Herrgårdsmamseller

[Jonnyolof]

Jag har forskat på en Johanna Bergendahl, dotter till en lantmätare, som omkom i en brand i prästgården Friared i Hajoms socken 1845. En stor del av hennes liv vistades hon på Öllestorps säteri i Blekinge och i en husförhörslängd från 1840-talet kan man där se följande inneboende hushåll:
Enkefru KrigsRådinnan Fredr. Elise Unge född Brandt f 1764
Fröken Anna Edelfeldt f 1820
Fröken Gustafa Lovisa Ankarsvärd f 1827
Demoiselle J Bergendahl f 1804
Mamsell Fredrica Magd. Karlström f 1796
Mamsell Hilda Margareta ?? f 1809

I källorna finns det många mamseller och demoiseller som framförallt verkar ha bott på herrgårdar.
Jag blev nyfiken på denna kategori av personer, vilka var de, hur försörjde de sig?

Är det någon som har några tankar om detta? Finns det någon forskning?

[Hans]

Finns lite här: https://www.hhogman.se/titulering.htm

MVH

Hans

[a81]

Fröknarna var alltså adliga, medan demoisellen var ogift icke-adlig kvinna av fin börd (typ präst- eller borgardotter). Mamsellerna kunde väl ha lite enklare bakgrund (men inte allmoge) och var kanske lite mer av tjänstefolk.

Min gissning är att fröknarna och demoisellen bara bodde där och var sällskap åt änkefrun, medan mamsellerna kanske även hade en annan roll att t.ex. arbetsleda pigorna?

Gissningsvis var de inneboende yngre släktingar till änkefrun eller till hennes avlidne make. Eller så var de barn eller barnbarn till någon avliden bekant till änkefrun eller hennes avlidne make?

[Jonnyolof]

Hans!
Det stämmer väl med de nämnda fröknarna...
Jag sprang på en artikel som antyder vad mamsellerna sysslade med (visserligen från Finland 1700-tal):

Inspektorer, hushållerskor och ladugårdspigor – Arbete, genus och rum på herrgårdar i Finland 1600-1850 (Johanna Ilmakunnas, Kasper Kepsu och Kirsi Vainio-Korhonen i Genus, arbete och landsbygd):

På herrgårdar bodde och vistades även personer som inte direkt var anställd arbetskraft inom hushållet, personer som anställdes vid behov för specifika uppgifter eller som i egenskap av släktingar eller bekanta hjälpte till utan lön vid fester som bröllop, begravningar och årshögtider. I Elimä förtjänade mamsellerna Charlotta Fortelin, Anna Caisa Alm och Hedvig Ottelin sitt levebröd som ambulerande sömmerskor, sällskapsdamer, brudkläderskor och liktvätterskor hos herrgårdsfolket.

[Markus Holst]

Årstafrun anställer ny mamsell alltemellanåt.