Vad var egentligen nazismen?

[Terje]

Jag har insett att jag har ett flagrant hål i min kunskap!
Jag har insett att jag egentligen har en ganska luddig uppfattning om vad nazismen egentligen hade för politiska ideer. Om man skalar bort angreppskrig, koncentrationsläger och löjliga mustacher så är det i princip bara nationalism och gymnastik som blir kvar i mitt medvetande! Vad var egentligen den nazistiska värdegrunden och dess ickekrigiska målsättningar för Tyskland?
Efter lite letande på internet så känns det som att det är förvånansvärt svårt att hitta relevant information som inte känns väldigt färgad.

[LasseMaja]

Använd sökfunktionen här så hittar du en massa!

[Hans]

Jag har insett att jag har ett flagrant hål i min kunskap!
Jag har insett att jag egentligen har en ganska luddig uppfattning om vad nazismen egentligen hade för politiska ideer. Om man skalar bort angreppskrig, koncentrationsläger och löjliga mustacher så är det i princip bara nationalism och gymnastik som blir kvar i mitt medvetande! Vad var egentligen den nazistiska värdegrunden och dess ickekrigiska målsättningar för Tyskland?
Efter lite letande på internet så känns det som att det är förvånansvärt svårt att hitta relevant information som inte känns väldigt färgad.

Icke färgad information om nazismen lär du inte hitta

Wiki är oftast en bra start: http://en.wikipedia.org/wiki/Nazism#Ideology

MVH

Hans

[millgard]

Tingsten "Nazismens och fascismens idéer" är väl en klassiker, skriven i samtiden och utan eftervärldens glasögon.

[Hexmaster]

Vad var egentligen den nazistiska värdegrunden och dess ickekrigiska målsättningar för Tyskland?

Det enklaste svaret är att det var mer känslor än något annat.

Men här har du partiprogrammet, 25 punkter som ledaren* garanterar, med sitt eget liv som pant ifall det skulle behövas:
http://en.wikipedia.org/wiki/National_Socialist_Program

Hur stort värde de nu ska tillskrivas:

Med de tjugofem tesernas program erhöll Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet en grund, som måste vara orubblig. Uppgiften för vår rörelses nuvarande och kommande medlemmar får inte bestå i att kritiskt omarbeta dessa punkter utan fastmera i att binda sig vid dem med fullständig förpliktelse. Ty annars kunde nästa generation med samma rätt slösa bort sin kraft på ett sådant formalistiskt arbete inom partiet i stället för att tillföra rörelsen nya medlemmar och därmed nya krafter. För den stora mängden av anhängare kommer vår rörelses väsen att ligga icke så mycket i de ledande satsernas bokstav som i den mening vi förstå att lägga in i dem.

* När programmet antogs hette denne för övrigt Anton Drexler.

[varjag]

Inte helt okände svenske fascisten Per Engdahl uttryckte det så här:

''Nazismen - det är rasbiologi!''

Varjag

[erep]

I Finland rönte en Youtube video, med rubriken "Citat ur två valprogram" http://www.youtube.com/watch?v=jzMnBFbXW60 som lyfte fram nio punkter ur sannfinländarnas partiprogram och jämförde dem med ett annat partiprogram, rätt mycket publicitet.

Videon är på finska men dessa nio punkter motsvarar rätt bra varandra. Kruxet var att det andra partiprogrammet var NSDAP:s.

----

Problemet med nazisternas "ideologi" är ju att det inte riktigt är en ideologi. Det är ju ett populistist program som man kan utnyttja till lite vad som helst, vilket även skedde.

[Terje]

Jag tackar för länken till programmet, har inte sett det tidigare annat än på tyska vilket jag inte behärskar tillräckligt väl för att få ut något vettigt ur en dylik text. Ju mer jag grävt på internet de senaste dagarna dess mer övertygad blir jag att om man skalar bort det extremnationalistiska och rasistiska det inte blir något reelt kvar då vad jag förstår de mer socialistiska delarna om förstatligande etc. väl till stora delar "glömdes bort" ganska snart innom partiet.

[LasseMaja]

Man kan ju punkta nazismens ideologi om man vill:

- Nationalism
- Antisemitism/rasism
- Militarism
- Antikommunism

sen kan man bygga på med några till om man vill:

- Ledarprincipen
- Socialdarwinism
- Antiparlamentarism

det finns kanske några till man kan lägga till.

Det är svårt att säga att man hade någon egentlig ideologi för det civila samhället. Ekonomiskt står man för statlig styrning av ekonomin och förstatliganden av judisk egendom, samtidigt gick man i allians med storbolag och stod tidigt upp för små företagare. Man ville ha en generell välfärdsstat, men samtidigt inte eftersom många uteslöts ur gemenskapen, såsom judar, homosexuella, kommunister, brottslingar, psykiskt sjuka och mentalt handikappade. Man talade om hela folkets gemenskap, men samtidigt ur strikt hierarkisk synvinkel. Man stod för en lysande industriell och teknologisk framtid samtidigt som man idéologiskt blickade tillbaka på folket gångna stordåd, jordbrukssamhälle och uråldriga gemenskap. Lite mer klar är man kanske på områden som kvinnosynen som var traditionell, en negativt inställning till homosexualitet och en mycket sträng syn på brott och straff.

[Hexmaster]

Jag tackar för länken till programmet, har inte sett det tidigare annat än på tyska vilket jag inte behärskar tillräckligt väl för att få ut något vettigt ur en dylik text.

Det finns även på svenska. Jag har bara hittat det på en sajt som forumets regler inte tillåter mig att länka till. Kolla min blogg.

Ju mer jag grävt på internet de senaste dagarna dess mer övertygad blir jag att om man skalar bort det extremnationalistiska och rasistiska det inte blir något reelt kvar då vad jag förstår de mer socialistiska delarna om förstatligande etc. väl till stora delar "glömdes bort" ganska snart innom partiet.

Hur socialistisk var nationalsocialismen? Det beror på vem du frågar när. Att en så fundamental politisk komponent kunde tonas ner och glömmas bort såpass lätt indikerar att det egentligen inte var en politisk rörelse.

[Martin Lundvall]

Hur socialistisk var nationalsocialismen? Det beror på vem du frågar när. Att en så fundamental politisk komponent kunde tonas ner och glömmas bort såpass lätt indikerar att det egentligen inte var en politisk rörelse.

Nu är inte nazismen ideologi min starkaste sida, men fanns det inte en stor falang som inte tyckte partiet var tillräckligt socialistiskt. Detta var i och för sig tidigt i partiets historia, då ideologin var ännu mindre uttalad och mer populistiskt.

/Martin

[Lasse O]

Hur socialistisk var nationalsocialismen? Det beror på vem du frågar när. Att en så fundamental politisk komponent kunde tonas ner och glömmas bort såpass lätt indikerar att det egentligen inte var en politisk rörelse.

Nu är inte nazismen ideologi min starkaste sida, men fanns det inte en stor falang som inte tyckte partiet var tillräckligt socialistiskt. Detta var i och för sig tidigt i partiets historia, då ideologin var ännu mindre uttalad och mer populistiskt.
/Martin

Bland annat Gregor Strasser och Joseph Goebbels var väl sådana som ansåg att vägen till Tysklands storhet måste gå genom socialism.
Har för mig att Ian Kershaw i någon bok noggrant beskriver hur partiets socialistiska falang så småningom fick ge vika för mer "handlingskraftiga" idéer men jag kan inte komma på vilken bok det är.

[LasseMaja]

Det är inte riktigt relevant att prata om "socialism". Man saknade helt grundförutsättningen för socialism, nämligen klassanalysen. Man saknar också en annan fundamental socialistisk idé, nämligen jämlikhetstanken. Det som blir kvar av den "nazistiska socialismen", blir nån sorts folkgemenskap (socialkonservatism) kombinerat med fientlighet mot vissa former kapitalism (truster, internationell kapitalism osv.) Sedan hade man ju de socialistiska rörelserna som sin politiska huvudfiende, vilket ju inte underlättade det hela. Det är mer relevant att prata om den tredje vägens (kallas ofta positionen) politik (vilket man själva ofta gjorde), alltså en väg mellan kapitalism och socialism. Ett politiskt alternativ som inte godtog klasskriget mellan socialister och kapitalister.

Edit: Lade till "position".

[patrik blom]

Jag har insett att jag har ett flagrant hål i min kunskap!
Jag har insett att jag egentligen har en ganska luddig uppfattning om vad nazismen egentligen hade för politiska ideer.
... Vad var egentligen den nazistiska värdegrunden och dess ickekrigiska målsättningar för Tyskland?

Mycket bra konstateranden och frågor, enligt min mening. Nedan försöker jag ge ett svar. Eftersom jag av tids- och utrymmesskäl skildrar världshistorien med breda penseldrag verkar språket och framställningen kanske lite barnslig(t).

Det är banalt att säga att man för att förstå nazismen måste förstå den historiska bakgrunden och situationen när nazismen uppstod. Men man kan beskriva bakgrunden på olika sätt, och jag förstår den så här (mycket kort och enkelt uttryckt, som sagt):

Efter andra världskriget förstod segrarmakterna att Versaillesfreden varit en katastrof som lett till nazismen och det andra världskriget. Efter andra världskriget eftersträvade de västallierade att så snabbt som möjligt få (väst-)Tyskland på fötter och inlemma det harmoniskt i det demokratiska världssamfundet. Efter första världskriget gjorde man tvärtom. Men bestämde t ex att Tyskland skulle tvingas ta på sig all skuld trots att kriget utlöstes av slavisk expansionssträvan på Balkan, åläggas enorma skadeståndsbetalningar, fråntas sin krigsmakt och därmed sin möjlighet att föra en självständig politik, och vad gäller territorium undantas från den princip som segrarmakterna i övrigt tillämpade, nämligen ett folk = ett land.

Man kan likna Versaillesfördraget vid en (upplevd) våldtäkt.

Nazismen var det barn som Tyskland framfödde, i smärta och vrede, efter denna våldtäkt.

Nazismens mål var att radera ut Versaillesfreden och placera Tyskland i dess naturliga roll som den europeiska kontinentens ledande stat.

Nazismens "ideologi", "program" och "principer" osv måste uppfattas som instrument eller åtgärder för att uppnå detta mål, inte som uttryck för en ideologi i vanlig mening. Nazismen hade ett mål, det övriga var medel, som vid behov kunde ruckas på eller bytas ut. Nazismen var ad hoc, och pragmatism.

Stellan Bojerud menar t ex på goda grunder att Hitler och hans rörelse var "vänster" fram till Machtübernahme och "höger" därefter. Bojerud menar också att ”nationalsocialism” och ”nazism” var olika saker. Inte undra på att "ideologin" framstår som undanglidande, svårfångad.

Nazisternas "rastänkande" hindrade dem inte att ingå en allians med japaner (som då betraktades som ”färgade”) och hoppas på en sådan med araber.

Nazisternas "antikommunism" hindrade dem inte att ingå en pakt med Sovjetunionen.

Dvs komponenterna i "ideologin" kunde vid behov lätt ställas om från "on" till "off".

Däremot var det uppenbart att den hägrande måluppfyllelsen krävde en enorm kraftsamling och kraftutveckling. Nazismen var en rörelse för att möjliggöra detta. Tyskland organiserades som ett fartyg som med stor kraft skulle gå genom farliga vatten mot ett bestämt mål. De som ville nå andra mål kastades överbord. Bland de kvarvarande var kaptenens ("Führerns") ord lag.

Många tyskar uppfattade att "Versailles" hade sagt till tyskarna "Ni är sämst". Nazismen svarade med att säga "Vi är bäst". Som motivering drog man till med ett grumligt rastänkande. För att manifestera detta var det nödvändigt att säga att det var de etniska tyskarna som var "bäst", inte andra etniciteter som levde i Tyskland, som judarna eller ”den judiska rasen” (som var ett rent påhitt, enligt vad Hitler erkände i ett s k bordssamtal, judarna tillhörde naturligtvis den vita rasen). Judarna trakasserades och uppmanades att mönstra av.

Med en etnicitet, en politisk linje och en ledares vilja, och en propaganda som höjde samtliga dessa till skyarna, ville man uppnå sammanhållning och maximal effektivitet i besättningen.

Vad Hitler sannolikt hoppades på när kriget (mot hans önskan) bröt ut var att uppnå paritet med Storbritannien, som ju Hitler beundrade. Helst skulle detta ske så att Tyskland fick territorier i östra Europa som fyllde samma funktion som det brittiska kolonialväldet; råvaruleverantör, marknad för moderlandets industrivaror och utrymme för moderlandets befolkningsökning. Britterna hade ju av tämligen krassa skäl lagt under sig områden med ”lägre stående befolkning” eller i vissa fall högtstående befolkning (boerna) och borde väl kunna acceptera att tyskarna gjorde samma sak.

Tysklands spektakulära militära framgångar under 1940 förändrade enligt min mening nazismens målsättning, och därmed dess politiska praktik, och därmed dess karaktär. När Hitler godkände planerna för Barbarossa (i december 1940) bedömde han sannolikt att nära nog världsherravälde låg inom räckhåll. Han menade ju att Sovjetunionen borde kunna besegras på 3-4 månader, varefter dess resurser skulle göra det möjligt att tvinga Storbritannien på knä.

Den som tror sig kunna uppnå nära nog världsherravälde tror sig också kunna undslippa historiens dom. Att eftersträva världsherravälde är också gambling på absolut högsta nivå med potentiella vinster som kunde motivera hur höga insatser som helst. Därmed förändrades nazismens politiska praktik från hårdhänt pragmatism till ett hämningslöst härjande när sådant bedömdes främja måluppfyllelsen. Från 1941 blir herrefolksmentaliteten, utplundringen av allt och alla som kunde plundras och det besinningslösa mördandet av hela folk eller delar därav tysk ”politik”.

Bojerud menar att Hitlers rörelse antog olika skepnader före och efter maktövertagandet. Jag vill – ehuru vida mindre lärd än Bojerud – hävda att ytterligare en viktig förändring inträffade när målsättningen förändrades från att radera ut Versaillesfreden och etablera Tyskland som den europeiska kontinentens ledande stat till att uppnå nära nog världsherravälde (tillsammans med japanerna och kanske i ett tillstånd av väpnad fred med USA).

Målsättningen att snabbt etablera Tyskland som den europeiska kontinentens ledande stat kunde motivera en viss brutalitet mot oliktänkande och oönskade element. Ambitionen att nå nära nog världsherravälde kunde däremot motivera hur stor brutalitet som helst.

Målsättningen bestämde den politiska praktiken. Det övriga var underordnat.

Det blev långt det här. Jag får försöka ta nedgångsfasen och några detaljer senare.

[LasseMaja]

Bojerud menar också att ”nationalsocialism” och ”nazism” var olika saker. Inte undra på att "ideologin" framstår som undanglidande, svårfångad.

Det är dock en lite "populär-tolkning" av det hela. Den ledande forskningen på området brukar kategorisera nazismen som en variant av den fascistiska ideologin. (Stanley G Payne, Roger Griffin, Roger Eatwell m.fl) Det är också ganska accepterat att det är en bestämd politisk (fascistisk) ideologi det är fråga om. En ideologi som har vissa bestämda värden, en bestämd människosyn, ett mål (utopi) och en uppfattning om vilka medel som kan användas för att nå dit.