När blir en revolution en revolution

[Martin Lundvall]

I tråden om Ukraina berördes det som hastigast, vad kan betecknas som en revolution? Jag tror vi har diskuterat detta tidigare, men kan vara intressant att ta en ny vända.

Teorin är rätt enkel, det ska ske snabbt, vara omvälvande och ha brett folkligt stöd. Men gränsen till statskupp är rätt flytande. Räknas Ukraina som revolution, en bred folkligt förankring att göra sig av med Janukovitj men folket var knappast enig om vad som skulle komma senare.

Oktoberrevolutionen räknar jag inte som en revolution, detta då det var en sådan liten del som agerade. Konceptet tycker jag också påminner väldigt mycket om en väpnad statskupp.

Hur går era åsikter?

/Martin

[hasse lindquist]

Förutsättningen för att en revolution benämns "revolution" är att den lyckas. Dessförinnan är den antingen ett kuppförsök eller ett uppror.
Regimer, som kommit till makten genom en statskupp omnämner alltid sig själva som "revolutionärer", aldrig som "kuppmakare".

[Donkeyman]

folket var knappast enig om vad som skulle komma senare.

Just detta är väl också kännetecknande för revolutioner. "Alla" är mot någonting. Och är detta "någonting" tillräckligt impopulärt är det lätt att samla "massorna". Problemet är att man inte är ense om vad man är "för". Här ligger kärnpunkten i Lenins teori om hur man skall ta makten. När en "revolutionär situation" uppstår skall det parti som är bäst organiserat ta ledningen och makten. Eller "stjäla revolutionen" som andra kanske skulle säga.

Under lång tid kunde man sedan se väl motiverade kommunister samlas som flugor runt en sockerbit var gång det blev politiskt trubbel någonstans. Precis som vi i dag ser väl motiverade jihadister dyka upp var gång det uppstår oroligheter i den muslimska världen. Men historien upprepar sig. Kommunisterna splittrades i många olika partier med olika inriktningar som sedan ägnade sin kraft att bekämpa varandra och i dag kämpar olika jihadistiska grupper mot varandra i Syrien.

Exempel kan vi se redan under Franska Revolutionen där ett parti med tiden tog makten (för att sedan förlora den igen). Eller den Ryska revolutionen som enligt min åsikt först var en revolution och sedan kom en statskupp. Eller se Iran där prästerna tog över det som var en revolution med stora sekulära inslag också. Men som sagt- vad som är en revolution och vad som är en statskupp är svårt att säga.

Men det faktum att det är enklare att enas "mot" något än "för" något slår ju igenom även i vanlig daglig politik överallt. Stoppa, Hindra, Protestera och liknande är slagord som är betydligt vanligare än att föreslå något konkret.

[Amund]

Under lång tid kunde man sedan se väl motiverade kommunister samlas som flugor runt en sockerbit var gång det blev politiskt trubbel någonstans. Precis som vi i dag ser väl motiverade jihadister dyka upp var gång det uppstår oroligheter i den muslimska världen. Men historien upprepar sig. Kommunisterna splittrades i många olika partier med olika inriktningar som sedan ägnade sin kraft att bekämpa varandra och i dag kämpar olika jihadistiska grupper mot varandra i Syrien.

Kloka ord!

Jag skulle även vilja lägga till den lilla betydelseskillnaden att när det är en statskupp så är det så att säga en del av etablissemanget som tar över makten, en sorts intern revolution inom ledningen, exempelvis en flygvapenchef. Det räcker att fängsla ledaren och skicka en presskommuniké att ledaren pga. hälsoskäl har tvingats dra sig tillbaka från sina arbetsuppgifter.

För en revolution däremot känns det som att det behövs lite facklor och dynggrepar i händerna på förtvivlade människor ur folkdjupet, lite mer genomgripande och opinionsmässigt legitimt kan man tycka.

Det har väl även förekommit i politiska maktkamper att en sida försöker mobilisera folkhopar just för att ge sken av att det är en revolution och inte en statskupp.

[LasseMaja]

Huvudbetydelsen av revolution är att det är en avgörande förändring. Man pratar därvidlag inte bara om franska eller ryska revolutionen, utan även om industriella revolutionen mm. Definitionen att det skall handla om "brett folkligt stöd" är verkligen oerhört diffus. Varifrån kommer den egentligen?

Hur kan man vara säker på att franska revolutionen hade brett folkligt stöd och inte oktoberrevolutionen? Hur gör man skillnad på att befolkningen inte längre stödjer den nuvarande samhällsordning, är allmänt upprorisk, upplopp eller stödjer den nya regimen/ordningen? Och varför har det amerikanska befrielsekriget blivit "revolution" men inte något annat kolonialt befrielsekrig?

Jag tror det är så här. Värderingen av begreppet har gått från något negativt till något positivt. Bakom detta ligger i huvudsak västerländskt tänkande. Således omvärderar man oktoberrevolutionen i Ryssland och kallar den statskupp och det amerikanska befrielsekriget till revolution. Förr, när många inte såg så positivt på revolutionär verksamhet var det inga problem med att kalla bolchevikrevolutionen för revolution.

[Amund]

Huvudbetydelsen av revolution är att det är en avgörande förändring. Man pratar därvidlag inte bara om franska eller ryska revolutionen, utan även om industriella revolutionen mm. Definitionen att det skall handla om "brett folkligt stöd" är verkligen oerhört diffus. Varifrån kommer den egentligen?

Det är möjligt att du rent formellt har rätt i att ”revolution” enbart innebär en avgörande eller omstörtande förändring, men en statsrevolution inträffar svårligen UTAN ett ”brett folkligt stöd”, för att kunna genomföra en revolution krävs det normalt ett folkligt stöd och en allmän vilja till förändring för att det ska lyckas, men självklart är det fritt fram att fylla revolutionen för den som kan överta ledningen av den. Jag inbillar mig att ordet revolution kommer från samma ordstam som revolt, dvs. att man helt enkelt tar till ett väpnat uppror mot det rådande styrelseskicket.

Vad var det som hände i Egypten för 3 år sedan? Utan folkets stöd hade knappast Mubarak fått gå, för mig var det en revolution ÄVEN om vi nu är tillbaka på ruta 1 med mäktiga militärer som styr.

Hur kan man vara säker på att franska revolutionen hade brett folkligt stöd och inte oktoberrevolutionen?

Jag kan tänka mig situationer där samhället är så kaotiskt att en revolution äger rum utan det breda folkliga stödet som exempelvis i Ryssland 1917, de Vita i Ryssland lovade inte mycket mer än en återgång till Tsarväldet och tappade därför mycket stöd som nu gick till de Röda istället.

Förresten! Vad gäller Ryssland så skedde väl revolutionen redan i februari och Lenins gjorde en statskupp i oktober? Att manövrera ut Kerenskij på hösten 1917 var knappast en revolution.

Hur gör man skillnad på att befolkningen inte längre stödjer den nuvarande samhällsordning, är allmänt upprorisk, upplopp eller stödjer den nya regimen/ordningen?

Intressant frågeställning, varje konflikt är nog unik på något sätt.

varför har det amerikanska befrielsekriget blivit "revolution" men inte något annat kolonialt befrielsekrig?

Den amerikanska frigörelsen från europeiskt inflytande innebar ett politiskt nytänkande när det gäller västerländska samhällen även om det började som ett traditionellt befrielsekrig.

Jag tror det är så här. Värderingen av begreppet har gått från något negativt till något positivt. Bakom detta ligger i huvudsak västerländskt tänkande. Således omvärderar man oktoberrevolutionen i Ryssland och kallar den statskupp och det amerikanska befrielsekriget till revolution. Förr, när många inte såg så positivt på revolutionär verksamhet var det inga problem med att kalla bolchevikrevolutionen för revolution.

Den här linjen har Jan Myrdal varit inne på vill jag minnas. Självklart förändras synen på historiska händelser när det kommer nya värderingar och tolkningar, naturligtvis subjektiva som alla andra värderingar vi har i samhället.