Skalman.nu Forum

Om man slår upp "Historia" på svenska Wikipedia så står det: "Historia (eller historievetenskap) är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet."

Men i Jared Diamonds bok Vete, vapen och virus så finns det ett kapitel i slutet av boken som handlar just om historia som disciplin. Enligt Diamond så anser sig de flesta historiker inte vara vetenskapsmän. Han uttrycker förhoppningen att historia en dag ska kunna bli en vetenskap.

Historiska teorier gör inga förutsägelser liksom fysiska och kemiska teorier gör, men evolutionsbiologi gör det inte heller såvitt jag förstår. Liksom man inte kan återskapa slaget vid Hastings i ett laboratorium så kan man heller inte återskapa hästens utveckling. Båda handlar om saker som hände förr. Om historia inte är vetenskap, vad är det då? För det är ju knappast pseudovetenskap.

Jared Diamonds dilemma består väl i att han är amerikan, och därför definierar "Science" lite annorlunda än vad vi på svenska definierar "Vetenskap". Jämför med Wikipedias engelska artikel. "Science" fokuserar mycket mer på empiri och testbarhet i experiment, medan "Vetenskap" lika gärna kan grundas på deduktion och bevisföring utifrån källor.

om vad Diamond sagt skrev:The situation is even more extreme because, he points out, even historians themselves don't consider history to be a science. Historians don't get training in the scientific methods; they don't get training in statistics; they don't get training in the experimental method or problems of doing experiments on historical subjects; and they'll often say that history is not a science, history is closer to an art.
http://www.edge.org/3rd_culture/diamond/diamond_p1.html

Den här beskrivningen stämmer inte överens med historievetenskapen i Sverige åtminstone. Historia är en humanistisk vetenskap, man tränas i statistik, och metoder för att bedöma källorna. Experiment utförs väl i den mån det är möjligt.

Det har påståtts att matematik inte är vetenskap heller. Gör det matematik till pseudovetenskap?

Mvh -Dan

Engelskans science är ett smalare begrepp än svenskans vetenskap. Givetvis är historia en vetenskap, men kanske inte en science, som ju i första hand innebär naturvetenskap.

Historia är en humanvetenskap, en disciplin med bruk för hermeneutik. En känsla för tolkning och värdering kan behövas, som värdering och tolkning av olika källor och texter.

M a o: historia är ingen exakt vetenskap, ingen kvantifierbar vetenskap, möjlig att uttrycka i formler. Visst kan man bruka statistik, visst kan man försöka se mönster, men allt bygger i slutändan på historikerns förmåga att leva sig in i en annan tid och förmedla detta annorlunda tidevarv för en modern publik. Alla historiker måste enligt mig och Olle Häger framför allt ha HISTORISK KÄNSLA, ha respekt för särarten i de olika tidevarv man skildrar. Och att förvärva en sådan känsla är inte snutet ur näsan. Det är medfött. Det är fråga om att känna sig gripen av det förgångna.

Sedan har vi grader i helvetet. En mentalitetshistoriker, essäist och civilisaionskritiker har andra krav på sig än en biograf, monografiförfattare och systematisk tvivlare.

Det finns inga exakta vetenskaper.

Historia är en vetenskap, som tyvärr gjorts till föremål för den flummiga hermeneutiken. Tolkning, dvs, att kunna gå från något uppenbart (en uppgift i ett dokument) till något som inte är uppenbart (uppgiftens betydelse) handlar mer om känsla än om vetenskap.

Historia handlar om insamling, systematisering, källkritisk bearbetning, kontextualisering (hatar det uttrycket) och avbildning. Allt detta kan kallas för historisk analys och den kräver ingen teori som söker exponera dolda innebörder eller hur allting hänger ihop.

Historievetenskapen som är vad Historie-institutionerna arbetar med ägnar sig föga åt historia.
Alla uppsatser är en övning i metod och ämnet är likgiltigt

Alla uppsatser är en övning i metod och ämnet är likgiltigt

Metoden är trots allt viktig.
Snarare är det teoretiseringen som upptar onödigt mycket utrymme i uppsatser och avhandlingar.

Kom att tänka på Benedetto Croce, som menade att historieskrivningen inte kan betecknas som vetenskap. Att det inte går att skriva exakt historia, utan att all historieskrivning är en återspegling av den kultur som den som skriver historia befinner sig i. Han menade att historia var närmare filosofi än någon annan vetenskap.
Rousseau var visst inne på samma linje och menade att all historia är olika tolkningar av diverse efterkonstruktioner.( Lite fritt återgivet )

Historia är en vetenskap eftersom det anses vara att människan bör känna till sitt ursprung.
Det har varit några snarlika diskussioner tidigare har jag för mig, fast i olika skepnader.

Stefan

Om man översätter vetenskap till kunskap, vilket det faktiskt är. Så är historia definitivt vetenskap!!

[Edit] och blanda för den delen gärna in vitterhet också...

Det är också värt att tillägga att historia finns på de flesta universitet/högskolor i Sverige, men sedan finns det också olika former av uppdelningar som ekonomisk historia och demografisk historia.

Stefan

Tack för svaren. Anglosaxarna har alltså en snävare definition än vad vi har.

Stefan Lundgren skrev:Det är också värt att tillägga att historia finns på de flesta universitet/högskolor i Sverige, men sedan finns det också olika former av uppdelningar som ekonomisk historia och demografisk historia.

Stefan

Fast ekonomisk historia brukar ligga under de ekonomiska snarare än de historiska fakulteterna.