Breddat aktieägade, socialism eller kapitalism?

[LasseMaja]

Allt fler äger aktier, små aktieägare kan sluta sig samman i exempelvis aktiespararna och på så vis utöva inflytande över företagen.

Hur skall vi analysera detta?

Är det arbetarna som håller på att "ta makten över produktionen", alltså en form av socialism?

Är det arbetarna som håller på att förvandlas till "kapitalister", alltså en breddning av kapitalismen?

[Mathias Forsberg]

Frågan är intressant och man kan av naturliga skäl få differentierade svar beroende på vilka begrepp man finner centrala.

Själv skulle jag dock säga det sistnämnda, även om skillnaden mellan en kapitalist och en aktieägare bör ihågkommas. Även Marx skulle väl säga att de blivit kapitalister, eftersom det är en form av "okontrollerat" privat ägande.

/Forsberg

[Martin Tunström]

10 procent av Sveriges befolkning äger 99 procent av alla hushållens börsnoterade aktier. För aktiefonder är ägande inte särskilt mycket mer jämlikt fördelat: 10 procent (inte nödvändigtvis helt desamma som de som äger aktierna) äger 83 procent av alla hushållens aktiefonder. 10 procent äger 75 procent av banktillgångarna.
Totalt sett står de rikaste 10 procenten av befolkningen för 73,5 procent av nettoförmögenheten i Sverige.

Källa: SCB: "Reavinster och reaförluster 1999", Rapport 2001, s 36

1 procent av Sveriges befolkning äger 76,4 procent av alla hushållens börsnoterade aktier.
1 procent äger 29,2 procent av alla hushållens aktiefonder.
1 procent äger 25,6 procent av banktillgångarna.
Totalt sett står den rikaste procenten av befolkningen för 29,8 procent av nettoförmögenheten i Sverige.

Källa: SCB: "Reavinster och reaförluster 1999", Rapport 2001, s 36

/Anno

[Erik F]

Allt fler äger aktier, små aktieägare kan sluta sig samman i exempelvis aktiespararna och på så vis utöva inflytande över företagen.

Hur skall vi analysera detta?

Är det arbetarna som håller på att "ta makten över produktionen", alltså en form av socialism?

Är det arbetarna som håller på att förvandlas till "kapitalister", alltså en breddning av kapitalismen?

Om fem arbetare går samma och med sitt eget kapital som insats startar en egen produktion, med sig själva som enda anställda och sig själv som enda ägare.
Anser ni det vara detta kapitalism?

/Erik

[Turandil]

Allt fler äger aktier, små aktieägare kan sluta sig samman i exempelvis aktiespararna och på så vis utöva inflytande över företagen.

Hur skall vi analysera detta?

Är det arbetarna som håller på att "ta makten över produktionen", alltså en form av socialism?

Är det arbetarna som håller på att förvandlas till "kapitalister", alltså en breddning av kapitalismen?

Om fem arbetare går samma och med sitt eget kapital som insats startar en egen produktion, med sig själva som enda anställda och sig själv som enda ägare.
Anser ni det vara detta kapitalism?

/Erik

Ja.

[Martin Tunström]

Allt fler äger aktier, små aktieägare kan sluta sig samman i exempelvis aktiespararna och på så vis utöva inflytande över företagen.

Hur skall vi analysera detta?

Är det arbetarna som håller på att "ta makten över produktionen", alltså en form av socialism?

Är det arbetarna som håller på att förvandlas till "kapitalister", alltså en breddning av kapitalismen?

Om fem arbetare går samma och med sitt eget kapital som insats startar en egen produktion, med sig själva som enda anställda och sig själv som enda ägare.
Anser ni det vara detta kapitalism?

/Erik

Ja.

Turandil:
Eftersom de använder sig av marknaden och säljer saker till andra och på sätt "förtrycker" de som köper?

/Anno som undrar

[Erik F]

Om fem arbetare går samma och med sitt eget kapital som insats startar en egen produktion, med sig själva som enda anställda och sig själv som enda ägare.
Anser ni det vara detta kapitalism?

/Erik

Ja.

Turandil:
Eftersom de använder sig av marknaden och säljer saker till andra och på sätt "förtrycker" de som köper?

/Anno som undrar

Hur är det när:
- det finns möjlighet för en person att avsluta sin delaktighet genom att sälja sin andel av företaget?
- värdet på företaget sätts av marknadsmekanismer?

/Erik - som också undrar

[LasseMaja]

En liten fråga, hur pass stor är skillnaden på:
1. En fackförening som köper aktier och utövar ägarinflytande.
2. Små aktieägare som går samman i aktiespararna och utövar inflytande.

1 kallas socialism och 2 för kapitalism, eller ...?

[Erik F]

En liten fråga, hur pass stor är skillnaden på:
1. En fackförening som köper aktier och utövar ägarinflytande.
2. Små aktieägare som går samman i aktiespararna och utövar inflytande.

1 kallas socialism och 2 för kapitalism, eller ...?

Varför kallas 1 för socialism?

Fria fackförbund är enligt mig ingenting annat än aktörer på marknaden som går samman för att de tillsammans blir en starkare kraft på marknaden och därmed har lättare att verka pådrivande.

Vi har väl tidigare i diskussionen kommit fram till att anställda som köper företaget de är anställda inom och utövar gemensamt ägarinflytande inte är socialism så varför skulle det vara socialism enbart för att de anställda är sk fackanslutna?

/Erik

[LasseMaja]

Varför 1 kallas för socialism, jo för att det rör sig om arbetarklassen som tar makten över produktionsmedlen, vilket är ett mycket centralt begrepp inom socialismen. Faktum är att 1 höll på att genomföras en gång i tiden, men förslaget kom att urvattnas till något som kallades för "löntagarfonderna".

[Martin Tunström]

Varför 1 kallas för socialism, jo för att det rör sig om arbetarklassen som tar makten över produktionsmedlen, vilket är ett mycket centralt begrepp inom socialismen. Faktum är att 1 höll på att genomföras en gång i tiden, men förslaget kom att urvattnas till något som kallades för "löntagarfonderna".

Så kallade demokratiska företag.

Föresten, försvann inte "löntagarfonderna" i och med att borgarna tog makten? I alla fall:

"Löntagarfonder är ett jävla skit, men nu har vi baxat ända hit"
- Kjell-Olof Feldt

/Anno

[Erik F]

Varför 1 kallas för socialism, jo för att det rör sig om arbetarklassen som tar makten över produktionsmedlen, vilket är ett mycket centralt begrepp inom socialismen. Faktum är att 1 höll på att genomföras en gång i tiden, men förslaget kom att urvattnas till något som kallades för "löntagarfonderna".

Att köp av företag enligt marknadsekonomiska principer och produktionsmedel i privat (om än ej i enskilt) ägo (d.v.s arbetarna har rätten att sälja sin andel) med rätta tituleras som socialism, det är jag tveksam till, men marknadsekonomin är har många möjligheter, jag utesluter ingenting.

Har de anställda dock inte möjligheten till (ekonomisk) kompensation för det kapital de (genom medlemskapet i fackförbundet) investerade i ägande i företaget, d.v.s. möjligheten att sälja sin andel, då är jag beredd att titulera det som en form av socialism.

/Erik

[Rob Graves]

Meidnerfonderna ja. Det var tider det, som första demokratiska land i världen var vi nära att införa socialism, men det stöp på mållinjen. Såvitt jag vet har ingen lyckats förena socialism (endast stats- eller kollektivt ägd industri) och demokraiti än, är det någon som känner till något lyckat försök?

Att facket äger aktier betyder inte att de tagit makten över produktionsmedlen. Meidnerfondernas införande hade slagit undan fötterna på allt privat ägande av företag med mer än 50 anställda och helt undanröjt alla alternativ till fondkontrollerade (stor)företag. Varken fack eller arbetstagare hade dock möjlighet att förfoga över medlen i fonderna.

Att facket äger aktier är inte socialism och i dagens läge heller inte ovanligt. LO investerar sina medel på börsen utan att skämmas och utan att använda inflytandet till att "hindra strukturomvandlingar och rädda jobb" vilket de agiterat så starkt för bara för 20 år sedan. Det är profit som gäller för dagens socialistiska fackföreningar, vilka tider vi lever i.

En följd av de urvattnade löntagarfonderna (som sedan infördes, hade inte mycket med Meidners ursprungliga förslag att göra) var att riskkapitalbolaget Bure bildades med medel från dem. Bure avknoppade sedan Capio som sedermera köpte akutsjukhust St Göran av landstinget. Ironiskt nog blev fondsocialismen fondkapitalism och bidrog med medel till att privatisera sjukvården.

[Henke]

Varför 1 kallas för socialism, jo för att det rör sig om arbetarklassen som tar makten över produktionsmedlen, vilket är ett mycket centralt begrepp inom socialismen. Faktum är att 1 höll på att genomföras en gång i tiden, men förslaget kom att urvattnas till något som kallades för "löntagarfonderna".

1) är inte socialism, löntagarfonderna var det. Skillnaden mellan 1) och löntagarfonderna var att löntagarfonderna fick sina pengar från företagens vinstmedel. Dvs, man tog pengar från företagen, för att med dessa pengar köpa aktier i företagen. Dvs, makten i företagen överfördes gradvis till löntagarfonderna (om man nu betraktar dessa som representanter för arbetarna) utan att staten, facket eller någon arbetare behövde betala en spänn för det.

1) kan jag inte se som socialism, då arbetarna i detta fall betalar marknadsmässiga priser för aktierna och köper dem för egna pengar i en marknadsekonomi.

Trådens ursprungliga frågeställning blir egentligen bara intressant när man tittar på situationen med marxistiska glasögon, ingen annan ideologi hävdar ju att det skulle vara någon principiell skillnad på kapitalister och arbetare, eller att man inte kan vara "både och" (eller "varken eller" för den delen).

Henrik

[Frogman]

Sen skall man inte bortse ifrån A och B-aktie systemet, inte får dom små aktie ägarna så mycket kontroll över större aktiebolag...