Skalman.nu Forum

Funderade på en ny bok Den svårfångade relativismen.

http://www.bokforlagetthales.se/index.p ... ker&id=198

Och varför inte en tråd om detta ämne.

Relativism är en filosofi som förnekar att det finns några absoluta värden. Den tog sin början redan i antiken och förmedlades av sofisterna. Sofisterna utgick från människan, och menade att det är endast du som individ som kan bestämma vad som är rätt och fel för dig, vad som är vackert och fult, vad som är varmt eller kallt osv. Man förnekade att lärda filosofer eller gudar kunde bestämma över människorna om vad som är gott och vad som är ont. Sofisterna är mest kända i andra hand då de förekommer som motpol till Sokrates och Platon som mycket bestämt bestred deras uppfattning.

Nietzsche var väl ett slags modern relativist. Det finns inga högre värden, allt är en fråga om tycke och smak.

Denna idé, frånvaron av transcendenta sanningsvärden, är väl idag ganska mainstream?

Vet inte det, närvaron av universella värden är ändå enormt stor idag.

LasseMaja skrev:Vet inte det, närvaron av universella värden är ändå enormt stor idag.

Hur menar du då? Jag är intresserad av detta så om du kunde utveckla vore jag glad.

Om vi nu menar samma sak. "Universella värden", är det typ "FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna"? Det kan förstås ses som kristet influerad idealism.

lampros skrev:Om vi nu menar samma sak. "Universella värden", är det typ "FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna"?

Ja, det är ett exempel. Det finns ju en idéhistorisk utveckling av något som kallas naturrätten. Från Aristoteles och framåt har man menat att det finns vissa naturliga och fasta värden. Något som bland annat utmynnat i folkrätt, mänskliga rättigheter och liknande. Även upplysningsfilosofin inbegrep dessa tankegångar till stor del.

Jomen för att citera Kardinal Ratzinger "Truth is not determined by majority vote" och jag idds inte med nån större filisofisk diskussion men om Kristenheten kämpar med Teodecieproblemet så kämpar ju relativismen med det minst lika tunga "varför inte vara ond" som jag hittills inte sett förklarat tillfredsställande nånstans, särskilt inte utan att kristen/religiös etik tillämpats.

Ett annan relativism kritik finns här (på engelska) http://www.patheos.com/blogs/badcatholi ... thing.html

Olays skrev:Jomen för att citera Kardinal Ratzinger "Truth is not determined by majority vote" och jag idds inte med nån större filisofisk diskussion men om Kristenheten kämpar med Teodecieproblemet så kämpar ju relativismen med det minst lika tunga "varför inte vara ond" som jag hittills inte sett förklarat tillfredsställande nånstans, särskilt inte utan att kristen/religiös etik tillämpats.

Relavtivism är inte någon enhetlig idérörelse på samma sätt som kristenheten. Snarare är det ett samlingsnamn på olika filosofier och tankeriktningar som inte utgår från att det finns absoluta värden eller absolut kunskap. En relativistisk ståndpunkt angående guds existens är exempelvis att det går ej att med säkerhet få kunskap om gud finns eller inte finns, därför kan man ej med säkerhet besvara frågan. Eller etiskt moraliskt, kristen etik är god och bra, i rätt kontext, i en annan kultur eller tid, så passar kanske en annan etik bättre.

Värderelativismen - liksom den mer strukturerade värdenihilismen - handlar i grunden om svårigheten - för att inte säga omöjligheten - att bevisa värderingars objektivitet. En värdering blir inte objektivt sann därför att många delar den eller för att en upphöjd auktoritet företräder den. Ej heller kan man bevisa en värderings sanning genom empiriska experiment.
Därav följer givetvis inte att man ska låta bli att hysa värderingar. Man bör ha värderingar och vid behov även kämpa för dem, trots att man inte kan bevisa värdegrundens objektivitet. Tänk så enkelt allt vore, om man med några klick på datormusen via Google kunde få fram vad som är objektivt moraliskt sant eller objektivt estetiskt riktigt.

LasseMaja skrev:
Relavtivism är inte någon enhetlig idérörelse på samma sätt som kristenheten.

Ett litet inpass. Är kristenheten verkligen en enhetlig rörelse? Skulle inte säga det. Jag uppfattar det som att det fnns lika många fraktioner och hermeneutiska tolkningar av kristenheten som av de mera profana tankeyttringarna.

Jeg kan ikke diskuterede relativisme, men jeg kan slå op i en bog.

Der står, at relativisme er den indstilling, at . . . . (modsat absolutisme).

Så må man vel slå op under absolutisme:

Absolutisme er den opfattelse, at noget står urokkeligt fast som ganske indiskutabelt.

Jeg tør ikke komme med eksempler. Jeg tør ikke spørge om 5+4+3=12 gælder over alt i universet og til enhver tid.

LasseMaja skrev:
Relativism är en filosofi som förnekar att det finns några absoluta värden.

Det finns ytterst få som skulle bekänna sig vara relativister i ordets fullaste bemärkelse eftersom begreppet säger emot sig själv. Finns det 'inga absoluta värden' kan inte heller relativismen vara sann, eftersom den i sig är ett värde. Generiskt är alltså relativismen självförstörande.