Ästu icke snäller komber swänsken!

[Jurgen Wullenwever]

Stundom yttras det att svenskarnas och andras härjningar i Tyskland under trettioåriga kriget var så fruktansvärda att folk skrämde sina barn med att svensken skulle komma om de inte höll sig i skinnet. Befolkningen minskade till en tredjedel i både Tyskland och Polen som en följd av krigen i mitten av 1600-talet, så nog var det hemskt. Dock undrar jag om det är sant, detta att skrämma barnen, och varifrån kommer uppgiften? Alltså, i vilka trakter har barnen fått höra sådant, under vilka tidsperioder, och vem har redogjort för det?

Utan att känna några fakta är det lätt att inbilla sig att det är en skröna som upprepats i svenska historieböcker under 1800-talet. Samtidigt har vi ju den svenska rysskräcken, som kanske är något liknande.

[millgard]

Bed, kinder, bed. Morgen kommt der Schwed'


Peter Englund omnämner denna ramsa (eller liknande) i någon bok. Skall vara autentisk.

[Jurgen Wullenwever]

Ramsan ledde via google fram till en artikel i JSTOR om tyska folkvisor, verkar det som, så då är det äkta historia, tydligen!
(Däremot har jag inte tillträde till artikeln, men den kanske behandlar något helt annat.)

[Ben]

Det finns ett par böcker du skulle kunna titta på:

1. Jensen, Alfred, Svenska minnen från Böhmen och Mähren. - Lund, 1910
2. Hebbe, P. M., Svenskarna i Böhmen och Mähren : studier i tjeckisk folktradition och litteratur. - Uppsala, 1932

Jensen återger den här efter Fryxell och J. J. Björnståhl:

"Der Schwede ist kommen
Hat alles genommen
Hat fenster einschlagen
Hat Bley daraus g'nommen
Hat Kugeln draus g'ossen
Hat Baueren erschossen."

[Hexmaster]

Bed, kinder, bed. Morgen kommt der Schwed'

På försättsbladet i Ofredsår.

[millgard]

Bed, kinder, bed. Morgen kommt der Schwed'

På försättsbladet i Ofredsår.

Så var det ja. Läste den då den kom ut, men ramsan fastnade i minnet.

[Roback]

Ramsan ledde via google fram till en artikel i JSTOR om tyska folkvisor, verkar det som, så då är det äkta historia, tydligen!
(Däremot har jag inte tillträde till artikeln, men den kanske behandlar något helt annat.)

Har du möjligen titeln på artikeln och tidskriften i JSTOR? Blev lite nyfiken.

[Probstner]

Jag har en gammal (mellankrigstiden) avhandling hemma som heter "Svenskarna i Böhmen och Mähren". Den handlar om vilka spår den svenska närvaron under Trettioåriga kriget har avsatt i de böhmiska kronländerna. Där finns en del som jag kan återkomma till hemifrån vid tillfälle.

/ Probstner

[Kapten_Gars]

Befolkningen minskade till en tredjedel i både Tyskland och Polen som en följd av krigen i mitten av 1600-talet, så nog var det hemskt.

Lite OT
Att Tyska riket som helhet skulle ha förlorat 2/3 av av sin befolkning under 30-åriga kriget är en gammal myt som inte har något som helst stöd i modern forskning. I stora områden områden så förekom ingen mätbar befolkningsförlust öht. Kriget var långt ifrån totalt och medan Pommern och Mecklenburg förlroade mer än 50% av sin befolkning så blomstrade städer &områden som Hamburg, Lübeck, Bremen och Emden, Salzburg, arvländerna mfl.

[Jurgen Wullenwever]

Ramsan ledde via google fram till en artikel i JSTOR om tyska folkvisor, verkar det som, så då är det äkta historia, tydligen!
(Däremot har jag inte tillträde till artikeln, men den kanske behandlar något helt annat.)

Har du möjligen titeln på artikeln och tidskriften i JSTOR? Blev lite nyfiken.

"Bett Bremner bett/Morgen kompt der Schued"
Renate Sarr
Jahrbuch für Volksliedforschung, 42. Jahrg., 1997 (1997), pp. 125-126
doi:10.2307/848012
This article consists of 2 page(s).

[Jurgen Wullenwever]

Befolkningen minskade till en tredjedel i både Tyskland och Polen som en följd av krigen i mitten av 1600-talet, så nog var det hemskt.

Lite OT
Att Tyska riket som helhet skulle ha förlorat 2/3 av av sin befolkning under 30-åriga kriget är en gammal myt som inte har något som helst stöd i modern forskning. I stora områden områden så förekom ingen mätbar befolkningsförlust öht. Kriget var långt ifrån totalt och medan Pommern och Mecklenburg förlroade mer än 50% av sin befolkning så blomstrade städer &områden som Hamburg, Lübeck, Bremen och Emden, Salzburg, arvländerna mfl.

Det här var intressant. Hur stor del av befolkningen, i runda tal, förlorades i det landet vid den här tiden? Det har sagts att Tyskland inte återhämtade sig förrän artonhundratalet, är det också fel? De polska förlusterna några decennier senare, vad gäller för dem? Hur mycket led Sverige, i befolkningshänseende? Där har också sagts att trettioåriga kriget var värre för svenskarna i gemen än Karl XII:s krig. Det finns väldigt många myter, men vilka är fel?

Enlig G. Franz och E. Keyser skall tydligen ett sydväst-nordostligt område från Pommern och Mecklenburg ned till Pfalz, Württemberg och Bayern vara det mest drabbade, och delar av detta område har folkförluster större än två tredjedelar, liksom delar av norra Schlesien. Den övervägande delen hade långt mindre förluster. Deras siffror kanske är antikverade, men de stämmer mer med vad kapten Gars meddelar.

[Roback]

"Bett Bremner bett/Morgen kompt der Schued"
Renate Sarr
Jahrbuch für Volksliedforschung, 42. Jahrg., 1997 (1997), pp. 125-126
doi:10.2307/848012
This article consists of 2 page(s).

Tackar! Skall se om jag kan få fatt i den under morgondagen.

[Probstner]

I P M Hebbes avhandling Svenskarna i Böhmen och Mähren (Uppsala 1932) finns fr o m s 90 ett kapitel som heter Svenskarna i folkets uppfattning. Hebbe ger otaliga exempel på muntliga traditioner om svenskarna under Trettioåriga kriget, och de flesta har han hämtat i källor från 1840-talet och framåt. Han skriver bl a:

Än i dag har ordet kvar något litet av sin forna hotfulla klang; det händer att man skrämmer de små barnen med ett "Svensken kommer och tar dig" (2) eller "Spring, svensken kommer, han är redan bakom knuten" (3).

Noterna till ovanstående text anger muntliga källor (det handlar trots allt om folkloristik) och i slutet av not tre skriver Hebbe:

Uttrycket användes vanligen och säkert ursprungligen om preussarna ("Prajz").

En av Hebbes genomgående iakttagelser är nämligen att traditioner som hänför sig till det "svenska kriget" i själva verket ofta har sin upprinnelse i Schlesiska krigen, Sjuårskriget eller till och med 1800-talets krig - det kan gälla allt från skansar till byar med "svenskättlingar" samt sägner och legender av olika slag.

Hebbe skriver trots detta vidare:

Minnet av det 30-åriga kriget är, som sagt, oupplösligen förbundet med det svenska namnet. Olika trupper ... ha plundrat och bränt det böhmiska landet under detta fruktansvärda krig, men all ödeläggelse, allt elände det bragt över landet har som regel tillskrivits "nordmännens raseri".

Här ser Hebbe uppenbarligen spåren av katolsk propaganda under den kraftiga motreformation som svepte genom Centraleuropa under 1600-talet.

Det finns utan tvivel en del sägner som verkligen går tillbaka på händelser under Trettioåriga kriget. Ett exempel som Hebbe nämner är de historier om Banér som finns och att de till skillnad från de av skräckpropagande präglade minnena inte alltid motsvarar "den svartmålning man finner i litteraturen" (s 94, not 1). Det tycks mig också rimligt att svenskarna introducerade bruket av tobak i Centraleuropa:

I en sägen från trakten av Littau (Litovel) berättas att de jämväl skulle ha lärt befolkningen att röka tobak. Böndernas förvåning lär ha varit stor, då de fingo se hur svenskarna blossade på sina korta pipor, och de sägas ha ropat till varandra: "Titta hur det ryker ur käften på honom" (1). Denna sägen stämmer väl överens med vad man känner från historien, och kan kanske utgöra ett bevis på hur folktraditionen under vissa omständigheter med märkvärdig styrka bevarar händelser och drag, som en gång tilltalat folkfantasien. Tobaksrökningen infördes i Böhmen år 1618 genom Friedrichs av Pfalz engelska soldater, och bruket blev under kriget allmänt, otvivelaktigt bl. a. genom förmedling av de svenska trupperna, som i Tyskland lärt sig detsamma. Det är sålunda bekant att svenskarna år 1631 införde tobaksrökningen i Sachsen (2).

Hebbe skriver vidare att de flesta legenderna om svenskar handlar om bestialisk grymhet, men han reder också ut att de dödstal som anges för Trettioåriga kriget ofta är mycket överdrivna. Detta har ju också nämnts tidigare i tråden. Många av historierna har berättats växelvis om tatarer, hussiter, turkar, svenskar och preussare.

Sammanfattningsvis finns det alltså en del legender i Centraleuropa som uppenbarligen går tillbaka till svenskarna under Trettioåriga kriget, men det mesta handlar om vandringssägner som har kunnat anpassas i tid och rum. Svenskarna satte säkerligen viktiga avtryck i de böhmiska länderna, men vi kan samtidigt anta att den kejserliga sidan gjorde vad den kunde för att demonisera sin fruktade motståndare, en motståndare som dessutom hade omfattande folkligt stöd i Böhmen, Mähren och Schlesien åtminstone i början av kriget.

Jag kan f ö verkligen rekommendera den citerade boken, vilket uttröttade läsare av detta inlägg säkert redan har förstått av min entusiasm.

/ Probstner

[Kapten_Gars]

Det här var intressant. Hur stor del av befolkningen, i runda tal, förlorades i det landet vid den här tiden? Det har sagts att Tyskland inte återhämtade sig förrän artonhundratalet, är det också fel? De polska förlusterna några decennier senare, vad gäller för dem? Hur mycket led Sverige, i befolkningshänseende? Där har också sagts att trettioåriga kriget var värre för svenskarna i gemen än Karl XII:s krig. Det finns väldigt många myter, men vilka är fel?

Enlig G. Franz och E. Keyser skall tydligen ett sydväst-nordostligt område från Pommern och Mecklenburg ned till Pfalz, Württemberg och Bayern vara det mest drabbade, och delar av detta område har folkförluster större än två tredjedelar, liksom delar av norra Schlesien. Den övervägande delen hade långt mindre förluster. Deras siffror kanske är antikverade, men de stämmer mer med vad kapten Gars meddelar.

Jag har inte inte läst en modern och vetenskapligt belagd siffra för hela Tyskland, det är sannolikt omöjligt att få fram en sådan. Det som leder till en befolkningsförlust i vissa delar av riket ledde till en befolkningsökning i andra delar eftersom de drabbade flydde till mer fredade områden. (Befolkningsförlustberäkningarna mäter ju bara hur många som "saknas" utan att skilja på flyktingar och döda).

Att Tyskland inte skulle återhämtat sig förrän på 1800-talet faller också på sin egen orimlighet och på att det fanns en rad områden som inte drabbades öht. Möjligen så fanns det landsändar som tog lång tid att återhämta sig men då skall man komma ihåg att detta inte enbart kan skyllas på 30ÅK. Freden blev ju kort för många tyska områden, tex så drabbas svenska pommern av krigen 1655-1660, 1674-1679, 1700-1721 och 1757-1762.
Något som inte precis lär ha gynnat återhämtningen. Områdena vid Rhen drabbas av krigen med Franrike från 1670-talet och framåt, de östra delarna av tyska riket drabbas av Fredrick den Stores krig osv.

Jag är inte bekant med den polska forskningen i ämnet, helt klart så var Polen-Litauen svårt drabbat under perioden 1648 och framåt men återigen så fanns det troligen områden som berördes lite eller inte alls.

Någon detaljerad studie av de svenska förlusterna under 30-åriga kriget och stora nordiska kriget finns mig veterligen inte för hela riket. De totala förlustsiffror som anges är ofta rätt schablonartade utan större förklaringar till hur man kommit fram till dem.

Tanken att 30ÅK var värre än SNK härstammar troligen från J. Lindegrens "Utskrivning och utsugning..." från 1980 som i detlaj går in hur utskrivningen påverkade Bygdeå socken. Av 230 utskrivna knektar så återvände bara 15 levande, dvs knappt 94% förluster, den manliga befolkningen mellan 15 0ch 60 minskade från 468 år 1621 till 288 år 1639.
Totalt så sjönk befolkningen från 1900 till 1700 under samma tid.
Men frågan är hur representativt Bygdeå är för Sverige som helhet och det ens är vetenskapligt acceptabelt att dra slutsatser för hela riket utifrån en enda socken. Det finns en hel del uppgifter som tyder på att Bygdeå var ovanligt hårt drabbat, tex så dog i snitt ca 50% av Bygdeå knektarna årligen i perioder då andra inhemska förband förlorade 20-25%.

Vart knektarna befann sig kunde spela stor roll för deras öde, den svåra vintern 1621-1622 så drabbades den svenska armen i Baltikum av svåra förluster pga sjukdom. 50-75% av manskapet i de svenska regementena medan de finska regementena "bara" förlorade 25% av manskapet tack vare att de hade bättre kvarter.

Frågan är hur man definerar "svenskarna" under perioden 1630-1648 och 1700-1721? Under av 30-åriga kriget så berördes inte Sverige, Finland eller de baltiska provinserna av kriget (Med ett litet undantag under kriget med Danmark på 1640-talet. Under stora nordiska kriget så drabbades stora delar av riket av krigshandlingar. Hurvida dödligheten var värre bland 30-åriga krigets utskrivna knektar än bland de indelta soldaterna vet jag inte då jag inte har nog med källor för att bedöma det.

Franz& Keyser siffror står sig mig veterligen mycket bra, det var f.ö dem jag utgick ifrån i mitt tidigare inlägg.

[Knurd]

Hur länge skulle seden att skrämma barn med "svensken" ha överlevt? Jag har för mig att min tysklärare sa att den upprepades åtminstone fram till tidigt 1900-tal.