Motboken

[koroshiya]

Under de tider motboken fanns, kunde man få extra ranson ibland?

Säg om man går dit och talar om att dottern ska gifta sig och att det skall bli kalas.

[Markus Holst]

Ja

[Hans]

Tack för det utförliga svaret.

Jag har för mig att vid typ jämna födelsedagar kunde man få extra ranson men i vilka andra sammanhang? Och hur mycket?

MVH

Hans

[von Adler]

Ja, det gick att få extra ranson för saker som dop, bröllop, representation, jämna födelsedagar m.m. Det fanns en tydlig social snedvridning på godkännandena - ju högre samhällsklass, desto fler godkännanden och större tilldelning från den kommunala nykterhetsnämnden. Anders Zorn fick t.ex. beviljat 59 liter extra punsch inför sin 59-årsdag 1919.

Nornalransonen var 3 liter i månaden, men t.ex. var 4 liter vanligare hos någon som hade titeln direktör. Detta gällde starksprit och andra starkare varor som likörer och punsch.

Detta gällde också de recept på alkohol som också gick att få. Du kunde få läkarintyg, t.ex. för en starköl per dag efter maten för matsmältningsbesvär och därmed köpa starköl på apotek (på krogar och på alkoholmonopolet var öl max 3,5%).

[Hans]

Hur fungerade det under kriget?

MVH

Hans

[von Adler]

Hur fungerade det under kriget?

MVH

Hans

På samma vis. Importerad sprit var ovanligare och kunde sälja slut. En del av den inhemska produktionen på potatis och råg ersattes med sprit gjord på cellulosa för att frigöra råg och potatis till matransonerna.

[koroshiya]

Walther Zindel, som hade hand om tyskarnas lager i Luleå, fick köpa 4 liter i månaden. Han drack måttligt själv och gav 3 liter till de svenska jobbarna där.

[Hans]

Tack.

Walther måste varit populär.

https://www.foretagskallan.se/foretagsk ... i-motvind/

Jag som dricker helst (för mycket) vin, hur hade jag överlevt kriget? Vinimporten måste varit marginell.

MVH

Hans

[von Adler]

Tack.

Walther måste varit populär.

https://www.foretagskallan.se/foretagsk ... i-motvind/

Jag som dricker helst (för mycket) vin, hur hade jag överlevt kriget? Vinimporten måste varit marginell.

MVH

Hans

Antingen fanns det rejäla lager, eller så tilläts viss import. 1941 bottnade vindrickandet på 3,6 miljoner liter (innan kriget var den 5,6) eller 0,6 liter per person och år. Vin var dock något överklassen drack, inte vanligt folk, så det var aldrig ransonerat eller kontrollerat.

Som jämförelse drack medelsvensken 1941 4 liter brännvin (50%), 19,9 liter öl och 14,3 liter svagdricka.

Siffrorna är från den statistiska årsboken 1944.

Jag kan tänka mig att Tyskland lät en viss mängd franskt, tyskt, österrikiskt och italienskt vin passera - det behövde ju inte gå sjövägen annat än över södra Östersjön.

[Hans]

Tack.

När var det kampanjen för att få folk att dricka vin istället för sprit, sextiotalet?

Vagt relaterad bok.


I min mening dåligt skriven men med mycket intressanta historier.

MVH

Hans

[Markus Holst]

Rödvinsvänstern hör ju 60-talet till och de drack väl vin för att vara folkliga?

[Örjan]

Rödvinsvänstern hör ju 60-talet till och de drack väl vin för att vara folkliga?

Nej, bland vänster sprungen ur arbetarklassen var rödvinsvänster ett skällsord. Deras rödvinsdrickande avslöjade att de hade växt upp i betydligt mer priviligierade hem än den traditionella vänstern.

[Claes Pettersson]

Kampanjen "Spola kröken" på 60/70-talen skulle få svensken att välja vin före starksprit. Vilket lyckades mycket bra om jag förstår det rätt.

Under "motbokstiden" var vinkonsumtionen hos "emeneman" mycket liten.

Kuriöst: Under kriget var det mycket uppskattat att ge svensk brännvin i gåva vid besök i Tyskland (om man kunde få "extra tilldelning" inför en utlandsresa vet jag inte).

[Hans]

Tack Claes.


https://sv.wikipedia.org/wiki/Spola_kr%C3%B6ken

https://web.archive.org/web/20071027120 ... 552005.pdf

MVH

Hans

[koroshiya]

Ja, det gick att få extra ranson för saker som dop, bröllop, representation, jämna födelsedagar m.m. Det fanns en tydlig social snedvridning på godkännandena - ju högre samhällsklass, desto fler godkännanden och större tilldelning från den kommunala nykterhetsnämnden. Anders Zorn fick t.ex. beviljat 59 liter extra punsch inför sin 59-årsdag 1919.

Nornalransonen var 3 liter i månaden, men t.ex. var 4 liter vanligare hos någon som hade titeln direktör. Detta gällde starksprit och andra starkare varor som likörer och punsch.

Detta gällde också de recept på alkohol som också gick att få. Du kunde få läkarintyg, t.ex. för en starköl per dag efter maten för matsmältningsbesvär och därmed köpa starköl på apotek (på krogar och på alkoholmonopolet var öl max 3,5%).

Fanns det könsskillnader? Typ, "fröken Britta behöver inte 3 liter i månaden. Det passar sig inte för en fin ung dam".

Jag antar att man fick ansöka om att få en bok själv, och vad hände om man inte köpte något? "Koro behöver inte en ranson på 3 liter, för han köper inte det ändå."

Jag undrar hur min fars fasters man gjorde, som var alkoholist. Han började dagen med ett redigt glas sprit. Som jag har fått det berättat för mig drack han upp månadsransonen, bara som morgonsup, alltså = ca. 13 cl sprit för att komma igång. Det underlättade väl att han hade en egen firma och pengar till att äta ute varje dag. De abonnerade ett bord på Valand. Men det är ju också möjligt att han fick köpa mer än 4 l.