Ekonomi och militärteori

[Psilander]

Kom att fundera på en sak nyligen.

Jag är ganska dåligt bevandrad i ekonomins idéhistoria (har bara läst (Klas Eklunds introduktion i skolan) men slogs av den i många av teorierna känns som efterkonstruktioner och ibland är rent konspiratoriska (Marx tex). Jag är lite bättre på militärteori där det finns två stora tänkare som på ett eller annat sätt är har grunden i upplysningstiden och romantiken och därför blir mer eller mindre stilbildande för allt som skrivs, nämligen upplysningsmannen Jomini och romantikern Clausewitz.

Hur ser det ut inom ekonomivetenskapen? Finns det samma typ av stilbildare/ skolor där? De stora ekonomerna verkar ju mest utgå från vilket syfte man har med ekonomin, inte så mycket förklara den annat än i efterhand.

Är Jomini resp. Clausewitz applicera på ekonomi?

[dc]

Kom att fundera på en sak nyligen.

Jag är ganska dåligt bevandrad i ekonomins idéhistoria (har bara läst (Klas Eklunds introduktion i skolan) men slogs av den i många av teorierna känns som efterkonstruktioner och ibland är rent konspiratoriska (Marx tex). Jag är lite bättre på militärteori där det finns två stora tänkare som på ett eller annat sätt är har grunden i upplysningstiden och romantiken och därför blir mer eller mindre stilbildande för allt som skrivs, nämligen upplysningsmannen Jomini och romantikern Clausewitz.

Hur ser det ut inom ekonomivetenskapen? Finns det samma typ av stilbildare/ skolor där? De stora ekonomerna verkar ju mest utgå från vilket syfte man har med ekonomin, inte så mycket förklara den annat än i efterhand.

Är Jomini resp. Clausewitz applicera på ekonomi?

Vi har ju alltid Keynes och Friedman.....

http://sv.wikipedia.org/wiki/Keynesianism

http://sv.wikipedia.org/wiki/Milton_Friedman

Och sedan har vi den Österrikiska skolan som kan sägas äga mycket inflytande och till vilken många ekonomer " bekänner" sig....

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96sterrikiska_skolan

Som sagt finns det ett brett spektrum med åsikter om ekonomin, kanske vidare än inom militära göromål.

Utan att vidare analysera dagens militära doktriner runt om världen skulle jag tro att det vi kallar " Uppdragstaktik" är relativt vanligt och skulle om man drar det till sin spets kunna motsvara Friedman. Medan den klumpiga kommandostyrningen skulle kunna sägas motsvara Keynes....

Men det är nog mest sant att generellt säga såhär: Ja det finns olika skolor och tänkare med olika genomslag inom ekonomin, och jag skulle kunna dra vissa paralleller....

[Psilander]

Nästan all militärteori sedan Napoleonkrigen kan kokas ner till Clausewitz eller Jomini. Jag funderar på om det finns samma tydliga uppdelning inom ekonomin.

[LasseMaja]

Lite längre tillbaka har vi sedan Adam Smith, David Rickardo, Malthus och John Stuart Mill samt ovan nämnda Marx.

[CvD]

Sun Tzu ska väl inte förglömmas bland militärteoretikerna.

Inte för att det är ekonomisk teori men både Sun Tzus och Clausewitz idéer lärs väl ut på (i alla fall) vissa handelshögskolor som en del av managementutbildningen.

/CvD

[Blixten]

Adam Smith skulle jag säga. Hans Wealth of Nations kom 1776 om jag inte missminne mig. Det var väl fler som skrev liknande saker men Smith är en av dem som från början förklarade vad marknadsekonomi är och hur den fungerar.

På senare tid: Milton Friedman.

[LasseMaja]

upplysningsmannen Jomini och romantikern Clausewitz.

Det där är nog två etiketter man bör undvika, bägge två verkade under samma era och är givetvis bägge påverkade av rådande idéströmningar i samtiden.

[Vysotskij]

Adam Smith är grunden. Även om det fanns flera med liknande tankar var det han som fick genomslag.

På samma sätt kan man beskriva Keynes, och i någon mån Friedman, på 1900-talet.

Däremot skulle jag inte påstå att många ekonomer bekänner sig som österrikare. Skolan är inflytelserik främst på grund av sina influenser utanför den vetenskapliga ekonomin.

[Amund]

Vet inte riktigt om det är vad tråden handlar om men jag tänker direkt på en stor tänkare som BÅDE var ekonom och militärteoretiker samtidigt, och som tidigt insåg sambandet mellan ekonomins och industrins utveckling på kommande krigföring och resultatet därav. Den som var så klok var den polske ekonomen och bankiren Jan Gotlib Bloch som 1897 publicerade The war of the future in its technical, economic and political relations, och hans stora tes var att han insåg att kriget hade lämnat den agrikulturella fasen och trätt in i den industriella. Han insåg vad järnvägar, ångfartyg och telegraflinjer kunde göra för krigföringen, han insåg även att magasingevärets införande skulle göra slakten så effektiv att människan själv nästan skulle kunna komma att utrotas, och då ska man veta att Bloch dog redan tolv år innan det första världskriget.

I förstone kommer slakten att bli så omfattande och ohygglig att trupperna inte förmår driva slaget till ett avgörande. De kommer att försöka göra det, helt övertygade om att de slåss under de gamla förutsättningarna, och de kommer att lära sig en läxa som gör att de för alltid överger alla sådana försök. Kriget kommer inte längre att vara en strid man mot man där soldatens fysiska och moraliska egenskaper fäller avgörandet, utan en sorts dödläge, där ingen armé kommer att kunna få övertaget.

Bägge arméerna kommer att bekämpa varandra och hota varandra men aldrig kunna utdela ett avgörande och slutgiltigt slag. Detta är krigets framtid, inte strider utan svält, inte soldaters död utan nationers ruin och hela sociala organisationers sammanbrott. I nästa krig kommer alla att ligga väl förskansade. Det kommer att bli ett skyttegravarnas krig. Spaden kommer att bli lika viktig för soldaten som geväret. Alla krig kommer att anta formen av belägringsoperationer, soldaterna må slåss efter bästa förmåga men avgörandet heter svält…...


J.S Bloch

Jag måste påminna om att Bloch inte var militär utan ekonom, och att han dog tolv år INNAN första världskriget.

http://en.wikipedia.org/wiki/Jan_Gotlib_Bloch