Skalman.nu Forum

Vilket årtal var -300 f.Kr för t.ex. rommarna ? Vad hade olika folk och religioner för "start" på sin tidräkning. Muslimerna har ju profeten Mohammed.

När började vi använda vårt nuvarande system?


//Widen

Romarna använde systemet med olika kejsare och konsuler har jag för mig.

Thailändarna är 543 år före oss, det är alltså år 2546 i år enligt dem.

/Johan

Romarna döpte sin år efter de två som var konsuler vid varje år. Ett krångligt system som fortsatte även under kejsartiden. Den så kallade varroniska tidsräkningen som började med Roms grundläggande 753 f.kr. fick aldrig något större genomslag. Däremot infördes en ny tideräkning i slutet av 200-talet e.kr. , Det var Kejsare Diocletianus som avslutade en period av anarki som ansåg att hans tronbestigning borde räknas som år 1. Eftersom han även var känd som förföljare av kristna ansågs det som mindre lämpligt att använda hans tideräkning. Under 500-talet infördes sålunda den tideräkning vi har idag i västrom. Östrom hade en annan tideräkning som började med jordens skapelse, drygt 5000 år före kristus. Den tideräkningen levde vidare i Ryssland så pass sent som till slutet av 1600-talet.

drygt 5000 år före kristus. Den tideräkningen levde vidare i Ryssland så pass sent som till slutet av 1600-talet.

Den judiska?

Anno skrev:

drygt 5000 år före kristus. Den tideräkningen levde vidare i Ryssland så pass sent som till slutet av 1600-talet.

Den judiska?

Nej, judarna anser att jorden skapades senare.

judarna anser att det är år 5200 efter Jehovas skapelse av jorden (ca, vet ej exakt), muslimerna anser att det är år ca 1420 (efter profeten, kan ej heller exakt!) buddisterna anser att det är
buddisterna anser det är år 2546 och etioperna att det är 1996 (de i Etiopien använder en egen kalender, de har en trettonde månad och ligger sju år efter oss)

Ereyk skrev:judarna anser att det är år 5200 efter Jehovas skapelse av jorden (ca, vet ej exakt), muslimerna anser att det är år ca 1420 (efter profeten, kan ej heller exakt!) buddisterna anser att det är
buddisterna anser det är år 2546 och etioperna att det är 1996 (de i Etiopien använder en egen kalender, de har en trettonde månad och ligger sju år efter oss)

Judarna börjar sin tideräkning år 3761 f.kr. Den bysantinska tideräkningen började år 5508 f.kr. Båda två gör anspråk på att börja det året då jorden skapades. Hur de gick tillväga för att räkna ut detta har jag ingen aning om.

vet nån hur man räknade tiden i förkristna norden?

i Völuspå (Collinders övers.) står det:

6
"Makterna satte sig att samfätt rådslå,
heliga gudar grunnade på detta:
namn gåvo de åt Natt och dess ätt,
morgon nämnde de och middagstid
undorn och afton,
att åren tälja"

Örjan skrev:

Ereyk skrev:judarna anser att det är år 5200 efter Jehovas skapelse av jorden (ca, vet ej exakt), muslimerna anser att det är år ca 1420 (efter profeten, kan ej heller exakt!) buddisterna anser att det är
buddisterna anser det är år 2546 och etioperna att det är 1996 (de i Etiopien använder en egen kalender, de har en trettonde månad och ligger sju år efter oss)

Judarna börjar sin tideräkning år 3761 f.kr. Den bysantinska tideräkningen började år 5508 f.kr. Båda två gör anspråk på att börja det året då jorden skapades. Hur de gick tillväga för att räkna ut detta har jag ingen aning om.

Jag har för mig att jag läst om saken i Populär Historia. Byzantinarna och Judarna kom fram till resp årtal genom avancerade studier av bibeln. (Framför allt GT) Sedan kan man ju undra över varför dom kom fram till olika årtal......

jag tror inte att vikingar räknade år så. jag har för mig att dom snarare jämförde år tex. det var tre år efter nisses gästabud eller 8dagar innan pers död etc.

//Palle

super_palle skrev:jag tror inte att vikingar räknade år så. jag har för mig att dom snarare jämförde år tex.

Det ena utesluter inte det andra.

mitt edda-citat då? där räknar man ju uppenbarligen åren

Läste att det var i klostren (föga förvånande) som man började dela in dygnet i 12+12 timmar även om man till en början menade att en timmes längd kunde variera (ur subjektiv synvikel kan man ju bara instämma). När bestämda man egentligen att en timme var lika med 60 min?

Naeira skrev:Läste att det var i klostren (föga förvånande) som man började dela in dygnet i 12+12 timmar även om man till en början menade att en timmes längd kunde variera (ur subjektiv synvikel kan man ju bara instämma). När bestämda man egentligen att en timme var lika med 60 min?

En timme kunde väl vara lika med sextio minuter även om dess längd varierades, och då blev förstås även sekunderna olika långa. Det var därför medeltidens friidrottare förlade sin rekordjakt till sommarhalvåret, då de hade längre sekunder på sig att löpa. Sådan är i alla fall den teori som jag kanske skall lägga fram i någon avhandling någon gång, vem vet.

Hursomhelst, Lewis Mumford hävdar (i boken Teknik och civilisation, och där med hänvisning till historikern Lynn Thorndike) att indelningen av timmen i sextio minuter och av minuten i sextio sekunder blev allmän "omkring 1345". De äldsta bevarade mekaniska uren i Europa härstammar från 1300-talet, men kunde väl knappast mäta så små enheter, så det skulle vara roligt att veta mer om hur Thorndike kommit fram till detta. Även Peter Englund nämner saken bara i föregående (i Förflutenhetens landskap): "Redan vid mitten av 1300-talet hade man börjat indela timmen i sextio minuter, men först nu [mot slutet av 1600-talet] blev denna indelning verklig och meningsfull."

Enligt NE var det först på 1600-talet som uren kunde börja mäta i minuter och sekunder:

Nationalencyklopedin skrev:Nästa steg i utvecklingen kom i mitten av 1600-talet med en vidareutveckling av den hämning i hjulrörelsen för ur som kallas släphaksgång. Det var den engelske uppfinnaren Robert Hooke som insåg att man borde ha ganska liten amplitud på pendelsvängningen och vidareutvecklade släphaksgången. En revolutionerande uppfinning gjordes av den engelske urmakaren George Graham som konstruerade en gång (hämning) med vilande framflyttning av gånghjulet, vilket förbättrade noggrannheten. På 1600-talet hade man mätt med en noggrannhet av minuter per dygn, men med grahamsgången kunde tiden mot seklets slut mätas med sekundnoggrannhet.

Jag har ibland sett resonemang om att den allt mer noggranna tideräkningen starkt bidragit till uppkomsten av västerlandets linjära tidsuppfattning, men tycker att detta låter lite märkligt. Självklart har spridandet av klockan varit av enorm betydelse för att påverka vår tids- och livsuppfattning, och fått oss att självklart betrakta tiden som en abstrakt enhet. Mumford, som ser klockan som den västerländska industriålderns symbol framför andra, skriver t.ex.:

Lewis Mumford skrev:Uppfattar man dagen som en abstrakt tidsperiod, går man inte och lägger sig med hönsen en vinterkväll, man uppfinner vekar, lampglas, lyktor, gaslampor och elektriska lyktor, så att man kan utnyttja alla de timmar, som hör till dagen. Uppfattar man tiden, inte som en följd av erfarenheter, utan som en samling timmar, minuter och sekunder, uppstår vanan att räkna tid och spara tid. Tiden antog karaktären av ett slutet rum. Den kunde delas och den kunde fyllas ut, den kunde till och med utvidgas genom att man uppfann arbetsbesparande hjälpmedel. /.../ Med det allmännare bruket av klockor vidgades tidsmedvetandet.

Och detta stämmer väl förmodligen: klockan har förstås förstärkt vår känsla av att "tiden är knapp"; att vi måste organisera och disciplinera oss för att hinna med livet. Men jag kan inte riktigt se den nödvändiga kopplingen till den linjära tidsuppfattningen: tvärtom borde väl klockans kretsgång snarare ha varit ägnad att förstärka en tidsuppfattning som bygger på återkommande cykler? Jag tänker mig snarare att idén om den linjära tiden har att göra med den judisk-kristna uppfattningen om historien som ett enda förlopp från skapelse till domedag, och att detta inte har någon särskild relation till klockans tidmätning?