Marxistisk frågelåda

[pandersson2]

Har lite svårt att förstå din kategorisering av socialdemokrater och vänsterpartister. Jag förstår argumentet med monarkin, men socaldemokraterna har väl fortfarande på sitt program att avskaffa monarkin, men man driver det inte aktivt. Förstår inte argumentet om socialistisk revolution. Menar du att marxismens mål är att starta inbördeskrig? Vill man inte starta inbördeskrig är man inte marxist?

Vad ändrades i Vänsterpartiets program när man avskaffade kommunisterna ur namnet? Det är väl ändå deras politik som avgör, inte vad de kallar sig?

[Gerrgul]

Menar du att marxismens mål är att starta inbördeskrig? Vill man inte starta inbördeskrig är man inte marxist?

Davian får naturligtvis svara för sig själv, men knappast för något parti eller för någon ideologi, är inbördeskrig ett mål. Det kan ses som historiskt oundvikligt, men det är en annan sak.

För att vara marxist krävs det några saker:
1) att man är materialist
2) att man står för dialektisk materialism
3) att man är revolutionär.

Det där gäller tror jag om du gör kvalifikationen marxist-leninist En socialdemokratisk marxist kan se reformer som en framkomlig väg.

Den minsta gemensamma nämnaren i alla marxismer menar jag ligger i historieuppfattningen - att man är materialist och att kampen mellan samhällsklasserna är det som driver utvecklingen. Man kan omfatta en sådan historiesyn utan att för den skull omsätta den i dagspolitiken. Det finns, som påpekats många samhällsforskare med en marxistisk grundsyn.

[Donkeyman]

För att vara marxist krävs det några saker:
1) att man är materialist
2) att man står för dialektisk materialism
3) att man är revolutionär.

Ursäkta men ..... Är det inte så att Marx fastslår och förklarar varför det kapitalistiska systemet kommer att gå under och ersättas med något annat. Som han inte definierar vad det blir. Det vill säga han spår en stor samhällsförändring som också kan kallas för en revolution.

Att vara revolutionär innebär väl i vanligt språkbruk inte bara att man önskar revolution utan också arbetar för att den skall komma. Så då kan man fråga sig- om man bara tror att revolutionen (fredlig eller våldsam) kommer att inträffa utan att aktivt arbeta för att påskynda händelserna- är man då marxist. Enligt dina tre punkter är man inte det.

Nu inser jag att detta är en filosofisk fråga om "påvens skägg" men den gången för 40 år sedan när jag var aktiv i de här kretsarna skulle en sådan diskussion ha skapat underlag för många långa nätters debatt, förbrukning av flera kartonger med rödtjut samt mängder med starka Franska cigaretter. Till och med potential att skapa ovänskap mellan kamraterna och uteslutning ur partier.

[Donkeyman]

För att vara marxist krävs det några saker:
1) att man är materialist
2) att man står för dialektisk materialism
3) att man är revolutionär.

Ursäkta men ..... Är det inte så att Marx fastslår och förklarar varför det kapitalistiska systemet kommer att gå under och ersättas med något annat. Som han inte definierar vad det blir. Det vill säga han spår en stor samhällsförändring som också kan kallas för en revolution.

Att vara revolutionär innebär väl i vanligt språkbruk inte bara att man önskar revolution utan också arbetar för att den skall komma. Så då kan man fråga sig- om man bara tror att revolutionen (fredlig eller våldsam) kommer att inträffa utan att aktivt arbeta för att påskynda händelserna- är man då marxist. Enligt dina tre punkter är man inte det.

Nu inser jag att detta är en filosofisk fråga om "påvens skägg" men den gången för 40 år sedan när jag var aktiv i de här kretsarna skulle en sådan diskussion ha skapat underlag för många långa nätters debatt, förbrukning av flera kartonger med rödtjut samt mängder med starka Franska cigaretter. Till och med potential att skapa ovänskap mellan kamraterna och uteslutning ur partier.

Skrivet också för att illustrera varför inte 70-talets vänstervåg ledde till något praktiskt politiskt resultat.

[Donkeyman]

För att vara marxist krävs det några saker:
1) att man är materialist
2) att man står för dialektisk materialism
3) att man är revolutionär.

Ursäkta men ..... Är det inte så att Marx fastslår och förklarar varför det kapitalistiska systemet kommer att gå under och ersättas med något annat. Som han inte definierar vad det blir. Det vill säga han spår en stor samhällsförändring som också kan kallas för en revolution.

Att vara revolutionär innebär väl i vanligt språkbruk inte bara att man önskar revolution utan också arbetar för att den skall komma. Så då kan man fråga sig- om man bara tror att revolutionen (fredlig eller våldsam) kommer att inträffa utan att aktivt arbeta för att påskynda händelserna- är man då marxist. Enligt dina tre punkter är man inte det.

Nu inser jag att detta är en filosofisk fråga om "påvens skägg" men den gången för 40 år sedan när jag var aktiv i de här kretsarna skulle en sådan diskussion ha skapat underlag för många långa nätters debatt, förbrukning av flera kartonger med rödtjut samt mängder med starka Franska cigaretter. Till och med potential att skapa ovänskap mellan kamraterna och uteslutning ur partier.

Skrivet också för att illustrera varför inte 70-talets vänstervåg ledde till något praktiskt politiskt resultat.

[Donkeyman]

För att vara marxist krävs det några saker:
1) att man är materialist
2) att man står för dialektisk materialism
3) att man är revolutionär.

Ursäkta men ..... Är det inte så att Marx fastslår och förklarar varför det kapitalistiska systemet kommer att gå under och ersättas med något annat. Som han inte definierar vad det blir. Det vill säga han spår en stor samhällsförändring som också kan kallas för en revolution.

Att vara revolutionär innebär väl i vanligt språkbruk inte bara att man önskar revolution utan också arbetar för att den skall komma. Så då kan man fråga sig- om man bara tror att revolutionen (fredlig eller våldsam) kommer att inträffa utan att aktivt arbeta för att påskynda händelserna- är man då marxist. Enligt dina tre punkter är man inte det. (Men det handlar också om definitionen av ordet Revolutionär)

Nu inser jag mycket väl att detta är en filosofisk fråga om "påvens skägg" men den gången för 40 år sedan när jag var aktiv i de här kretsarna skulle en sådan diskussion ha skapat underlag för många långa nätters debatt, förbrukning av flera kartonger med rödtjut samt mängder med starka Franska cigaretter. Till och med potential att skapa ovänskap mellan kamraterna och uteslutning ur partier. Men själv skulle jag säkerligen med glädje ha kastat mig in i diskussionen utan att över huvud taget observera vad klockan var och vilket datum det blev.

Skrivet också för att illustrera varför inte 70-talets vänstervåg ledde till något praktiskt politiskt resultat.

[Donkeyman]

För att vara marxist krävs det några saker:
1) att man är materialist
2) att man står för dialektisk materialism
3) att man är revolutionär.

Ursäkta men ..... Är det inte så att Marx fastslår och förklarar varför det kapitalistiska systemet kommer att gå under och ersättas med något annat. Som han inte definierar vad det blir. Det vill säga han spår en stor samhällsförändring som också kan kallas för en revolution.

Att vara revolutionär innebär väl i vanligt språkbruk inte bara att man önskar revolution utan också arbetar för att den skall komma. Så då kan man fråga sig- om man bara tror att revolutionen (fredlig eller våldsam) kommer att inträffa utan att aktivt arbeta för att påskynda händelserna- är man då marxist. Enligt dina tre punkter är man inte det. (Men det handlar också om definitionen av ordet Revolutionär)

Nu inser jag mycket väl att detta är en filosofisk fråga om "påvens skägg" men den gången för 40 år sedan när jag var aktiv i de här kretsarna skulle en sådan diskussion ha skapat underlag för många långa nätters debatt, förbrukning av flera kartonger med rödtjut samt mängder med starka Franska cigaretter. Till och med potential att skapa ovänskap mellan kamraterna och uteslutning ur partier. Men själv skulle jag säkerligen med glädje ha kastat mig in i diskussionen utan att över huvud taget observera vad klockan var och vilket datum det blev.

Skrivet också för att illustrera varför inte 70-talets vänstervåg ledde till något praktiskt politiskt resultat.

[Amund]

För att vara marxist krävs det några saker:
1) att man är materialist
2) att man står för dialektisk materialism
3) att man är revolutionär.

Det där gäller tror jag om du gör kvalifikationen marxist-leninist En socialdemokratisk marxist kan se reformer som en framkomlig väg.

Den minsta gemensamma nämnaren i alla marxismer menar jag ligger i historieuppfattningen - att man är materialist och att kampen mellan samhällsklasserna är det som driver utvecklingen. Man kan omfatta en sådan historiesyn utan att för den skull omsätta den i dagspolitiken. Det finns, som påpekats många samhällsforskare med en marxistisk grundsyn.

Mycket bra skrivet! Jag tror det förklarar en del av förvirringen i tråden som blir resultatet när det ställs upp villkor enligt den dogmatiska renlärigheten.

[Davian]

Villkor och villkor. Är det ett villkor för renlärighet att troende kristna ska tro på Gud?

Antingen är man marxist. Eller inte. Det finns en oerhörd mångfald av marxism. Maoism, stalinism, hoxhaism, titoism, leninism, trotskism, autonom marxism, autonom kommunism, grön kommunism, eurokommunism osv som alla är väldigt olika varandra.

[Donkeyman]

Men Davian. Jag tror inte på villkor hit och dit i det här sammanhanget. Däremot ser jag Marxism som en delmängd av alla de här mångfalderna som du räknar upp. Det vill säga de är i grunden marxism + men så har man adderat något annat. Alltså basen är marxism men så har man tillägnat sig en ideologi som är en fortsättning på den.

Ungefär som att Katoliker, Svenska Kyrkan, Metodister, Jehovas vittnen och så vidare alla tror på Jesus. Men med den övertygelsen i grund har man skapat sig olika läror. Det vill säga. Man har en gemensam bas men resten är för att säga det försiktigt väldigt olika. Så ser jag också marxismen kontra de olika kommunistiska, socialistiska och socialdemokratiska ideologierna. Vad menar du om det tänkesättet.

[Markus Holst]

Men Davian. Jag tror inte på villkor hit och dit i det här sammanhanget. Däremot ser jag Marxism som en delmängd av alla de här mångfalderna som du räknar upp. Det vill säga de är i grunden marxism + men så har man adderat något annat. Alltså basen är marxism men så har man tillägnat sig en ideologi som är en fortsättning på den.

Ungefär som att Katoliker, Svenska Kyrkan, Metodister, Jehovas vittnen och så vidare alla tror på Jesus. Men med den övertygelsen i grund har man skapat sig olika läror. Det vill säga. Man har en gemensam bas men resten är för att säga det försiktigt väldigt olika. Så ser jag också marxismen kontra de olika kommunistiska, socialistiska och socialdemokratiska ideologierna. Vad menar du om det tänkesättet.

Davian är väl, med all respekt, för jag gillar Davian, som en medlem i en av dessa kyrkor som därmed hävdar att alla andra tror på Jesus på fel sätt.

[Davian]

Nej. Däremot är jag en sån som menar att om man inte tror på Gud är man inte troende kristen.

[Amund]

Jag är marxist-leninist vilket är den absolut största och mest spridda varianten av "den vetenskapliga socialismen". Vi är ca 150 miljoner människor på jorden och varenda en skulle säga samma sak som jag.

Det är just det här att alla 150 miljoner ”marxist-leninister” skulle säga samma sak gör att man förstår att uteslutning är ett ofta förekommande verktyg i sådana (enligt mig i alla fall) dogmatiska politiska rörelser.

Socialdemokratin bröt med kommunism 1914 och definitivt 1919 när tyska socialdemokratin mördade rosa Luxemburg och Karl liebknecht. I Sverige började socialdemokratin sin vandring högerut när Hjalmar Branting blev partiledare. Branting lyckades sen att helt förvandla socialdemokratiN från vänster till höger i samma sekund han hindrade socialistisk revolution i Sverige santidigt som han garanterade att monarkin skulle vara kvar.

Vänsterpartiet slutade vara kommunister 1991 och därmed slutade de vara marxister.

Inte blir det bättre med dessa historiska oförrätter som utgör en del av rörelsens skapelseberättelse. Hur förklarar ni inför varandra att den där revolutionen som verkar vara så central inom marxismen aldrig riktigt har ägt rum på det sätt som det står i era skrifter att det skulle ha skett?

Om nu Branting hindrade en socialistisk revolution i Sverige, har alla andra länder också en liknande dolkstötslegend om hur avfällingarna som avvikit från den rätta vägen, därmed saboterat ett förutbestämt historiskt skeende?

Kanske har jag missat detta, men jag vill fråga om det här med marxism och moraliserande.
Du nämner på flera ställen på forumet att som marxist så moraliserar du inte. Hur menar du konkret?

Håller med. Påståenden om att marxismen/materialismen som politisk idé inte moraliserar är obegripligt, eller gäller det enbart marxist-leninister? Det enda sättet som en samhällsanalytisk metod, politisk teori eller filosofi kan betraktas som helt värderingsfri är ju om den gör anspråk på att sitta inne med en gudomlig sanning, eller att den analys man gör av samhället är så självklar att den helt enkelt är odiskutabel.

Max Weber som själv tryckte hårt på att samhällsanalysen skall vara beskrivande och objektiv, menade att full värdeneutralitet inte är möjlig och att värdeneutraliteten i sig själv inte är värderingsfri.

[Davian]

Hur kan du säga att vi är dogmatiska när jag precis räknat upp ett stort antal separata rörelser? Eller är mångfald ett tecken på dogmatism?

Du kan ju se på Vänsterpartiets behandling av Allard eller SD av sitt ungdomsförbund och återkomma sen och prata om uteslutningar och sånt.

[Davian]

Som exempel: i Sverige finns det fyra kommunistiska partier men bara ett socialdemokratiskt. Vad är mest dogmatiskt?

Sen vidare kan du ju läsa igenom trådar om kommunism här på forumet igen och se vem som ständigt säger "det där fungerar inte. " eller "kommunism är folkmord" eller "kommunism är vidrigt" osv och jämföra med vad jag skriver om kapitalismen. Så kommer du nog få en annan syn på vad som är dogmatiskt beteende