1923

[a81]

Det är lite av ett mysterium varför det föds så få barn i Europa när man stöttar barnfamiljer mer än i USA. Jag gissar att det delvis har att göra med att många män idag aldrig får chansen att bilda familj, samtidigt som andra män får barn med två eller flera olika kvinnor. Ofta blir det liksom inte två barn till om mannen redan har barn. Samtidigt är väl läget ungefär detsamma i USA.

[koroshiya]

Landet har också hög immigration, en miljon per år ungefär, så utvecklingen hade inte varit likadan utan den.

Fruktbarhetstalen är nu på 1,66, ungefär samma som i Sverige, men Italien och Spanien har 1,3.

[a81]

Ja, födelsetalen är någorlunda OK i Sverige, men katastrofalt låga i Sydeuropa. Samtidigt är väl inte jättemånga barnlösa i Sydeuropa, så jag får inte ihop detta riktigt. Kan det handla om att åldern man får barn höjts snabbare i Sydeuropa och att det påverkar statistiken?

USA är också speciellt för att det lockar till sig invandrare från hela världen. Även personer från rika länder i nordvästra Europa söker sig till USA, samtidigt som nog inte så många amerikaner är intresserade av att flytta till exempelvis Sverige, Belgien eller Finland.

[Hans]

https://w3.unece.org/PXWeb/en/Table?IndicatorCode=34

MVH

Hans

[von Adler]

Det finns några stora skillnader 2023 jämfört med 1923:

Befolkningen är mycket äldre idag, särskilt i västvärlden, det finns inte alls samma "massor" av "unga arga män".

Levnadsstandarden är mycket högre och mycket få människor är långt ut på vänsterkanten idag. Hela riksdagen 2023 skulle väl nästan rymmas i Folkpartiet (eller mer korrekt Folkpartiets föregångare) 1923.

Som kuriosa, då hette de Liberal Samlingspartiet. Året efter, 1924, splittrades de över alkoholförbudsfrågan och bildade dels Frisinnade Folkpartiet, dels Liberala Riksdagspartiet. De återförenades 1934 som Folkpartiet.

[a81]

https://w3.unece.org/PXWeb/en/Table?IndicatorCode=34

MVH

Hans

Förstföderskorna är lite äldre i Spanien och Italien jämfört med Sverige, skiljer två år ungefär (ca 32 år jämfört med ca 30 år). Sedan undrar jag om inte det har att göra med att Sverige är mer mångkulturellt. Skulle man titta på gruppen "helsvenska" kvinnor, så tror jag att den genomsnittliga åldern för första barnet är betydligt högre än 30 år.

Min bild är att de flesta som har ett stabilt förhållande relativt tidigt får första barnet ungefär fem år efter att de etablerat sig på arbetsmarknaden, så kanske kring 27 år om man saknar högskoleutbildning och omkring 32-33 år om man är akademiker. Sedan är det ju många som träffar någon först lite senare i livet och får första barnet först i 35-/40-årsåldern. Jag gissar att väldigt få kvinnor med svensk bakgrund får barn före 25 idag.

Sedan glömmer man ofta att det i slutet av 1900-talet fanns en stor oro att få barn lite senare i livet. Man trodde liksom att barnet nästan garanterat skulle få Downs syndrom om mamman var 35+. Jag undrar var den attityden kom från. Det är ju lite konstigt i och med att kvinnor fram till mellankrigstiden ungefär fick barn så länge det gick (till 43-45 ungefär).

[sonderling]

Det är lite av ett mysterium varför det föds så få barn i Europa när man stöttar barnfamiljer mer än i USA. Jag gissar att det delvis har att göra med att många män idag aldrig får chansen att bilda familj, samtidigt som andra män får barn med två eller flera olika kvinnor. Ofta blir det liksom inte två barn till om mannen redan har barn. Samtidigt är väl läget ungefär detsamma i USA.

Kvinnor kan få barn med två eller tre olika män också? Ja jag vet inte jag fick lite incel vibbar?

Förstföderskorna är lite äldre i Spanien och Italien jämfört med Sverige

Vad jag hört (på radio) så beror det på att man inte kan flytta hemifrån utan fastnar i mambo förhållanden. Det verkar finnas en kronisk brist på överkomliga bostäder i hela väst Europa. (Även i USA gnys det om det.)

Sonderling

[a81]

Det är lite av ett mysterium varför det föds så få barn i Europa när man stöttar barnfamiljer mer än i USA. Jag gissar att det delvis har att göra med att många män idag aldrig får chansen att bilda familj, samtidigt som andra män får barn med två eller flera olika kvinnor. Ofta blir det liksom inte två barn till om mannen redan har barn. Samtidigt är väl läget ungefär detsamma i USA.

Kvinnor kan få barn med två eller tre olika män också? Ja jag vet inte jag fick lite incel vibbar?

Förstföderskorna är lite äldre i Spanien och Italien jämfört med Sverige

Vad jag hört (på radio) så beror det på att man inte kan flytta hemifrån utan fastnar i mambo förhållanden. Det verkar finnas en kronisk brist på överkomliga bostäder i hela väst Europa. (Även i USA gnys det om det.)

Sonderling

Jo, ursäkta lite incel-vibbar (även om jag själv har familj), men jag tror att de lösare familjebanden vi har idag har gjort att barnlösa kvinnor kring 30 hellre väljer en lite coolare separerad 35-årig tvåbarnpappa än en barnlös, nördig man med Stig-Helmer-vibbar. För inte så länge sedan höll skakiga relationer längre och det fanns inte lika många socialt kompetenta, någorlunda unga män med barn sedan tidigare ute på "marknaden". Sedan vill inte pappan som redan har två barn sedan tidigare ha mer än ett barn till. Två kvinnor med tre barn = 1,5 barn per kvinna.

I Sverige är väl kanske inte flytta hemifrån det stora problemet, även om många 20-plussare bor hemma några år längre idag. Här är det väl snarare att gå vidare till större boenden i 30-/40-årsåldern som är problemet. Par i 30-årsåldern med små barn bor i en trea, samtidigt som deras föräldrar och kanske rent av far- eller morföräldrar i 90-årsåldern bor i villor.

[hilbert]

Det är ändå lite lustigt att det är så låga födelsetal i Italien och Spanien, som är de katolska kärnländerna.
Så låga födelsetal är otänkbara utan en omfattande användning av preventivmedel, medan kyrkans linje är blankt nej till alla former av preventivmedel.

[Hans]

Katolska och katolska, ungefär lika katolska som jag är protestantisk.

Klart de idkar förövning på avel av barn, utan att just då vilja ha barn. De hittar samma lösning som protestantiska kvinnor eller andra kreativa och inte helt otrevliga lösningar.

Min bäste vän i Sverige, gifte sig katolskt i Österrike. Han blev tvingad att gå en kurs i katolicism innan. Katoliker tvingas gå en kurs om hur det är att vara ortodoxa om de vill gifta sig ortodoxt. Fråga mig inte om varför rangordningen finns.

Jag är inte speciellt matematiskt lagd men insåg att deras första barn kom ganska för fort efter äktenskapet, men det kanske finns något religiöst bakom.

MVH

Hans

[a81]

Det är ändå lite lustigt att det är så låga födelsetal i Italien och Spanien, som är de katolska kärnländerna.
Så låga födelsetal är otänkbara utan en omfattande användning av preventivmedel, medan kyrkans linje är blankt nej till alla former av preventivmedel.

Dessutom är väl aborttalen mycket lägre än i Sverige, så de verkar vara bättre på att använda preventivmedlen också.

[koroshiya]

Hm, ålder vid första barnet är en faktor, men i de östslaviska länderna kommer det första barnet tidigare, men de har lägre siffror.

Som någon har sagt till mig brukade man gifta sig före 25 i CCCP, få två barn och sedan skilja sig. Den medelryske mannen har varit ganska kass som familjefader, och kanske för att det fanns ett överskott på kvinnor, så många fick ändå tag på någon.

...
Sedan glömmer man ofta att det i slutet av 1900-talet fanns en stor oro att få barn lite senare i livet. Man trodde liksom att barnet nästan garanterat skulle få Downs syndrom om mamman var 35+. Jag undrar var den attityden kom från. Det är ju lite konstigt i och med att kvinnor fram till mellankrigstiden ungefär fick barn så länge det gick (till 43-45 ungefär).

Mer än jag visste, men man kan tydligt se att 40-plussarna är tillbaka. 85 låg de på 2000, men nu 6000. Traditionellt räknar man med att vart tionde barn föddes av en som hade fyllt 40.

Nu hittar jag ingen statistik för förstföderskor, men vet att det kan skilja "mycket" mellan stadsdelar och kommuner, som jag också i mycket tror beror på utbildning och jobb.

En gissning är väl att de präktiga 30-plussarna ser det som ett projekt, och trycker ut barnen med kortare mellanrum.

[a81]

Jag överdrev kanske lite, men jag minns att det pratades mycket mer om riskerna att få barn efter 35. Sedan var det självklart många som fick barn när de var 36, 37, 38 år, men min bild är att nyblivna mammor över 40 ansågs extremt på 1980-talet. Folk blandade väl ihop riskökning och risk. I praktiken verkar få äldre mammor få barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar, etc. Det känns också som att folk var osedvanligt dåliga på att värdera risker vid den här tiden. Många var storrökare men var samtidigt rädda för kärnkraft.

Vet inte varför det har blivit populärare att få barn tätt, men jag tror att många unga som ännu inte har barn:

1. Överskattar hur omvälvande det är med en bebis. I verkligheten kommer det stora omvälvning när barn nr 2 kommer och/eller barn nr 1 kommer in i trotsåldern.
2. Underskattar hur mycket mer jobb det är med två barn jämfört med ett, särskilt om de är nära i ålder. Det är liksom mellan ett och två barn den stora skillnaden i arbetsmängd kommer. Många som har större familjer brukar säga att just två barn är mest arbetskrävande och att det är enklare med t.ex. fyra.

Jag tror att många väntar onödigt länge med barn nr 1, är för snabba att få nr 2 och lite onödigt oroliga/negativa till att skaffa ev. barn nr 3. Tänker också att många får sista barnet lite för tidigt (oavsett antal barn), transportsträckan till pensioneringen kan nog kännas lång om man som 50-åring bara har vuxna barn och redan är farfar eller mormor...

[hilbert]

Svenska nobelpristagare är en kategori som gjort sitt bästa för att få upp födelsetalen.
Arvid Carlsson hade 5 barn, Hans Von Euler 9 , och The Svedberg vet man inte hur många barn han hade, minst 12.
Han var en flitig man.

[koroshiya]

Vi kom lite ifrån ämnet, men att rika och framgångsrika får många barn har nog varit ganska normalt.

Själv tror jag också att medianåldern gör en skillnad jämfört med 1923. Medelsvensson är väl idag 43, och det måste göra samhället lugnare tänker jag.