Ekonomisk lönsamhet i GULAG

[Martin Lundvall]

GULAG var vid den här tiden oekonomiskt, så att Berija med sin insikt ville göra om det är knappast förvånande. Fast frågan är vad han hade tänkt sig istället, likadant med Tyskland och de andra länderna i Centraleuropa. Han hade ideér som man inte automatiskt förknippar med Stalins Himmler och det är det som behövs undersökas närmare. Tyvärr tror jag aldrig vi kommer få helt klarhet i det, Berija kommer få fortsätta poträttera ondskan.

/Martin

[varjag]

Martin - jag pulsar just mödosamt igenom Fr. Appelbaums 'GULAG' a History' - och slavlägren var redan på 20-talet tydligen oekonomiska. Litet förändrades senare - ehuru det stora kruxet nog var att sovjetekonomin aldrig var vuxen att ge flertalet en högre levnadsstandard, så den måste prioriteras. Över massornas nöd, stod elitens överflöd. Den lilla rågen - var kanske det enda som, i slutändan - slavarna slavade för....fast 'priset' var ohyggligt,Varjag

[Thorbjörn Wikström]

Intressant diskussion.. Jag har inte läst boken om Berija men har lagt in den på listan som skall läsas.

Jag deltog i en historiekonferens om industrialiseringen i Barentsregionen som gick av stapeln i Archangelsk i oktober. Alla ryska delegater pratade mer eller mindre om GULAG-systemet från olika synvinklar och i mitt tycke har åtminstone dessa historiker i den ryska periferin kommit långt i sitt sätt att försöka förstå och förklara det sovjetiska systemet. (Det var i dessa regioner som systemet var som störst). Man hävdar att det är en del av det ekonomiska systemet som var en krigsekonomi. Man fortsatte att utveckla det ekonomiska systemet som inledes under inbördeskriget till ett system som skulle snabbt ställas om till NÄR kriget kom som skulle försöka störta den nya arbetarestaten. Man var helt övertygad om att den dagen skulle komma och det snabbt. Dvs. man byggde upp en krigsekonomistruktur inom hela systemet och man placerade militärer på de högsta posterna inom det ekonomiska systemet.

Att det inte var effektivt i vårt sätt att se på hur en ekonomi skall skötas var inte av någon större betydelse. Forskning har visat att det var ca 75- 80% mindre effektivt än ett kapitalistiskt system i att producera varor. Viktigare var att ha ett system som snabbt kunde ställas om för att fungera under det kommande kriget. De ryska historiker jag känner är ganska överens att man vann andra världskriget tack vare detta system. Man hade förmågan att uppbringa otroliga mängder nya soldater och material 1941/42 trots att nästan hela deras militärmakt förstördes de första månaderna under Barbarossa. Man tror att detta var systemet förtjänst. Här får man inte glömma att de ryska forskarna även tar upp det ohyggliga lidandet som systemet medförde. Som sagt är det en komplicerad historia och som utomstående är det mycket svårt att förstå. Men mycket intressant!

Thorbjörn

[Martin Lundvall]

När jag menar att det inte var effektivt så är det just perioden efter andra världskriget jag talar om. Systemet var under lång tid effektivt att kanalisera resurser men efter en tid blev systemet för tungt och ineffektivt. Jag har inga referenser tillgängliga här och jag har ärligt talat inte intresserat mig så mycket för det, nationalekonomi tycker jag inte är intressant, inte ens om det är planekonomi.

Dina erfarenheter låter intressanta. Du har möjligtvis inga namn och titlar? Det hade varit intressant att se om jag kunde hitta några böcker av dem som var på konferensen. Det är alltid kul att få läsa andra infallsvinklar vilket ofta utländska historiker bidrar med. Jag antar att de inte går att få tag på i väst.
Deras åsikter låter lite som det som förs fram i Röd koloss på larvfötter, fast om jag minns rätt så går det inte så djupt in på GULAG, utan behandlar mer ytligt den sovjetiska beredskapen för omställning till krigsindustri.

/Martin

[Thorbjörn Wikström]

Jag har en del info som jag skall plocka ihop, återkommer till dig med de ryska titlarna då jag tror att det inte är någon ide att skriva dem här. Kanske även en del elektroniska.

Det kommer att publiceras en bok med alla "papers" i början av nästa år samt det kommer en snart från en liknande konferens som hölls i Sverige förra året. De flesta som skrev om GULAG var ryska historiker.

Thorbjörn

[Stefan]

Thorbjörn. Skriv om din sammanfattning också på andra ställen. Det är en intressant analys väl värd vidare spriding än att nämnas i förbigående i en tråd om Berija...

Jag köper den teorin. Den förklarar så bra varför sovjet kunde mobilisera stora industriresurser mitt under katastrofen 1941 - men ekonomin rasade samman under fredstid 1980-talet... Folk som skulle besöka folk i väst fick vara nöjda om de hade en gurka med sig, resp fick personligen besöka och böna chefen för en konfektyrindustri för att få tag i en ask chokladpraliner. (två äkta exempel).

[Martin Lundvall]

Thorbjörn jag ser fram emot informationen.
Jag letade lite efter GULAG:s lönsamhet och hittade den här boken. http://www-hoover.stanford.edu/publicat ... gulag.html

/Martin

[Thorbjörn Wikström]

Martin:

Intressant bok, skall läsa igenom den snarast.

Thorbjörn

Ps/ Skall vi flytta diskusionen om GULAG till mellankrigsperiodens forum och se om vi kan skapa någon intressant diskusion ang GULAG?

[Martin Lundvall]

Ps/ Skall vi flytta diskusionen om GULAG till mellankrigsperiodens forum och se om vi kan skapa någon intressant diskusion ang GULAG?

Sagt och gjort.

Det var ett tag sedan jag läste Applebaums bok vad står det mer konkret i den? GULAG var bra när det gällde att pressa fram resultat som att bygga vitahavskanalen eller hugga ner träd för export. Det är däremot alltid svårare producera mer avancerade produkter med slavkraft.

/Martin

[varjag]

Ps/ Skall vi flytta diskusionen om GULAG till mellankrigsperiodens forum och se om vi kan skapa någon intressant diskusion ang GULAG?

Sagt och gjort.

Det var ett tag sedan jag läste Applebaums bok vad står det mer konkret i den? GULAG var bra när det gällde att pressa fram resultat som att bygga vitahavskanalen eller hugga ner träd för export. Det är däremot alltid svårare producera mer avancerade produkter med slavkraft.

/Martin

Bra flyttning Martin - nu slipper Thorbjörn ta steget! Bland de 'mindre avancerade' produkterna jag läst om i många Gulag-böcker - erinrar jag mig en;
slavarna - kapade till gummisulor för GULAG-skodon. Det gjordes [/b]med utslitna bågfilsblad - och av utslitna bildäck.....GULAG-produktion i sin prydno! Varjag

[Thorbjörn Wikström]

Det vanligaste arbetet för GULAG-fångarna var troligtvis att jobba i skogen och fälla träd samt att transportera virket.

När man pratar om GULAG får man inte glömma alla dessa som stog utanför systemet men ända "tvingades" att arbeta ofta vid sidan av fångarna. Det var alla dessa som tvångsförflyttades, oftas norrut. Dessa var ofta bönder som blev "över" när man kollektiviserade jordbruken och dessa människor skulle sättas in i industrin. Detta var en del av den så kallade industraliseringen eller moderniseringen av Sovietunionen. Man förde över resurser från jordbruket till industrin och skogsindustrin var otroligt viktig på 20 och 30-talet, då man exporterade virket utomlands för att få in valuta för att köpa teknisk utrustning. Detta var också ett led i modeniseringsprocessen. Många av dessa personer hade ingen kunskap hur man överlevde i de norra områderna eller utav skogsindustrin utan antingen dukade under eller blev hemskickade. Man började därefter utnyttja den lokala befolkningen såsom komena (Komi) och andra ursprungsbefolkningar för att göra jobbet. Detta mer eller mindre utraderade deras kulturella egenheter och sätt att leva.

Thorbjörn

[varjag]

Torbjörn har alldeles rätt i att skogsutvinning var den viktigaste industrigrenen inom GULAG. Men som skrivet - i de beslutsamma försöken att skapa ett industrisamhälle
i ett land där de ekonomiska förutsättningarna helt enkelt inte existerade - förtjänar det påminnas om slavarméernas insats i den processen. En ofullständig lista gavs av Solzhenitsyn i 'Gulag 2' med [/i]helt eller delvis:

Belomorkanalen 1932
Moskva-Volgakanalen 1936
Volga-Donkanalen 1952
om Du åker kanalbåt...glöm aldrig dom - som vilar på dess botten...'

Kotlas-Vorkutajärnvägen
Rikasikha-Molotovskjärnvägen
Salekhard-Igarkajärnvägen (övergiven)
Lalsk-Pinyugjärnvägen (övergiven)
Karaganda-Balkashjärnvägen (1936)
Volgajärnvägen
Lateraljärnvägarna längs iranska och finska gränserna
Transsibiriska dubbelspåren (1933-35, 4000 kilometer)
Taishet-Lenajärnvägen (början av BAM-linjen)
Komsomolsk-Sovietskaya Gavanjärnvägen
Sakhalin Pobiedo>japanska nätet-järnvägen
Transmongoliska järnvägen till Ulan Bator (1949-51)

Moskva-Minsk 'motorvägen' 1937-38
Nogayevo-Atka-Neravägen

Kraftstationerna i
Kuibyshev, Nedre Toluma och Ust-Kamenogorsk

Balkash Kopparsmältningskombinat (1934-35)
Solikamsk pappersmassefabriker
Berezniki Kemiska industrier
Magnitogorskkomplexet (delvis)
Kuznetskkomplexet (delvis)
Lomonosov Universitet, Moskva (1950-53) delvis

och hela städer

Komsomolsk -n - Amur
Sovietskaya Gavan
Magadan
Norilsk
Dudinka
Vorkuta
Molotovsk (Severodvinsk) [från 1935]
Dubna
Nakhodka

Rörledningen från Sakhalin till fastlandet

Radium/urangruvorna i Ukhta, Chelyabinsk, Sverdlovsk & Tura
Kolgruvorna i Pechora och Kuznetsk
Guldutvinningen i Kolyma i Chukotka, Yakutia, på Vaigachön och i Maikain
Apatitgruvorna på Kola (1930--)
Fluoritgruvorna i Amderma (1936--)
Ädelmetallsgruvorna i Akhmolinsk

......här låter jag Solzhenitsyn vila.....

för de med en karta till hands, står det ju klart att 'koloniseringen' av Sovjetryssland i mångt gjordes med slavarbetare.....Jag kanske måste tänka om - dessa gigantiska insatser av slavarméerna borde ju ha 'gett vinst' någonstans. Även om Solzhenitsyn
bestrider det med synpunkten att liknande resultat - lätt hade överträffats med 'fri' arbetskraft.....(?)

Varjag

[Martin Lundvall]

Lägren överlevde sig själv, i början var lönsamheten stor. Det handlade om att bygga upp något från grunden och intresset för de vanliga medborgara i Sovjetunionen att göra det fanns helt enkelt inte. Om vi tar träindustrin som Thorbjörn redan varit inne på, det var viktigt att få in pengar för Sovjetunionen och råvaruexport var det enda tänkbara för Sovjetunionen. En fri stat tror jag inte att hade klarat få in så mycket pengar på träindustrin som Sovjetunionen gjorde. Det var lätt att ställa upp ett mål hur mycket som skulle huggas och hela vinsten tog staten, en demokrati hade inte tillåtit medborgarna att slita så mycket och mycket av deras löner hade gott till löner och kostnader. Dremot skulle jag inte vilja säga att GULAG var ekonomiskt rationellt, medborgarna i Sovjetunionen fick betala priset. Det hade varit intressant att veta hur man betraktadede ekonomiska målen inom lägrena, jag tror att man hade kunnat få ut mer av fångarna om man hade gett de högre rationer. Portionerna var små, utrustning dålig och kläderna dåliga. Gissar på att det var ytterst få som tänkte i de banorna, åtminstone lägre ner i organisationen. Jag är övertygad om att en marknadsekonomi också hade kunnat uppnå de målen som Sovjetunionen uppnådde, men inte lika snabbt.

En fri person jobbar alltid bättre än en ofri, men den fria har krav och kräver mer för att utföra ett jobb. I Sovjetunionen saknades incitamenten för att locka människor till skogsindustrin.

Problemen jag ser med den ekonomiska lönsamheten hos Sovjetunionens slavarbetskraft är att det krävdes en omfattande kontroll av fångarna, fångarna maskade (med all rätt), felaktiga ekonomiska beslut (hela BAM-järnvägen är en enorm felinvestering), kanske att man inte tänkte tillräckligt ekonomiskt och hur man skulle maximera lönsamheten hos fångarna. Straffreducering fanns men den var inte realistisk och dessutom hade man lärt sig att det var lätt att bli arresterad en gång till.

Att bygga upp en fabrik är lättare än att sköta den. När det gällde att bryta så och så mycket kol eller fälla X antal träd varje dag är enkelt att mäta men att förädla detta kräver mer. Gissar på att du kan förädla bra eller dåligt, fången väljer givetvis det dåliga då det går snabbare samma gjorde den vanliga arbetaren, varför ha slavarbetskraft närman har halvfria som gör samma arbete lika dåligt? Däremot hade det blivit väldigt svårt att få någon frivillig flyttning till Kolyma för att bryta guld, men industrin i Sovjetunionen utvecklades och då var slavarbetskraft mindre lämplig.

Om vi tar in det mänskliga lidande så fårvi nog en helt annan bild. Faktum kvarstår slavkraften var bra på att industrialisera landet men efter det så var den dålig.

Mina teorier.

Bra flyttning Martin - nu slipper Thorbjörn ta steget!

/Martin

[varjag]

Den ökande kostnaden för bevakning, konvojering och kontroll inom GULAG som Martin pekar på antog tydligen efter kriget rent groteska proportioner. I de viktigare lägren och lägerområdena hade GULAG sina egna små imperiebyggare. Som tydligen förslösade stora delar av arbetskrafterna på egna bekvämligheter och improduktiv 'tillväxt', inte minst för att administrationens familjer - måste beredas bostäder och service av slavarbetarna. Maskningen, fusket, stölderna och improviseringen i lägren ledde även till att en stor del av 'produkten' måste kasseras eller bygga/göras om. Produktionen hade alltid 'normer' - inte sällan relaterade till rikligheten i föda och slavarna gjorde inte mera än nödvändigt för att hålla svälten på avstånd. Varjag

[pandersson2]

Kan tillägga lite information om motivationsfrågan. Det förekom att man fick straffet förkortat om man samlade in en tillräcklgt stor mängd. Detta gällde åtminstone för min frus morfar som vaskade guld under ett par år som en del av sitt straff. Straffet minskade med en dag om en viss mängd guld hittades.