Hej!
Jag vill först och främst säg att jag har fått en massa svar här av den här hemsidan, vilket jag uppskattar enormt. Jag kanske inte är den som kan få ut vad jag vill säga direkt. Så det kan hända att frågan finns redan besvarad någonstans på den här sidan, men jag har provat att söka.
Iallafall, som många här vet så var bla dagens Irak och Iran väldigt berömda över sin utveckling inom astronomi,matematik och såvitt jag minns så var Sumerna första i världen med att införa demokrati och de var först med att skapa sk timma,minuter,sekunder och månader. Iofs så hade de bara två årstider utskrivna på deras kalender.
Min fråga är , hur kommer det sig att dagens mellanöstern inte har samma standard på demokratin som för cirka 4000 år sedan? Som vi vet så började Europa att införa renässansen samt "låta" forskare få fram sina budskap med hjälp av tryckkonsten med teorier som hur världen kom till av Isac Newton, Gallileo Gallilei och Charles Darwin. Fanns det något motsvarande i mellanöstern under Osmanska riket tex?
Om det finns en tråd om det här så får ni gärna hänvisa mig den, jag är ny här med andra ord och se framemot att läsa allt som ni ha skrivit här.
Mellanöstern då och nu
Re: Mellanöstern då och nu
Dina undringar rör egentligen två områden som ligger på stora tidsavstånd mellan varanda. Jag ska dock försöka besvara dina frågor så gott som det går.
Om mellanöstern och vetenskap:
Mellanöstern hade en vetenskaplig storhetsperiod mellan 700-talet och 1200-talet, då arabiska och andra muslimska vetenskapsmän t.ex. Al Idrisi lade grunden för den europeiska vetenskap och intellektuella verksamhet som skulle komma vid t.ex. renässansen. Samtidigt som man gjorde flera framsteg i t.ex. matematik, växtodling, arkitektur, astronomi, kemi, fysik och geografi så bevarade man även t.ex. antika texter till den europeiska eftervärlden. Det finns flera anledningar till att den muslimska vetenskapen efter 1500-talet i princip försvann. Flera anledningar är att en mer ortodox variant av islam blev stark till skillnad från "rationell islam". Att muslimska områden invaderades av fiender. "Asiatiska" mellanöstern med Persien, Iraq, Syrien, Palestina etc blev både överkörd av korsriddare och mongoler, som bägge förstörde den vetenskapliga utvecklingen i området.
Al-Andaluz, det stora muslimska kungadömet i nuvarande Spanien, var det muslimska centrat för vetenskap, blev erövrat av Almoravidiska berber under Amir(kung) Yusuf bin Tashfin, som inte hade mycket till över för vetenskap. Muslimska spanien och Sicilien som var bägge vetenskapscentra blev bägge erövrade av kristna kungadömen. Vetenskap behövde frid och pengar för att kunna utvecklas, den kunde bäst utvecklas på denna tiden som en verksamhet hos ett kungligt hov, där kungens finanser och skydd kunde ge vetenskapsmannen utrymme. Men saknades rika hov var det ett problem. När Osmanska riket kunde till slut cementera sin makt i mellanöstern hade europeisk vetenskap gått förbi den mellanösterska med stort försprång. Det osmanska riket var dessutom ett konservativt aristokratiskt rike där utvecklingen var seg och långsam. Där hade man inte någon vilja att utmana närliggande stater genom att skapa vetenskapliga framgångar som en slags prestige. Den vetenskapliga utvecklingens påskyndande i Europa har starkt att göra med om att Europas små stater ville ha ett företräde framför de konkurrerande länderna.
När det tröga osmanska riket till slut var slutkört och splittrat hade europeer gått förbi mellanöstern i vetenskap för länge sen.
Om mellanöstern och vetenskap:
Mellanöstern hade en vetenskaplig storhetsperiod mellan 700-talet och 1200-talet, då arabiska och andra muslimska vetenskapsmän t.ex. Al Idrisi lade grunden för den europeiska vetenskap och intellektuella verksamhet som skulle komma vid t.ex. renässansen. Samtidigt som man gjorde flera framsteg i t.ex. matematik, växtodling, arkitektur, astronomi, kemi, fysik och geografi så bevarade man även t.ex. antika texter till den europeiska eftervärlden. Det finns flera anledningar till att den muslimska vetenskapen efter 1500-talet i princip försvann. Flera anledningar är att en mer ortodox variant av islam blev stark till skillnad från "rationell islam". Att muslimska områden invaderades av fiender. "Asiatiska" mellanöstern med Persien, Iraq, Syrien, Palestina etc blev både överkörd av korsriddare och mongoler, som bägge förstörde den vetenskapliga utvecklingen i området.
Al-Andaluz, det stora muslimska kungadömet i nuvarande Spanien, var det muslimska centrat för vetenskap, blev erövrat av Almoravidiska berber under Amir(kung) Yusuf bin Tashfin, som inte hade mycket till över för vetenskap. Muslimska spanien och Sicilien som var bägge vetenskapscentra blev bägge erövrade av kristna kungadömen. Vetenskap behövde frid och pengar för att kunna utvecklas, den kunde bäst utvecklas på denna tiden som en verksamhet hos ett kungligt hov, där kungens finanser och skydd kunde ge vetenskapsmannen utrymme. Men saknades rika hov var det ett problem. När Osmanska riket kunde till slut cementera sin makt i mellanöstern hade europeisk vetenskap gått förbi den mellanösterska med stort försprång. Det osmanska riket var dessutom ett konservativt aristokratiskt rike där utvecklingen var seg och långsam. Där hade man inte någon vilja att utmana närliggande stater genom att skapa vetenskapliga framgångar som en slags prestige. Den vetenskapliga utvecklingens påskyndande i Europa har starkt att göra med om att Europas små stater ville ha ett företräde framför de konkurrerande länderna.
När det tröga osmanska riket till slut var slutkört och splittrat hade europeer gått förbi mellanöstern i vetenskap för länge sen.
Senast redigerad av 2 Giancarlo, redigerad totalt 24 gång.
Gentlemen may talk of the age of chivalry, but remember the ploughmen, poachers and pickpockets whom they lead. It is with these sad instruments that your great warriors and kings have been doing their murderous work in the world.
Re: Mellanöstern då och nu
Om Sumer:
Det stämmer mycket att Sumer eller Ki-en-gir (sumeriska) anses vara civilisationens vagga då sumererna var först med flera uppfinningar som är elementära för senare civilisationer. Det stämmer dock inte att sumererna inrättade demkrati. De styrdes av kungar och överstepräster. Civilisationen gick under efter drygt 3700 år av existens då saltheten i Eufrat och Tigris blev alldeles för stor, jordbruket blev knapphändigt och befolkningen minskade över en stor period. Sumers nordliga grannar erövrade i sak området efter denna försvagning och den sumeriska kulturen omvandlades.
Ironiskt hade dessa grannstater fått sin makt och prakt genom sumerisk influens.
Sumerernas uppfinnelserikedom var kanske egentligen inte så revolutionerande som vi tror idag, då stadsstaternas upprättande och deras tekniska och kunskapsmässiga landvinningar kan anses vara en "naturlig" del av en väldigt långsam jordbruksrevolution som företog under flera tusen år.
Sumerernas undergång var ju definitivt ej slutet på utvecklingen i mellanöstern som fortsatte med järnålder och vidare utveckling. Mesopotamien fick dock svårare tider och tappade succesivt sin ställning som den bördiga halvmånens definitiva maktcenter efter medernas och persernas och erövring av området.
Det stämmer mycket att Sumer eller Ki-en-gir (sumeriska) anses vara civilisationens vagga då sumererna var först med flera uppfinningar som är elementära för senare civilisationer. Det stämmer dock inte att sumererna inrättade demkrati. De styrdes av kungar och överstepräster. Civilisationen gick under efter drygt 3700 år av existens då saltheten i Eufrat och Tigris blev alldeles för stor, jordbruket blev knapphändigt och befolkningen minskade över en stor period. Sumers nordliga grannar erövrade i sak området efter denna försvagning och den sumeriska kulturen omvandlades.
Ironiskt hade dessa grannstater fått sin makt och prakt genom sumerisk influens.
Sumerernas uppfinnelserikedom var kanske egentligen inte så revolutionerande som vi tror idag, då stadsstaternas upprättande och deras tekniska och kunskapsmässiga landvinningar kan anses vara en "naturlig" del av en väldigt långsam jordbruksrevolution som företog under flera tusen år.
Sumerernas undergång var ju definitivt ej slutet på utvecklingen i mellanöstern som fortsatte med järnålder och vidare utveckling. Mesopotamien fick dock svårare tider och tappade succesivt sin ställning som den bördiga halvmånens definitiva maktcenter efter medernas och persernas och erövring av området.
Gentlemen may talk of the age of chivalry, but remember the ploughmen, poachers and pickpockets whom they lead. It is with these sad instruments that your great warriors and kings have been doing their murderous work in the world.