Svensk järnmalmsbrytning under 1900-talet

[Sarvi]

Bland annat i den kontrafaktiska tråden "När Sverige halkade in i andra världskriget" behandlas Malmfältens stora betydelse för Sveriges produktion av järnmalm och järn. Men Sverige hade ju även ett annat gruvcentra, nämligen Bergslagen i Mellansverige. I början av 1900-talet var det fortfarande mycket aktiv produktion i Bergslagen (nästan samtliga gruvor har dock fått slå igen under efterkrigstiden).

Jag undrar om det finns uppgifter om hur produktionen fördelade sig mellan dessa två områden, säg under första halvan av 1900-talet? Jag har fått intrycket att Malmfälten var det absolut viktigaste området, men hur stod sig Bergslagen i jämförelse?

[Magnus L]

Jag undrar om det finns uppgifter om hur produktionen fördelade sig mellan dessa två områden, säg under första halvan av 1900-talet? Jag har fått intrycket att Malmfälten var det absolut viktigaste området, men hur stod sig Bergslagen i jämförelse?

Tidigaste angivelse på LKABs exakta produktion jag hittar på deras hemsida är från 1936 och då producerades 12 miljoner ton malm. Totalt producerades i Sverige det året ca 12-13 milj ton järnmalm enligt ett diagram på sgu.se...dock lite svårtytt tyvärr. Senare på 70-talet verkar andra producenter ha en andel på ca 25% av produktionen för att sen försvinna helt.

Under VK2 går produktionen på LKAB "på spalåga" pga utskeppningsproblem men det produceras i Sverige va 13-14 milj ton per år.

Har någon mer precisa siffror så hjälp till, nu tycker någon att jag ska städa....

Edit: Kontentan blir nog att Bergslagen har en väldigt, väldigt underordnad betydelse...

[G:son]

Jag hörde rykten för ungefär ett år sedan, att man skulle undersöka förutsättningarna för att börja bryta järnmalm i Bergslagen igen. I den högkonjunktur som rådde då, var det säkert inte helt otänkbart att det kunde ha varit lönsamt. Med dagens efterfrågan och prisbild är projektet utan tvekan lagt på is.

/G:son

[Stefan Lundgren]

Ekonom-historiska institutionen på Göteborg universitet hade ett projekt på just svensk järnframställning under 1960-talet och lite grann under det nästföljande decenniet. Jag har inte de rätta siffrorna i huvudet, men att Sverige nådde sin höjdpunkt när det gäller järnframställningen under 1900-talets första hälft. Det var en avhandling som framför allt behandlade svensk järnmalmsbrytning under denna tidsperiod.

Stefan

[JohnT]

Bland annat i den kontrafaktiska tråden "När Sverige halkade in i andra världskriget" behandlas Malmfältens stora betydelse för Sveriges produktion av järnmalm och järn. Men Sverige hade ju även ett annat gruvcentra, nämligen Bergslagen i Mellansverige. I början av 1900-talet var det fortfarande mycket aktiv produktion i Bergslagen (nästan samtliga gruvor har dock fått slå igen under efterkrigstiden).

Jag undrar om det finns uppgifter om hur produktionen fördelade sig mellan dessa två områden, säg under första halvan av 1900-talet? Jag har fått intrycket att Malmfälten var det absolut viktigaste området, men hur stod sig Bergslagen i jämförelse?

1937 skeppades svenska exporten på följande hamnar:
Narvik 55%
Luleå 22%
Oxelösund 15%
övriga 8%
(Främst Gävle, Hargshamn,Stockholm, Västers och Otterbäcken)

Enligt German Steel and Swedish Iron Ore av Martin Fritz


Mvh
/John T.

[Olof Trätälja]

Här är brytningen för Värmland i varje fall, men det är ju bara en liten del av Bergslagen.


http://www.filipstadsbergslag.com/gruvo ... 01980.html

Beträffande Värmland tror jag dock aldrig att det var fråga om någon malmexport alls i egentlig mening då hyttkapaciteten var större än den lokala brytningen.

[LasseMaja]

Dannemora gruva i Bergslagen. Gruvan och malmförädlingsanläggningen planeras nu kunna tas i drift under hösten 2010.

http://www.dannemoramineral.se

[JohnT]

Hej

Bergslagen stod för ca en tredjedel av svensk järnmalms brytning varav hälften exporterades
Lappländska fälten för två tredjedelar, allt på export.

Martin Frtz, Tyskgruvorna i sverige sid 8-9


Jag har även hittat den utmärkta boken "Bergsbruk - gruvor och metalframställning" som ingår i Svensk National Atlas,
där finns det mycket intressanta fakta presenterat på ett pedagogiskt sätt.

Mvh
/John

[Sarvi]

Tack JohnT, det var en gammal tråd du återupplivade! Får kolla upp SNA vid tillfälle.

[Stefan Lundgren]

Industribaneföreningen hade sin vårresa till de lappländska malmfälten och själv var jag inte med, fast jag är medlem. Du kan kika lite grann på www.industribanor.se om en resebeskrivning finns kvar.

Stefan

[LasseMaja]

Dannemoragruvan är i drift men marginalerna små, på vippen att man kan klara sig. Jag vet att det har förprojekterats för brytning på flera ställen i Bergslagen de senaste åren, men låga malmpriser har gjort att många projekt har gått i stå. Gott om malm finns det dock fortfarande kvar i bergslagen, det är kostnaden för att få upp den det hänger på. Men som sagt, malmpriserna stiger ju förr eller senare och då kan gruvbomen komma igång igen.

[Battler]

Befintliga gruvor, och gruvor i "pipeline":

http://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5g%C ... _i_Sverige

[von Adler]

Produktionen av järnmalm per län, 1938 (från SCBs statistisk årsbok 1940):

Stockholms län: 29 840 ton.
Uppsala lön: 198 898 ton.
Södermanlands län: 80 227 ton.
Östergötlands län: 0 ton.
Värmlands län: 85 848 ton.
Örebro län: 803 399 ton.
Västmanlands län: 418 644 ton.
Kopparbergs län: 2 685 346 ton.
Gävleborgs län: 51 101 ton.
Norrbottens län: 9 531 416 ton.
Övriga län: 43 404 ton.

Totalt: 13 928 023 ton.

Norrbotten står då för 68,43% av järnmalmsproduktionen, medan Kopparberg står för 19,28%.

[kblomster]

Kan Dannemora verkligen anses ligga i Bergslagen? Det är ju i Norduppland halvvägs mellan Tierp och Östhammar ungefär.

[LasseMaja]

Jodå, visst är delar av norra Uppland en del av Bergslagen.

http://ekomuseum.se/?page_id=1336

Åtminstone är det vad jag har lärt mig.