Den ekonomiska krisen.

[a81]

Finans och penningpolitik har varit urusel i Sverige vilket lett fram till många av problemen. Signalen från statsmakterna har varit att Köp din bostad eftersom det inte finns något att hyra!, Köp en elbil så får du subventioner(Tesla?)! Men nu är läget helt annorlunda.

Är väl också kulturellt. Ett slags småborgerlig eller "snål bonde"-livsstil med risig bil, låg belåningsgrad på huset, lite omodern inredning, etc. har låg status i Sverige. I Sverige är idealet mera "cool" arbetare eller modern karriäristakademiker...

[masase]

Om man tittar på perioden från slutet av 90-talskrisen tills nu så håller jag helt med.

Om man tar en typisk arbetare med egen firma eller modern karriäristakademiker familj i en storstad så drog familjen in runt 50-100 kSEK per månad så runt en miljon SEK per år. Per SCB (1) så har ett hus i Sverige som 2001 kostade 3 miljoner landat på 9 miljoner 2021 vilket gör att 6 miljoner låneutrymmer har uppstått vilket ger 25k skattefritt konsumtionsutrymme varje månad. Det är klart att för medelklassen så har att maximera lånen och investera i boenden varit en väldigt framgångsrik strategi.

Frågan är vad som ändras nu när både uppvärmning, underhåll av byggnader och lån plötsligt blev dyrt samtidigt.

(1) https://www.scb.se/hitta-statistik/stat ... r-1981100/

[a81]

Ja, det är många faktorer som spelar in. Ofta är mitt intryck att familjerna som kör Tesla och har glest möblerade dyra bostäder i våra storstadsområden antingen är (ursäkta uttrycket) inflyttade lantisar (uppväxta på landet eller i småstan, flyttat till storstan för att plugga, blivit kvar) eller kommer från lite "finare" familjer (mera etablerad medelklass). Jag upplever att de som kommer från något slags lägre medelklass oftare har fortsatt att leva som vanligt, mera 90-talslivsstil...

[masase]

Jag vet inte om uppväxtort har den största betydelsen men den har funnits en ganska stor grupp svenska familjer som helt enkelt har valt att istället för att betala av lånen på sitt hus under medelåldern istället har haft roligt för pengarna. I mer extrema fall så har man också använt huset som bankomat och lajvat överklassliv.

Om man skall betala tillbaka ett 6 miljonerslån på 30 år så blir det 16+ kSEK per månad. Om man dessutom kan nalla på värdeökningen så har du vid 5% 25 kSEK per månad extra.

Du får en hyfsad mängd Thailandsemestrar, köksöar och teslaleasingar för 40 kSEK per månad.

[a81]

Håller med, men jag tror att det är vanligast bland "välbärgad arbetarklass" (tänk hantverkare) och bland övre medelklass med "bra jobb". Många sådana här markörer går liksom varvet runt. Rörmokaren och advokaten har ofta mer gemensamt än vad någon av dem har med mellanstadieläraren.

[masase]

Ekonomiskt sätt är rörmokaren och advokaten definitivt mer lika än mellanstadieläraren.

Något som dock är intressant är effekten som ändringen från höga till låga räntor kopplat med låg inflation samt viss ökning av reallöner och konsumtionsutrymme som vi såg 2001-2020.

Om mellanstadielärarparet har föräldrar eller andra släktingar som har låneutrymme på sina bostäder då har de kunnat köpa t.ex. ett 6 miljoners hus för en månadskassaflöde av 1-2% efter skatteeffekter dvs 5-10 kSEK per månad vilket är lätt överkomligt även på ett par lärarlöner. Om det inte finns tillräckligt med låneutrymme för att ducka amorteringstak så tillkommer 1-3% amortering vilket fortfarande är görbart men lite svettigare.

Huset går nu upp 5-10% per år vilket generar ett låneutrymme som man kan kortsiktigt kan få tillgång till skattefritt om 25-50 kSEK per månad. Betala 5-10 kSEK för att få 25-50 kSEK per månad är ju en helt fantastisk affär. Med skatteeffekter så har varje familj en till två extra månadslöner varje månad till kostnad av inte ens en hundralapp i ökade lånekostnader (40-80 SEK per månad). Lysande!

[hilbert]

Något som dock är intressant är effekten som ändringen från höga till låga räntor kopplat med låg inflation samt viss ökning av reallöner och konsumtionsutrymme som vi såg 2001-2020.

Viss ökning är nog en liten underdrift.
Rent anekdotiskt kan jag se på min egen löneutveckling, min nettolön gick upp med 70% under åren 2001- 2017 samtidigt som kpi gick upp med 20 %.
De åren gjorde att jag nu kan leva ett ekonomiskt sett ganska bekymmersfritt pensionärsliv.
Detta utan några låneffekter.
Men jag har sett uppgifter om att de 2 sista årens inflation har ätit upp 7-8 års reallöneökningar.
Inflationstakten just nu är 8 % enligt SCB.

Edit:
Precis nu hittade jag den här artikeln i DN:

Vi förgiftar oss med tölpaktighet medan enprocentarna köper tomter på Nya Zeeland

Slutklämmen är en aning tillspetsad milt sagt .

Men efterkrigstidens demokratiska utveckling och de senaste årens nollräntor har fått den breda medelklassen att identifiera sig med de allra rikaste, uppfatta samhället som en enda hög betjänter, och att leva ett ständigt tre-sekundersliv. I narcissistisk yra anser sig många ha rätten att spotta åt dem de tycker sig vara bättre än, kasta all anständighet över bord och parkera bilen över tre parkeringsplatser. Alla har de blivit Jeppe. Vi förgiftar oss med tölpaktighet medan de på riktigt rika köper tomter på Nya Zeeland, till när allting rasar.

https://www.dn.se/kultur/jonas-thente-v ... a-zeeland/

[a81]

Ekonomiskt sätt är rörmokaren och advokaten definitivt mer lika än mellanstadieläraren.

Nja, tänker att rörmokaren och mellanstadieläraren båda tjänar kring 40 000 kr/mån (mer i Stockholm, mindre i glesbygd), samtidigt som en advokat normalt tjänar mycket mer, kanske 60 000-70 000 kr/mån.

[a81]

Något som dock är intressant är effekten som ändringen från höga till låga räntor kopplat med låg inflation samt viss ökning av reallöner och konsumtionsutrymme som vi såg 2001-2020.

Viss ökning är nog en liten underdrift.
Rent anekdotiskt kan jag se på min egen löneutveckling, min nettolön gick upp med 70% under åren 2001- 2017 samtidigt som kpi gick upp med 20 %.
De åren gjorde att jag nu kan leva ett ekonomiskt sett ganska bekymmersfritt pensionärsliv.
Detta utan några låneffekter.
Men jag har sett uppgifter om att de 2 sista årens inflation har ätit upp 7-8 års reallöneökningar.
Inflationstakten just nu är 8 % enligt SCB.

Edit:
Precis nu hittade jag den här artikeln i DN:

Vi förgiftar oss med tölpaktighet medan enprocentarna köper tomter på Nya Zeeland

Slutklämmen är en aning tillspetsad milt sagt .

Men efterkrigstidens demokratiska utveckling och de senaste årens nollräntor har fått den breda medelklassen att identifiera sig med de allra rikaste, uppfatta samhället som en enda hög betjänter, och att leva ett ständigt tre-sekundersliv. I narcissistisk yra anser sig många ha rätten att spotta åt dem de tycker sig vara bättre än, kasta all anständighet över bord och parkera bilen över tre parkeringsplatser. Alla har de blivit Jeppe. Vi förgiftar oss med tölpaktighet medan de på riktigt rika köper tomter på Nya Zeeland, till när allting rasar.

https://www.dn.se/kultur/jonas-thente-v ... a-zeeland/

Jag håller med om att vi hade stor reallöneökning ca 2000-2020, men rent subjektivt tycker jag att standardökningen mattades av redan under 10-talets senare del när bostäderna började bli enormt dyra och kronan (väl?) började tappa i värde. Jag tror att det är åren omkring 2015 som vi kommer att minnas som rekordår snarare än det tidiga 2020-talet.

[hilbert]

Ny räntehöjning på 0,5 %:

Riksbanken höjer styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, precis som väntat. Myndigheter skriver i ett pressmeddelande att anledningen är en alldeles för hög inflation, samt en underliggande inflation som under 2023 blivit högre än väntat.
Med det menar myndigheten att om man räknar utan sjunkande energipriser så ligger inflationen på en högre nivå än vad man räknat med.
Enligt Riksbankens prognos kommer styrräntan att höjas ytterligare en gång i juni eller september, då med 0,25 procentenheter.

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a ... antebesked

[masase]

Ekonomiskt sätt är rörmokaren och advokaten definitivt mer lika än mellanstadieläraren.

Nja, tänker att rörmokaren och mellanstadieläraren båda tjänar kring 40 000 kr/mån (mer i Stockholm, mindre i glesbygd), samtidigt som en advokat normalt tjänar mycket mer, kanske 60 000-70 000 kr/mån.

Fast det intressanta är att både rörmokaren och advokaten kan bedriva sin verksamhet antingen i form av anställd eller i form av egen firma vilket öppnar allehanda kreativa möjligheter med 3:12 regler och annat gosigt.

Inkomst av tjänst är högskattat men inkomst av näringsverksamhet eller kapital är betydligt mindre skattat. Speciellt om jag jämför med t.ex. Nederländerna.

[Markus Holst]

Det skall till rätt många rörböjar innen en rörmokare kan ta ut vinst! Först måste man upp till minilönen för att ta ut vinst. Begänk även att de flesta rörmokare nog har enskild firma vilket gör det omöjligt att ta ut vinst. Betänk även att medelföretagaren tjänar mindre än medelinkomsttagaren.

[a81]

Ja, rörmokare (särskilt anställda rörmokare) är väl ganska typiska medelinkomsttagare (kanske lite över). Det är även mellanstadielärare. Skillnaden är väl att konsumtionsmönstren ofta ser olika ut. En lärare behöver till exempel lägga en hel del pengar på att ha OK "civila" kläder på jobbet varje dag, medan en rörmokare sannolikt köper betydligt mer drivmedel (pendlar ofta längre) än en typisk lärare.

Personer med lite mer medelklassaktiga jobb brukar väl också ha lite dyrare vanor i det lilla (tänk lunchrestaurangbesök) men billigare vanor i det stora (tänk tio år gammal bil).

[Markus Holst]

Rörmokare köper istället stora mängder arbetskläder. Sådana slits fort.

[hilbert]

Ytterligare en amerikansk bank har kraschat.
Ändå verkar ju den amerikanska ekonomin gå bra, låg arbetslöshet och sjunkande inflation.
Vad är det som pågår där?