Jag förespråkar inte en stat som lägger sig i allt.
Men det finns ändå en viss skillnad mellan vad man behöver och vad man vill ha. De sammanfaller ibland men inte alltid. Hade vi varit helt rationella hade de alltid gjort det men vi är ju biologiska varelser och en produkt av en inte alls perfekt eller färdig evolutionsprocess, och jag tror det ställer till det lite. Vi prioriterar gärna kortsiktiga belöningar framför långsiktiga, och vi har lättare att förstå vissa tidsperspektiv och storleksordningar än andra.
Marknaden är bra på att effektivt ge folk just vad de vill ha, utifrån tillgängliga resurser.
Vet inte riktigt vad något bättre alternativ är, så jag vet inte heller riktigt vart jag vill komma
en stat som styr är ofta också irrationell.
Vi har ju det här med arv till exempel, vilket väl inte är ett särskilt effektivt sätt att fördela resurser och leder till ackumulering av kapital. Kapital som ger en konkurrensfördel som kanske är helt oförtjänt. Samtidigt vill de flesta av oss ge möjligheten att ärva en släktgård eller att dottern ska kunna ta över pappas skomakeri, mycket på grund av känslor och sentimentalitet. Driften att lämna något efter sig till nästa generation, som rimligen har nån slags biologisk grund. En robot hade skitit i det.
Utbildning och information gör oss nog lite mer rationella i alla fall, och det är lite intressant att det finns en högst mänsklig aspekt på att det är svårt att hitta det perfekta systemet. Vi kanske måste invänta AI:ns utveckling
om man nu vill leva i ett sånt samhälle
Börsen speglar kanske detta lite, det är fortfarande ingen perfekt marknad, men där har det införts marknadsrobotar. Vore den perfekt skulle den vara jättetråkig
