Det hör inte till marxismen men under republikens tidiga år finns det många exempel på diktatorer som inte var konsuler. Fler än en hade ännu inte varit konsul, och för andra kunde det ha gått ett antal år sedan de hade varit konsul.Gerrgul skrev:På Marx och Engels tid hade "diktatur" inte alls samma konnotationer som idag, när det kontrasteras mot "demokrati". Ordet syftar tillbaka till den romerska statsordningen där diktatur betydde det samma som "regering" och som utövades av en konsul. Dennes diktatur var dock temporär! I Marx modell var proletariatets diktatur också en övergående fas.Amund skrev:Vad är skillnaden i betydelse, kan man likna den vid exempelvis religiösa gruppers vilja att införa Sharialagar, en statsordning/konstitution som står över yttrandefriheten?? Nej, diskussionen i den här tråden har varit bredare än så.Amund skrev:vi snackar kommunister
Marxistisk frågelåda
Re: Marxistisk frågelåda
Re: Marxistisk frågelåda
Är inte det också ett arv från den grekiska demokratin? Jag har för mig att man under kristider(krig) kunde införa temporära auktoritära styren.koroshiya skrev:Det hör inte till marxismen men under republikens tidiga år finns det många exempel på diktatorer som inte var konsuler. Fler än en hade ännu inte varit konsul, och för andra kunde det ha gått ett antal år sedan de hade varit konsul.
Re: Marxistisk frågelåda
Det finns ett bokkafé där, och det var där som sprängningen skedde.koroshiya skrev: Det talas om sprängningar här, men var var dessa? Syndikalisterna brukade ha ett ställe vid Draken, men senare händelser har varit bort emot Linnéplatsen.
http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/ ... -1.3951583
Re: Marxistisk frågelåda
Ja teoretiskt har du rätt och jag antar att just "proletariatets diktatur" är tillfällig endast för att nästa steg ska vara det där mytiska tillståndet som kallas kommunism men som mer liknar religionernas Nirvana, Himmelriket eller Jannah - något för de troende att se fram emot.Gerrgul skrev:På Marx och Engels tid hade "diktatur" inte alls samma konnotationer som idag, när det kontrasteras mot "demokrati". Ordet syftar tillbaka till den romerska statsordningen där diktatur betydde det samma som "regering" och som utövades av en konsul. Dennes diktatur var dock temporär! I Marx modell var proletariatets diktatur också en övergående fas.Amund skrev:Vad är skillnaden i betydelse, kan man likna den vid exempelvis religiösa gruppers vilja att införa Sharialagar, en statsordning/konstitution som står över yttrandefriheten?
Om man surfar runt bland marxistiska sidor står det ibland att läsa att Das Kapital inte innehåller någonting om proletariatets diktatur, utan uttrycket ska endast ha förekommit i brev. Som jag förstår det har både Lenin och Mao däremot använt och fyllt begreppet med betydligt mer innehåll - Tänkte skriva att Proletariatets diktatur knappast lär släppa makten någon gång men på sätt och vis var det väl vad Gorbatjov gjorde, eller om det kanske helt enkelt imploderade? Maos proletära diktatur anpassade sig till kapitalismen och så kunde partiet fortsätta sin diktatur...
Re: Marxistisk frågelåda
Begreppet presenteras i Det kommunistiska manifestet:
”
Man kanske ska hålla isär nivåerna i diskussionen här. Analyser av Gorbatjov, Krustjev, Gomulka, Mao, m.fl. politik tillför inte särskilt mycket (som sådana viktiga naturligtvis). Jag tror, för att göra en analogi, att ingen förväntar sig att bli klokare på J.S. Mills liberala frihetsbegrepp genom att nagelfara partiprogrammet hos (L) eller Björklunds tid som minister.
”
Synen på staten är att den inte är neutral i klasskampen.Proletariatet organiserat som härskande klass” – detta är diktaturen. Samtidigt är det den enda
sanna proletära demokratin. Dess omfattning och djup beror på konkreta historiska förhållanden.
Man kanske ska hålla isär nivåerna i diskussionen här. Analyser av Gorbatjov, Krustjev, Gomulka, Mao, m.fl. politik tillför inte särskilt mycket (som sådana viktiga naturligtvis). Jag tror, för att göra en analogi, att ingen förväntar sig att bli klokare på J.S. Mills liberala frihetsbegrepp genom att nagelfara partiprogrammet hos (L) eller Björklunds tid som minister.
Re: Marxistisk frågelåda
Precis, man kan ju hävda att Mills egentligen förespråkar statligt ägande av privatföretag och hänvisa till hur Folkpartiet agerade under 1970-talet.Gerrgul skrev:Jag tror, för att göra en analogi, att ingen förväntar sig att bli klokare på J.S. Mills liberala frihetsbegrepp genom att nagelfara partiprogrammet hos (L) eller Björklunds tid som minister.
Re: Marxistisk frågelåda
Hur ser det ut med mördandet inom marxismen? Många socialister, inklusive national-SOCIALISTEN Adolf Hitler verkar ha varit heta på det.
http://www.stephenhicks.org/2012/10/08/ ... -violence/
Som man kan se där fick Engels skriva i Marx Neue Rheinische Zeitung följande ord.
"Nästa världskrig kommer inte bara se till att reaktionära klasser och dynastier försvinner, men också hela reaktionära folk. Och även det är ett framsteg."
Hur ser man på det idag? Vill man fortfarande utrota etniciteter i sin helhet? Kan man vara marxist utan att vilja utrota?
http://www.stephenhicks.org/2012/10/08/ ... -violence/
Som man kan se där fick Engels skriva i Marx Neue Rheinische Zeitung följande ord.
"Nästa världskrig kommer inte bara se till att reaktionära klasser och dynastier försvinner, men också hela reaktionära folk. Och även det är ett framsteg."
Hur ser man på det idag? Vill man fortfarande utrota etniciteter i sin helhet? Kan man vara marxist utan att vilja utrota?
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 13756
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Marxistisk frågelåda
Man kan nästan tro att han skrev om andra världskriget och nazismen.koroshiya skrev: Som man kan se där fick Engels skriva i Marx Neue Rheinische Zeitung följande ord.
"Nästa världskrig kommer inte bara se till att reaktionära klasser och dynastier försvinner, men också hela reaktionära folk. Och även det är ett framsteg."
Re: Marxistisk frågelåda
Om du menar mördandet som politisk metod så avvisades det av Marx. Ett av stridsäpplena i Första Internationalen mellan Marx och Bakunin var just frågan om individuell terror.koroshiya skrev:Hur ser det ut med mördandet inom marxismen? Många socialister, inklusive national-SOCIALISTEN Adolf Hitler verkar ha varit heta på det.
http://www.stephenhicks.org/2012/10/08/ ... -violence/
Som man kan se där fick Engels skriva i Marx Neue Rheinische Zeitung följande ord.
"Nästa världskrig kommer inte bara se till att reaktionära klasser och dynastier försvinner, men också hela reaktionära folk. Och även det är ett framsteg."
Hur ser man på det idag? Vill man fortfarande utrota etniciteter i sin helhet? Kan man vara marxist utan att vilja utrota?
Vad gäller Stephen Hicks sajt som länkades till så gör det ingen klokare. Det är ett hopkok av lösryckta fragment.
Re: Marxistisk frågelåda
Men klart inte av Marx ''lärldjungar.....''Om du menar mördandet som politisk metod så avvisades det av Marx........
Jag har alltid avskytt - men också beundrat Stalin.
Han lät fängsla, skjuta och utplåna - flera marxister - än någon annan -- well done Iosif!
Varjag
Re: Marxistisk frågelåda
Gerrgul skrev:Om du menar mördandet som politisk metod så avvisades det av Marx. Ett av stridsäpplena i Första Internationalen mellan Marx och Bakunin var just frågan om individuell terror.koroshiya skrev:Hur ser det ut med mördandet inom marxismen? Många socialister, inklusive national-SOCIALISTEN Adolf Hitler verkar ha varit heta på det.
http://www.stephenhicks.org/2012/10/08/ ... -violence/
Som man kan se där fick Engels skriva i Marx Neue Rheinische Zeitung följande ord.
"Nästa världskrig kommer inte bara se till att reaktionära klasser och dynastier försvinner, men också hela reaktionära folk. Och även det är ett framsteg."
Hur ser man på det idag? Vill man fortfarande utrota etniciteter i sin helhet? Kan man vara marxist utan att vilja utrota?
Vad gäller Stephen Hicks sajt som länkades till så gör det ingen klokare. Det är ett hopkok av lösryckta fragment.
Ifall det nu var något som Marx var emot - varför tillåta Engels att skriva som han gjorde?
Länka gärna mer info om denna strid, för vad det verkar har manifestationer av marxism alltid fört med sig mördande.
Marxismen handlar väl inte bara om Karl Marx? Och så sett kan det kanske vara så att Marx inte tydligt nog tog avstånd från våld.
Att jag länkade till den artikeln beror inte på vad den sajten vill framföra, utan bara för att visa på vad Engels skrev i Marx tidning.
Om det du säger är sant, känns det som att man måste anse bolsjevikerna vara ickemarxister - för de verkar ha älskat våld. Hur ser man på det idag inom marxismen?
Re: Marxistisk frågelåda
Jag menar att diskussionen blir löjeväckande när marxismens uttolkare hela tiden duckar för kritik mot hur marxistiska politiker och teoretiker sedan dess har försökt forma, skapa och uttolka de processer som Marx och Engels beskrivit i sitt manifest. I så fall kan vi ju lika gärna strunta i det där 1800-talsmanifestet och koncentera oss på Maoismen, Leninismen och Stalinismen, det finns ju ändå inget empiriskt exempel som klarar ert nålsöga för att få kallas renlärigt marxistiskt och därmed utsättas för kritik. Det här resonemanget om det kommunistiska stadiet och vad Marx skrivit och inte skrivit påminner mera om hur religiösa samfund tjafsar om hur bibeln ska tolkas och hur och när Jesus ska återkomma till jorden och ta med sig de troende till himmelriket (eller hur det nu var?).Gerrgul skrev: Man kanske ska hålla isär nivåerna i diskussionen här. Analyser av Gorbatjov, Krustjev, Gomulka, Mao, m.fl. politik tillför inte särskilt mycket (som sådana viktiga naturligtvis).
Kanske inte… men ska man följa din metod så måste vi nagelfara Adam Smiths 250-åriga verk Wealth of Nations för att fastslå vad som är liberal politik och inte, vad liberala politiker har för sig har tydligen inte med saken att göra… Att olika religiösa samfund låser sig vid en helig skrift är ju inte ovanligt, men när man inom idéhistoria låser sig vid en gammal skriftlig källa som den enda sanna uttolkaren är det inget annat än ideologisk dogmatism menar jag.Gerrgul skrev:Jag tror, för att göra en analogi, att ingen förväntar sig att bli klokare på J.S. Mills liberala frihetsbegrepp genom att nagelfara partiprogrammet hos (L) eller Björklunds tid som minister.
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 13756
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Marxistisk frågelåda
Just så. Om något går fel, anses det inte kommunistiskt och blir direkt obsolet. Detta har ofta irriterat mig.Amund skrev:det finns ju ändå inget empiriskt exempel som klarar ert nålsöga för att få kallas renlärigt marxistiskt och därmed utsättas för kritik.
Re: Marxistisk frågelåda
Nu handlar det inte om att "ducka för kritik", utan om att försöka hålla sig till ämnet. Kanske kan det vara värt att påminna oss om vad moderatorn angav som förutsättning för tråden.
Marx och Engels presenterade inget allmängiltigt mönster för hur en ideal stat skulle utformas. Detta till skillnad från samtida socialistiska utopister. Amund har rätt i att det finns folk i marxistiska sekter som i de klassiska texterna försökt finna den "rätta tolkningen" och därifrån härleda den "korrekta partilinjen" och detta avspeglas också i delar av kominterntraditionen.
Marx och Engels presenterade inget allmängiltigt mönster för hur en ideal stat skulle utformas. Detta till skillnad från samtida socialistiska utopister. Amund har rätt i att det finns folk i marxistiska sekter som i de klassiska texterna försökt finna den "rätta tolkningen" och därifrån härleda den "korrekta partilinjen" och detta avspeglas också i delar av kominterntraditionen.
Riktigt, förutsatt att du vill diskutera kommunistpartiers politik snarare än Marx. Marx är naturligtvis ett fundament, men då måste du också lägga till ett antal andra förutsättningar, som Lenin, Komintern, etc. Marx fick faktiskt även officiellt i efterhand mindre betydelse i de socialistiska staterna. Och som nämnts tidigare - Marx har också varit relevant för den reformistiska delen av arbetarrörelsen. Idag nämns han knappt vid högtidsdagar, men gå till SSUs studiematerial fram till 70-talet, eller Wigforss och Karlebys skrifter.Amund skrev:Kanske inte… men ska man följa din metod så måste vi nagelfara Adam Smiths 250-åriga verk Wealth of Nations för att fastslå vad som är liberal politik och inte, vad liberala politiker har för sig har tydligen inte med saken att göra
Re: Marxistisk frågelåda
Hej! Engelscitatet har jag ärligt talat aldrig sett tidigare. Innebörden i det är för mig oklar och man måste läsa det i sitt sammanhang. Har dock svårt att föreställa mig att han avser "folk" i betydelsen etniciteter vars försvinnande skulle utgöra ett historiskt steg framåt.Om du menar mördandet som politisk metod så avvisades det av Marx. Ett av stridsäpplena i Första Internationalen mellan Marx och Bakunin var just frågan om individuell terror.koroshiya skrev: "Nästa världskrig kommer inte bara se till att reaktionära klasser och dynastier försvinner, men också hela reaktionära folk. Och även det är ett framsteg."
Hur ser man på det idag? Vill man fortfarande utrota etniciteter i sin helhet? Kan man vara marxist utan att vilja utrota?
Vad gäller Stephen Hicks sajt som länkades till så gör det ingen klokare. Det är ett hopkok av lösryckta fragment.
Ifall det nu var något som Marx var emot - varför tillåta Engels att skriva som han gjorde?
Länka gärna mer info om denna strid, för vad det verkar har manifestationer av marxism alltid fört med sig mördande.
Marxismen handlar väl inte bara om Karl Marx? Och så sett kan det kanske vara så att Marx inte tydligt nog tog avstånd från våld.
Att jag länkade till den artikeln beror inte på vad den sajten vill framföra, utan bara för att visa på vad Engels skrev i Marx tidning.
Om det du säger är sant, känns det som att man måste anse bolsjevikerna vara ickemarxister - för de verkar ha älskat våld. Hur ser man på det idag inom marxismen?
Konflikten med Bakunin och 1800-tals anarkismen som förespråkade individuell terror kan du läsa mer om här:
http://www.marxist.com/marx-versus-bakunin-part-one.htm
Marx var inte pacifist. Han skriver om revolutionär terror som ett nödvändigt försvar mot reaktionens terror. Han tog naturligtvis starkt intryck av reaktionens avrättningar och massakrer efter krossandet av Pariskommunen.
Jag vet inte vad du menar med "manifestationer av marxism", men det du skriver stämmer inte. De åtminstone till namnet mest hängivna marxisterna i Sverige på 70-talet som organiserade sig i kommunistiska celler går knappt att knyta ens till fönsterkrossning. Och Socialdemokratins organisering i Sverige för mer än hundra år sedan var inte direkt blodstänkt.