Albigenserna och bogomilerna
Albigenserna och bogomilerna
Spendera en stor del av dagen i solstolen på balkongen läsandes lite om Albigenserna (eller katarerna) i södra Frankrike och norra Spanien. Uppenbarligen ska dessa, om jag nu inte missuppfattat detta helt influerats av dels den gamla arianismen, gnostikerna och de bulgariska bogomilerna.
Att arianismen, gnostiker och andra "kättiska" (ordet ska vad jag förstår dessutom härstamma från ordet katar) religiösa idéer inspirerat Albigneserna är väl kanske inte så underligt eftersom arianismen och även gnostiskerna hade ett starkt fäste i Spanien och den närmaste omgivningen.
Det är väl inte heller antar jag en allt för djärv gissning att många arianister antingen gick över till Albigenserna eller att dessa starkt influerades av de gamla arianistika och gnostiska idéerna. Vad jag förstår ska det finnas stora likheter mellan de två kättiska sekterna.
Men hur kom Albigenserna i kontakt med den bulgariska kättarsekten Bogomilerna? Och varför sökte sig bogomilerna till södra Frankrike? Jag menar - det är trots allt inga små sträckor att färdas - speciellt om du är medlem i en kyrka som utpekats som kättisk och som har fiender inte bara bland katolikerna utan även bland de grekisk-ortodoxa.
Att arianismen, gnostiker och andra "kättiska" (ordet ska vad jag förstår dessutom härstamma från ordet katar) religiösa idéer inspirerat Albigneserna är väl kanske inte så underligt eftersom arianismen och även gnostiskerna hade ett starkt fäste i Spanien och den närmaste omgivningen.
Det är väl inte heller antar jag en allt för djärv gissning att många arianister antingen gick över till Albigenserna eller att dessa starkt influerades av de gamla arianistika och gnostiska idéerna. Vad jag förstår ska det finnas stora likheter mellan de två kättiska sekterna.
Men hur kom Albigenserna i kontakt med den bulgariska kättarsekten Bogomilerna? Och varför sökte sig bogomilerna till södra Frankrike? Jag menar - det är trots allt inga små sträckor att färdas - speciellt om du är medlem i en kyrka som utpekats som kättisk och som har fiender inte bara bland katolikerna utan även bland de grekisk-ortodoxa.
Hej Patrik! Hittade det här.
Bland de kättare som vid denna tid var spridda över Sydfrankrike var katarerna, "de rena" (ordet sannolikt härlett från grekiskan catharsis), av folket i gemen kallade bougres (bulgarer), de ojämförligt inflytelserikaste. Beteckningarna manikéer, paulicianer, publikaner, patarener, texerantes (vävare) och sedermera albigenser förekommer även i urkunderna. Under dessa begrepp, i synnerhet det sistnämnda, torde emellertid även ha inrymts andra mot den dåvarande påvekyrkan avogt stämda sekter, bland annat de främst på urkristen grund vilande valdenserna. När i det följande talas om albigenser avses dock endast de s k katarerna i egentlig bemärkelse.
Katarernas österländska läror torde huvudsakligen ha kommit från de bulgariska bogomilerna, även om dessa läror i viss utsträckning jämväl strömmat in i Sydfrankrike från Spanien, där manikeismen via Nordafrika trängt in och funnit en gynnsam jordmån under arabernas toleranta herravälde. Bogomilerna verkar har varit andliga arvtagare till de gnostiska paulicianerna, vilka sade sig vara Kristi och aposteln Pauli sanna efterföljare i motsats till anhängarna till den katolska kyrkans påve, som satt på Petri stol. Här spåras den antagonism mellan Petrus och Paulus som H P Blavatsky på flera ställen berör i Isis Unveiled. Paulicianerna äger frändskap med de av Augustinus bekämpade manikéerna. Det bör i detta sammanhang nämnas att katarerna i samtida urkunder stundom även kallas manikéer.
Katarismen torde ha kommit till Frankrike redan i början av 1000-talet med studenter och köpmän. I sin bok om Innocentius III (del II, s 12) berättar A Luchaire hur de första predikaregrupperna bildades i Montpellier, Narbonne och Marseille. "Därifrån vandrade de från marknad till marknad, borg till borg, sträckte ut sina färder ända till Pyrenéerna, Toulouse och Agen. Vinnande avsättning för sin tro likaväl som för sina varor, omvände de herremän, borgare och bönder..."
Saxat från http://hem.fyristorg.com/teosofi/Teosof ... nserna.htm
Bland de kättare som vid denna tid var spridda över Sydfrankrike var katarerna, "de rena" (ordet sannolikt härlett från grekiskan catharsis), av folket i gemen kallade bougres (bulgarer), de ojämförligt inflytelserikaste. Beteckningarna manikéer, paulicianer, publikaner, patarener, texerantes (vävare) och sedermera albigenser förekommer även i urkunderna. Under dessa begrepp, i synnerhet det sistnämnda, torde emellertid även ha inrymts andra mot den dåvarande påvekyrkan avogt stämda sekter, bland annat de främst på urkristen grund vilande valdenserna. När i det följande talas om albigenser avses dock endast de s k katarerna i egentlig bemärkelse.
Katarernas österländska läror torde huvudsakligen ha kommit från de bulgariska bogomilerna, även om dessa läror i viss utsträckning jämväl strömmat in i Sydfrankrike från Spanien, där manikeismen via Nordafrika trängt in och funnit en gynnsam jordmån under arabernas toleranta herravälde. Bogomilerna verkar har varit andliga arvtagare till de gnostiska paulicianerna, vilka sade sig vara Kristi och aposteln Pauli sanna efterföljare i motsats till anhängarna till den katolska kyrkans påve, som satt på Petri stol. Här spåras den antagonism mellan Petrus och Paulus som H P Blavatsky på flera ställen berör i Isis Unveiled. Paulicianerna äger frändskap med de av Augustinus bekämpade manikéerna. Det bör i detta sammanhang nämnas att katarerna i samtida urkunder stundom även kallas manikéer.
Katarismen torde ha kommit till Frankrike redan i början av 1000-talet med studenter och köpmän. I sin bok om Innocentius III (del II, s 12) berättar A Luchaire hur de första predikaregrupperna bildades i Montpellier, Narbonne och Marseille. "Därifrån vandrade de från marknad till marknad, borg till borg, sträckte ut sina färder ända till Pyrenéerna, Toulouse och Agen. Vinnande avsättning för sin tro likaväl som för sina varor, omvände de herremän, borgare och bönder..."
Saxat från http://hem.fyristorg.com/teosofi/Teosof ... nserna.htm
Jo.
Favoritdelen i den boken (med undantag för revolten på klostret) är när han sitter och ironiserar över den gotiska förvirringen.
Hans slutkläm med hänvisning till Asterix och Goterna är så jävla klockren. Och för att spä på förvirringen så introduceras en ny stam i Asterix och goterna, mitt-i-mellan goterna. (inget rent citat då jag inte orkar gå och hämta boken så här mitt inatten).
Favoritdelen i den boken (med undantag för revolten på klostret) är när han sitter och ironiserar över den gotiska förvirringen.
Hans slutkläm med hänvisning till Asterix och Goterna är så jävla klockren. Och för att spä på förvirringen så introduceras en ny stam i Asterix och goterna, mitt-i-mellan goterna. (inget rent citat då jag inte orkar gå och hämta boken så här mitt inatten).
Huruvida västeuropeiska gnostiker verkligen hade kontakter med bogomiler är om jag minns rätt inte helt oomtvistat. Ska se om jag kan återkomma med lite kritik.
Det där med ariansk inspiration får du gärna utvecka en smula, det låter lite märkligt tycker jag. Inte bara för att deras idéer skiljer sig åt i mycket utan även för att det finns ett tidsglapp på åtskilliga hundra år.
Det där med ariansk inspiration får du gärna utvecka en smula, det låter lite märkligt tycker jag. Inte bara för att deras idéer skiljer sig åt i mycket utan även för att det finns ett tidsglapp på åtskilliga hundra år.
Jomenvisst. Och jag tror nog inte att teosoferna, som Leonidas citat kom från, är den säkraste källan till kättarnas historia. De är ofta väldigt optimistiskt spekulativa i sina teorier.E_Vogel skrev:Huruvida västeuropeiska gnostiker verkligen hade kontakter med bogomiler är om jag minns rätt inte helt oomtvistat. Ska se om jag kan återkomma med lite kritik.
Jo, fast hela den gotiska frågan är ju ett enda jävla förvirrande plockepinn där inte ens de mest insatta verkar riktigt kunna reda ut alla pinnar att rasera hela högen.Leonidas skrev:Ja det är ganska roligt faktiskt, men jag tycker iofs att han begår en blunder där. Han kan mycket väl ha rätt i det han säger, men det verkar som att han i sin iver att skjuta hål på den gotiska frågan så skjuter han sig i foten med sin tunna källkritik på de andra folkens historia.
Underligt egentligen, där gick debatten OT igen.
*huga* Får skylla på den sena timmen att det blev lite förvirrat, menade inte att de tagit intryck rent litturigiskt utan mer att området sedan länge varit ett tillhåll för diverse kättiska sekter som t.ex. arianismen.E_Vogel skrev:Det där med ariansk inspiration får du gärna utvecka en smula, det låter lite märkligt tycker jag. Inte bara för att deras idéer skiljer sig åt i mycket utan även för att det finns ett tidsglapp på åtskilliga hundra år.
Om detta kan varit orsak till varför katarerna (vilka om jag inte helt missuppfattat det) fanns i södra Frankrike, delar av norra Spanien och nordvästra Italien.
Överhuvudtaget tycker jag mycket av frågan hurvida den ena eller andra kättarsekten influerat varandra verkar omtvistat och ifrågasatt. Verkar råda en viss förvirring i frågan...
- Dag den vise
- Medlem
- Inlägg: 977
- Blev medlem: 15 december 2012, 21:41
- Ort: Östra Svealand
Re: Albigenserna och bogomilerna
Stämmer det förresten att vissa bogomiler och albigenser gick så långt i sin gnostiska (gnosticism är en slags religiös företeelse som går ut på att materien och dess skapare är allt igenom ond) dualism att de uttryckligen sade att de Guds fiender och att de var Lucifer som de dyrkade. Det kan så klart vara ren svartmålning från katolska kyrkans sida, men om man verkligen drar de gnostiska idéerna bara en liten bit blir det lätt där man hamnar, och albigenserna kan jag, efter att ha läst Emmanuel Le Roy Laudries Montaillou en fransk by 1294-1324 kan jag lugnt säga att albigenserna drog åtminstone "kroppen-är-ond" grejen ganska långt. Enligt denna bok var det finaste för en perfecti (en upphöjd albigens som skulle leva ett helt och hållet rent liv, en nivå som albigenserna såg som det absolut mest eftersträvansvärda som fanns) att fasta sig till döds, och därmed bli frälst. Detta kallades endura.
- Dag den vise
- Medlem
- Inlägg: 977
- Blev medlem: 15 december 2012, 21:41
- Ort: Östra Svealand
Re: Albigenserna och bogomilerna
Om albigenserna i sydvästra Frankrike kan jag även berätta att deras religiositet kunde med medeltida mått mätt ta sig mycket udda uttryck. I boken som jag nämnde i förra inlägget står det bland annat om Guillaume Buscailh som ansåg att det var lämpligare att be i sitt eget hus(det egna huset var i denna trakt något otroligt viktigt som spelade en otroligt stor roll i Montaillous invånares medvetande) än att be i kyrkan, och att om man bad i kyrkan var man enligt honom ingen rättrogen albigenser. Han hade en annan dag sagt till sin svägerska att hon skulle sluta amma sitt eget barn, så att det skulle dö enduradöden.
- Torbjörn Holmgren
- Medlem
- Inlägg: 1664
- Blev medlem: 13 september 2004, 11:46
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Re: Albigenserna och bogomilerna
Fascinerande. Har du några länkar till akademisk forskning om boken om denna by? Jag tänkte, om det finns så många böcker om Da Vinci koden så borde denna, betydligt sannare verklighetsbeskrivning, ha skapat en del kommentarer.
”Livet förnam jag som en stor, envis sten” - Leonard Lundberg, Ut ur Garderoben (1988)