Skalman.nu Forum

Från de inledande kurserna vid tekniska högskolan i Stockholm för ett antal år sedan minns jag några små lustigheter som förekom i kurserna:
Ett godtyckligt tal är 17.
Ett godtyckligt stort tal är 4711.
En godtycklig kropp ser ut som en mandelpotatis.

På wikipedia nämns att 42 också är ett godtyckligt tal, fast det har jag nog inte stött på.

Känner någon till fler sådana här saker, var de förekommer, eller bakgrunden till dem.

Jurgen Wullenwever skrev:Från de inledande kurserna vid tekniska högskolan i Stockholm för ett antal år sedan minns jag några små lustigheter som förekom i kurserna:
Ett godtyckligt tal är 17.
Ett godtyckligt stort tal är 4711.
En godtycklig kropp ser ut som en mandelpotatis.

På wikipedia nämns att 42 också är ett godtyckligt tal, fast det har jag nog inte stött på.

Känner någon till fler sådana här saker, var de förekommer, eller bakgrunden till dem.

42 är hämtat från Liftarens guide till galaxen.

4711 är en hemsk parfym, främst använd av äldre damer från inte så överdrivet burgna förhållanden.

4711 är en hemsk parfym, främst använd av äldre damer från inte så överdrivet burgna förhållanden.

Ähummm....Eau de Cologne heter det..... den som anländer till Köln med tåg får genast veta vad som är 'Echt Kölnerwasser' ...sen - bör man ju också besöka 'Haus 4711'....komplett med Glockenspiel

http://www.virtualtourist.com/travel/Eu ... -BR-1.html

Kölnischer Wasser ja...

http://www.dooyoo.de/museen-national/47 ... um/205581/

4711 är väl från början adressen, fast jag vet inte vad gatan heter

Edit: Wikipedia gav så klart besked. gatan heter Klöckergasse, alltså klockargatan. Förvånande att de har så höga nummer, men dessa verkar inte vara knutna till gatan på Napoleon-maner utan föja något annat system.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/c ... detail.jpg

Att f.ö. en godtycklig kropp...

ser ut som en mandelpotatis

- är ju ett välbekant faktum - men att detta var bekant så långt söderut som Stockholm - var en nyhet....

varjag skrev:Att f.ö. en godtycklig kropp...

ser ut som en mandelpotatis

- är ju ett välbekant faktum - men att detta var bekant så långt söderut som Stockholm - var en nyhet....

Jag har så långt söderut som Hälsingland fått frågan "-Men ÄTER ni grispêran??" när vanlig rundpotatis (Bintje/KingEdward) serverades till sillen...

Svärfar spottade ut på tallriken när han fick en bit rundpotatis blandat i mandeln... har man ätit mandelpotatis från eget land varje dag i sjuttio år blir man kräsen...

millgard skrev:

varjag skrev:Att f.ö. en godtycklig kropp...

ser ut som en mandelpotatis

- är ju ett välbekant faktum - men att detta var bekant så långt söderut som Stockholm - var en nyhet....

Jag har så långt söderut som Hälsingland fått frågan "-Men ÄTER ni grispêran??" när vanlig rundpotatis (Bintje/KingEdward) serverades till sillen...

Svärfar spottade ut på tallriken när han fick en bit rundpotatis blandat i mandeln... har man ätit mandelpotatis från eget land varje dag i sjuttio år blir man kräsen...

Absolut - jag är helt för ett totalt exportförbud av 'Norrlands Tryffel' söder om Dalälven! , Varjag

Så ni menar att mandelpotatisen smakar annorlunda? Det märkte jag inget av från min lilla skörd i trödgårdslandet i somras. Fast den var ju odlad i Det Rätta Sverige = Västergötland. Kan det vara orsaken?

varjag skrev:

millgard skrev:

varjag skrev:Att f.ö. en godtycklig kropp...

ser ut som en mandelpotatis

- är ju ett välbekant faktum - men att detta var bekant så långt söderut som Stockholm - var en nyhet....

Jag har så långt söderut som Hälsingland fått frågan "-Men ÄTER ni grispêran??" när vanlig rundpotatis (Bintje/KingEdward) serverades till sillen...

Svärfar spottade ut på tallriken när han fick en bit rundpotatis blandat i mandeln... har man ätit mandelpotatis från eget land varje dag i sjuttio år blir man kräsen...

Absolut - jag är helt för ett totalt exportförbud av 'Norrlands Tryffel' söder om Dalälven! , Varjag

Det var föreläsaren som yttrade "ser ut som en mandelpotatis", och hans geografiska hemvist är mig obekant, liksom för övrigt även mandelpotatis, som jag blott hört talas om i detta sammanhang, så det kanske är okänt så här långt söderut.

Jag undrar om gamla teknologer alls är förekommande på skalman. De som jag har mött föreföll tämligen ointresserade av humanistiska ting, men mitt minne kanske är en smula selektivt.

Mandelpotatis kräver sandig jord och ljus dygnet runt.

Därnere skall ni odla den s.k. "sparrispotatisen" som kommer hyfsat nära i karaktären men ej i smaken.

Som att jämföra Arla hushållsost med äkta Västerbottensost.

Jurgen Wullenwever skrev: Jag undrar om gamla teknologer alls är förekommande på skalman.

Här är en i alla fall. Nu var det rätt många år sedan, men en ska som jag minns är att många föreläsare gärna använde frasen "inses lätt" när de ville hoppa över jobbiga led i matematiska bevis. Tyvärr var det inte så lätt att inse för en stackars teknologstudent.
Fast det vore nog fel att säga att frasen användes på ett godtyckligt sätt.

Niklas Zetterling skrev:

Jurgen Wullenwever skrev: Jag undrar om gamla teknologer alls är förekommande på skalman.

Här är en i alla fall.

Här också.

Niklas Zetterling skrev:Nu var det rätt många år sedan, men en ska som jag minns är att många föreläsare gärna använde frasen "inses lätt" när de ville hoppa över jobbiga led i matematiska bevis. Tyvärr var det inte så lätt att inse för en stackars teknologstudent.
Fast det vore nog fel att säga att frasen användes på ett godtyckligt sätt.

Ja, den där minns man. Den gör också att läraren slipper få så många frågor. Men visst är det sant att det ofta var lätt att inse dessa samband om vilka frasen användes.

Ulf T skrev:

Niklas Zetterling skrev:

Jurgen Wullenwever skrev: Jag undrar om gamla teknologer alls är förekommande på skalman.

Här är en i alla fall.

Här också.

Niklas Zetterling skrev:Nu var det rätt många år sedan, men en ska som jag minns är att många föreläsare gärna använde frasen "inses lätt" när de ville hoppa över jobbiga led i matematiska bevis. Tyvärr var det inte så lätt att inse för en stackars teknologstudent.
Fast det vore nog fel att säga att frasen användes på ett godtyckligt sätt.

Ja, den där minns man. Den gör också att läraren slipper få så många frågor. Men visst är det sant att det ofta var lätt att inse dessa samband om vilka frasen användes.

En annan klassiker, framför allt i läroböcker när man inte har lust att ta med beviset av ett lemma, är ju "beviset lämnas som en övning åt läsaren".

Jag är inte "teknolog" som sådan, men har läst matematisk-naturvetenskaplig inriktning på universitetet.. vilket ger en klart liknande referensramar.

Den bästa varianten av "inses lätt", i min erfarenhet, är "metodens riktighet inses omedelbart och föranleder inga ytterligare kommentarer", angående trewattmetermetoden i skriften "elektriska maskiner". (Jag minns just nu inte författarens namn, fast den var inte vid högskolan, utan tidigare.)

Ryktet bland teknologerna var hur som helst att "inses lätt" användes när något var helt obegripligt.