Inlägg
av Dûrion Annûndil » 9 november 2005, 18:44
När det gäller Indokina, så fanns det tre olika nationalistiska rörelser, varav Viet Minh väl är den mest bekanta, så strävade efter nationellt oberoende stater i de tre delarna. Ho Chi Minh var exempelvis inte intresserad av Laos och Kambodja. Det här har kanske sin grund i att de tre delarna redan innan fransmännen varit tre skillda delar fram till 1800-talet och fransmännens ankomst.
Indonesien koloniserades redan på 1600-talet av holländarna, så kanske var grunden för separata rörelser något mindre. Men den fanns, för när Indonesien blev självständigt så såg det lite annorlunda ut än idag. Den största nationalistiska rörelsen var Sukarnos, och under honom så blev Indonesien ganska aggresivt. Man försökte erövra Malaysia exempelvis. Några delar som ursprungligen gått med i den Indonesiska unionen bröt sig ur (Republiken Sydmoluckerna) 1950, i andra delar blev det uppror (Sumatra, Celebes), men dessa delar erövrades till slut, och även delar som Västra Irian (västra delen av Nya Guinea) och Östtimor. Detta berodde alltså på att det fanns en stark rörelse på Java som arbetade för ett stort Indonesien. Det fanns inte i Indokina.
Mvh -Dan