryg italienare var ju Lorenzo Magalotti som besökte Sverige 1674 och gjorde subjektiva bedömningar av svenska klädedräkter och arkitektur med mera. I princip var allting dåligt om det avvek från hur man gjorde i Italien.

[Patrik Öbrink]

Den italienska stilen ska tydligen ha varit en mellanställning mellan den franska, där man red med nästan helt raka ben, och den spanska, där benen var kraftigt böjda.

Jag frågade Grok (AI) och fick fram följande (vilket jag dock inte vet om det stämmer, AI är AI; det kan också vara ett hopkok om vad vi vet om ridkonsten i dessa länder längre fram):

Spansk ridkonst:

- Jineta-stil (lätt, kort stigbygel, morisk influens) → smidighet, snabbhet, strid. A la brida (längre stigbygel, tung bettning) → hovparader, samling.

- Spansk bettning (serreta, pelham-liknande), kort sadel, kort stigbygel i jineta.

- Alta escuela-figurer: pesade, courbette, terre-à-terre (redan dokumenterat). Mycket samling, bakbensarbete.

- Hård bettning, rullar, långa tygeltömningar. Fokus på underkastelse.


Italiensk ridkonst:

- Militär effektivitet + estetik. Ridning som ”konst” (arte). Fokus på balans, lätthet, dressyr som vapenträning.

- Lättare bett, lång kavallerisadel, längre stigbygel än spansk jineta.

- Passage, piruetter, volter. Grisone (1550) beskriver ”cambiate di mano” (byten i luften).

- Systematisk progression (Grisone: 7 steg). Lättare hand, mer belöning.


Fransk ridkonst:

- Elegans & hovetikett (början). Ridning som ”nobel övning” (Pluvinel 1594–1623).

- Tung fransk sadel, stigbygel längd mellan spansk brida och italiensk.

- Tidiga luftmoment (capriole hos Pignatelli-elever), men fokus på suppleness och lätt sits.

- Mjukare metod (Pluvinel: ”douceur”). Ridning på pelare (pillar training).


Även om Cortesi föredrog den italienska ridkonsten tyckte han att den spanska hästen var den mest lämpliga.

[Hans]

Förmodligen en korkad fråga om ett ämne som jag har ytterst begränsad kunskap om.

Inte 1510 men:


Två frågor.

1. Varför mobbas ett antal länder och får inte sig tillskrivet ett sätt att framföra havremoppe?
2. När kan man börja prata om Italien som enhet. Efter Garibaldis äventyr men knappast 1510?

MVH

Hans

[Patrik Öbrink]

1) Jag är ingen expert, men vad jag förstår så fanns även tysk och engelsk ridkonst. Tyskarna ska ha varit pionjärer i att systematisera ridkonsten. Den engelska ska ha var mest inriktad mot jakt, turneringar och krig och det är ju inte lika fint som hovliv. Övriga länder hade nog ingen egen ridkonst förrän tidigast på 1600-talet.

2) Redan på medeltiden sågs Italia som en geografisk och kulturell enhet trots att området var splittrat i en rad självständiga stater. Människor på plats identifierade sig ofta först med sin stad eller region (t.ex. "jag är florentinare" eller "venetian"), men samtidigt fanns en känsla av gemensam italiensk identitet – särskilt bland de bildade. De talade om gemensamt språk (italienska, även om dialekter dominerade), gemensam katolsk tro, gemensam romersk historia och gemensam renässanskultur (konst, litteratur, musik).

[Markus Holst]

Tysk ridkonst finns och brukar beskrivas som precission snarare än elegans.

Engelsk ridkonst ... den finns/fanns. Under 16- eller 1700- finns en känd engelsman, lord Pembroke, hertig av Newcastle, som tar sig till kontinenten och blir en känd konstryttare. Hans metoder anses idag som överdrivna.

I slutet av 1800-talet dyker det upp en bok, Gymnasium des Pferdes, skrivet av den mycket tyske Gustaf Steinbrecht. Boken blir sedermera ridlärare för tyska kavalleriet och innehåller mycket besynnerligt. Varje avsnitt avslutas med att han beskriver hur den förskräcklige fransmannen vars namn jag just glömt men det kommer snart. Hans metoder beskrivs i emfas hur förskräckliga de är och helt enkelt förvandlar en god häst till en usel sådan.

Men det finns de som enligt Steinbrecht rider än sämre än denne fransman, nämligen engelsmännen. Den enda som rider sämre än en engelsman är en annan engelsman. Deras onytta att rida fort i terrängen förvandlar naturligtvis varenda god engelsk häst till en som bara kan dra kärror i staden.

Så vet ni det.

Att Sverige inte har en erkänd ridkultur beror nog på den svenska fattigdomen som gjorde att vi inte kunde bli lika erkända som hoven söderut. Vi vet emellertid att bla. Wrangel hade ett stall med manegehästar och sådana fanns även i Uppsala och, såklart, I hovstallet. Sedan hör det ju till saken att ingen svensk skrev en bok som blev känd, fast det finns en del kända äldre svenska ridhandböcker, bla på Skokloster och i livfustkammaren.

[Hans]

Tackar för svar.

Hur passar https://sv.wikipedia.org/wiki/Spanska_ridskolan in i det hela?

MVH

Hans

[Markus Holst]

Spanska ridskolan är kejsarhovets ridskola och platsar klockrent in. Det var emellertid inte igång så tidigt som tråden skall avhandla.