Världens högsta inflation

[KP-31]

förövrigt har jag svårt att hitta någon signifikant korrelation mellan kpi och guldpriset (-0.016)…

Nej, men den finns uppenbarligen där i alla fall eftersom KPI räknat i guld hållit sig i princip konstant i 200 år. Sedan är förstås en del av problemet just att man från politiskt håll manipulerat såväl lönekostnadsnivåer som valutor vilket ger skenet av att guldpriset svängt mer än det egentligen gjort om man mäter lokalt i en lokal valuta och då får du naturligtvis konstiga resultat när du studerar årliga förändringar. I synnerhet med en kort mätserie som ligger efter den egentliga konfiskeringsperioden.

Nej det finns ingen korrelation. Se på xau/usd (eller xau/gbp eller xau/jpy ….) -kurvan guldpriset varierar (nästan ) alltid mera än inflationen och korrelationen är mycket låg om inte negativ. Kanske är guldet på väldigt lång sikt meanreverting, som många andra råvaror. Men då handlar det om såååå långa perioder att det är helt meningslöst.
Tänk på t.ex året 82 då steg guldpriset med över 50 % detta skulle alltså betyda en revalvering på 50 % . Sådana fluktueringar skulle knappast vara välkomna för ekonomin.

[Olof Trätälja]

förövrigt har jag svårt att hitta någon signifikant korrelation mellan kpi och guldpriset (-0.016)…

Nej, men den finns uppenbarligen där i alla fall eftersom KPI räknat i guld hållit sig i princip konstant i 200 år. Sedan är förstås en del av problemet just att man från politiskt håll manipulerat såväl lönekostnadsnivåer som valutor vilket ger skenet av att guldpriset svängt mer än det egentligen gjort om man mäter lokalt i en lokal valuta och då får du naturligtvis konstiga resultat när du studerar årliga förändringar. I synnerhet med en kort mätserie som ligger efter den egentliga konfiskeringsperioden.

Nej det finns ingen korrelation. Se på xau/usd (eller xau/gbp eller xau/jpy ….) -kurvan guldpriset varierar (nästan ) alltid mera än inflationen och korrelationen är mycket låg om inte negativ. Kanske är guldet på väldigt lång sikt meanreverting, som många råvaror. Men då handlar det om såååå långa perioder det är helt meningslöst.
Tänk på t.ex året 82 då steg guldpriset med över 50 % detta skulle alltså betyda en revalvering på 50 % . Sådana fluktueringar skulle knappast vara välkomna för ekonomin.

Jag förstår mig överhuvudtaget inte på vad det är du försöker säga, förstår du dig inte på diagrammen? Vi tar det så här då. Sedan kronan infördes har inflationen räknat i guld varit ett par procent. OBSERVERA inte ett par procent per år utan ett par procent på 135 år ! Under samma tid har inflationen räknat i kronor varit 4800%, detta trots att kronan under mer än halva tiden varit knuten till guldet. Klarar du verkligen inte att se att guldet är en stabilare valuta?

Eller formulerat med din utgångspunkt i lokal valuta: Guldpriset har stigit med ca 4800% och inflationen har varit ca 4800%. Ser du fortfarande ingen korrelation? Det behövs inte speciellt långa perioder heller, i normalfallet räcker det med ett enda år men inte ens vid de säkerligen med omtanke utvalda år du valt ut behövs så mycket längre än ett par års samplingstid för att få bort bruset. Det har du väl märkt?

Angående 1982 så genomförde Palme det året en kraftig devalvering vilket troligen det som dominerar den effekt du ser. Nej guldet revalverades alltså inte särskillt (men guld är förvisso en världsvaluta och mäts mot helheten). Men kronan däremot devalverades, vilket väl var ungefär det du inte trodde på.

[KP-31]

Jag förstår mig överhuvudtaget inte på vad det är du försöker säga, förstår du dig inte på diagrammen? Vi tar det så här då. Sedan kronan infördes har inflationen räknat i guld varit ett par procent. OBSERVERA inte ett par procent per år utan ett par procent på 135 år ! Under samma tid har inflationen räknat i kronor varit 4800%, detta trots att kronan under mer än halva tiden varit knuten till guldet. Klarar du verkligen inte att se att guldet är en stabilare valuta?

Eller formulerat med din utgångspunkt i lokal valuta: Guldpriset har stigit med ca 4800% och inflationen har varit ca 4800%. Ser du fortfarande ingen korrelation? Det behövs inte speciellt långa perioder heller, i normalfallet räcker det med ett enda år men inte ens vid de säkerligen med omtanke utvalda år du valt ut behövs så mycket längre än ett par års samplingstid för att få bort bruset. Det har du väl märkt?

Angående 1982 så genomförde Palme det året en kraftig devalvering vilket troligen det som dominerar den effekt du ser. Nej guldet revalverades alltså inte särskillt (men guld är förvisso en världsvaluta och mäts mot helheten). Men kronan däremot devalverades, vilket väl var ungefär det du inte trodde på.

Jag förstår mycket väl att xau/sek kursen har sjunkit under de senaste 135 åren. Men jag förstår inte hur du kan påstå att guldpriset har varit stabilt under de senaste 20 åren. Se på siffrorna som jag skickade. Med sådana årliga prisfluktueringar är den långsiktiga stabiliteten meningslöst.

Mera generellt skapar man bästa förutsättningar för stabil och gynnsam ekonomisk tillväxt genom att öka penningmängden lite snabbare än BNP växer (dvs inflation på t.ex 2-3 %). Man kan förstås öka guldets köpkraft genom att knyta penningmängden till guldmängden (kanske också viss stabilitet på väldigt långt sikt om alla länder gör det samma).

Men då fluktuerar penningmängden beroende på t.ex utvecklingen i gruvteknologin. I praktiken förvärrar man ofta ekonomiska cykler och skapar deflation.

De flesta människor föredrar stabil tillväxt till guldets ökande köpkraft. Därför har alla demokratiska länder från gått guldmyntfoten. Personligen förstår jag inte varför den sistnämnda målsättningen är så viktig för somliga.

[Olof Trätälja]

Jag förstår mycket väl att xau/sek kursen har sjunkit under de senaste 135 åren. Men jag förstår inte hur du kan påstå att guldpriset har varit stabilt under de senaste 20 åren.

Hur mycket som beror på oförstånd och falskhet är förstås svårt att avgöra. Men när du direkt ljuger om vad jag skrivit och byter ut 135 år mot 20 år får man nog lov att konstatera att det senare överväger. Dock gäller det även för de senaste åren 20-åren. KPI har även under denna tid rört sig betydligt mindre räknat i guld än räknat i kronor.

Men för att ta det hela med riktigt enkelt språbruk för att undanröja risken att det är poblem ett som ändå är orsaken så kan jag väl formulera det så här. Om du tog med dig 10 gram guld till affären och handlaren var villig att hjäpla dig växla in det så fick du nära nog exakt lika mycket godis 1873 och 1987 som idag (ganska mycket). Det hade inte funkat om du istället kommit med två kronor. Ty det blir ganska lite godis idag, hade blivit lite mer 1987 och väldigt mycket 1873.

Det övriga du skriver finner jag tyvärr obegripligt, som det här

Man kan förstås öka guldets köpkraft genom att knyta penningmängden till guldmängden

Möjligen menade du tvärt om pengarnas köpkraft, vilket hade varit riktigt. Men då blir å andra sidan resten du skriver än mer osammanhängande. Kan det vara någonstans här du rört ihop resonemanget?

[Markus Holst]

Om du tog med dig 10 gram guld till affären och handlaren var villig att hjäpla dig växla in det så fick du nära nog exakt lika mycket godis 1873 och 1987 som idag (ganska mycket). Det hade inte funkat om du istället kommit med två kronor. Ty det blir ganska lite godis idag, hade blivit lite mer 1987 och väldigt mycket 1873.

På den punkten förstår nog såväl jag som din kontrahent saken. Vad jag emellertid inte förstår, och som fortfarande kräver en förklaring, är vad det har för praktisk betydelse att man idag behvöer bära med sig fler nollor till butiken vid godisköpet, än man behövde förr? Ej heller förtså jag vad det är för problem att guldet blir dyrare och dyrare i förhållande till köpkraften betänkandes att ingen egentligen behöver guld. Värre vore om potatisen skenade i förhållande till köpkraften, men det problemet har vi väl knappast?

Det enda problemet jag kan se är att passivt sparande inte fungerar, men är detta verkligen en så stor nackdel att det har betydelse? Är verkligen inflation ett så stort problem att det till varje pris skall motverkas? Jag är införstådd med att en stor inflation, som den på 70-talet. urholkar köpkraften på kort sikt, men nog är vi idag, avsaknad av guldmyntfot till trots, förbi den köpkraft som fanns före 70-talsinflationen?

Även under tidigare skeden, där det handlades med guld, har vi ju sett betydande inflationer. Ibland har denna så klart berott på "sämre mynt" men det var väl knappast fallet under 1500-talet?

[haido]

Jag vill inte agera moderator men tonen börjar bli lite väl otrevlig och aggressiv så om ni gärna kan återgå till en normal samtalston så tråden inte stängs. Detta har nämligen varit en av de intressantare trådarna jag läst på länge.

Tackar tackar

[Martin Lundvall]

Vilket ju fortfarande lärs ut, ser man i nationalekonomisk lärobok anno idag så är det inget konstigt att den kurvan kan flyttas i sidled. Detta på kort sikt, på lång sikt så är kurvan självklart lodrät.

Det ansågs inte självklart på den tiden, tvärt om så påstod man utifrån sin phillipskurva att inflation var nyttigt, sidoförflyttningarna var från början inte uppfunna.

Kurvan lever och frodas, även om det man antog från början har modifierats. Vi kan väl lämna kurvan därhän då det är ett sidospår. Diskussionen är redan svår att följa på grund av så många och långa inlägg, absolut inget fel i det. Tvärtom
De som vill kan läsa på wikipedia om kurvan, finns även några kritiska länkar längst ner. http://en.wikipedia.org/wiki/Phillips_curve

Jag vill invända att det inte ä'r säkert att sänkta skatter och neddragen välfärd är en säker väg ut ur en eknomisk kris. Vilket som had varit bäst för Sverige kan jag tyvärr inte säga.

Det påståendet måste bygga på åsikten att staten är bättre än medborgarna själva på att veta vad varje medborgare behöver för sin välfärd alternativt att staten är en så mycket bättre arrangör av att detta behov uppfylls.

Inte bättre, men annorlunda. Var gränsen för statligt inflytande ska gå är svår att avgöra och kommer troligtvis leda till att det blir politiskt. Man kan dock konstatera att staten i många fall har haft en stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i flera länder.

Men allmännt accepterat utanför de politiska kretsarna? -absolut inte! Dessutom efter några år överhuvudtaget knappt accepterad utanför Sverige och möjligen norden. Så nej jag håller inte alls med om ditt påstående att keyneanismen under lång tid var accepterad i världen som en effektiv politik.

Jag tycker du går för långt, så som du formulerar det så verkar det som att Keyneismen var utspelad efter andra världskriget. Detta stämmer ju inte. Vad menar du utanför de politiska kretsarna? Den vanliga mannen på gatan eller företag?

/Martin

[KP-31]

Hur mycket som beror på oförstånd och falskhet är förstås svårt att avgöra. Men när du direkt ljuger om vad jag skrivit och byter ut 135 år mot 20 år får man nog lov att konstatera att det senare överväger. Dock gäller det även för de senaste åren 20-åren. KPI har även under denna tid rört sig betydligt mindre räknat i guld än räknat i kronor.

År 2000 var kpi 92 och idag 105. Mao kunde man köpa en varukorg med 92 kronor år 2000 och i dag kostar samma varukorg 105 kronor. -> inflation på 14 % År 2000 kostade ett uns guld 2500 kronor. Idag kostar ett uns guld 5658 kronor. Således kunde man köpa varukorgen med 0.0368 uns (92/2500) år 2000. Idag kan man köpa varukorgen med 0.186 uns (105/2008). -> deflation på 49%
Har jag räknat fel?

Förövrigt det var inte meningen att missrepresentera dina åsikter, utan ville bara poängtera vad som har hänt på sistone och hurdana konsekvenser guldmyntpolitiken skulle ha nuförtiden. Ber om ursäkt…

[Göstring]

[...]
Nej det räcker naturligtvis inte eftersom det helt enkelt inte är sant. OECD gör och har sedan länge gjort just produktivitetsstudier för den offentliga sektorn och det är de siffror du redovisat. Att sedan ESV inte vill, alternativt inte är kompetenta nog att göra en parallell analys ändrar givetvis intet. OECD använder sig givetvis inte heller av NR.

Efter lite sökande på OECD:s hemsida, har jag hittat lite ytterligare information:
Inom OECD pågår arbete med att ta fram material för jämförelser mellan olika länders offentliga sektorer. Med andra ord, så finns det ännu inte.
Tre Working Papers kommer att publiceras, varav två redan finns tillgängliga.
Från det första:
http://www.oecd.org/dataoecd/11/61/38134037.pdf

This project…
Will:
• Provide a "suite" of separate datasets across OECD
countries ("Government at a Glance")
• Provide the best information to hand, enabling
governments to compare their systems with others
• Ensure that existing surveys are focused and better
coordinated


Will not:
• Provide any overall, single score measure
• Rank or evaluate countries on the basis of overall
government performance
• Increase the burden of surveys on member
governments

I det andra behandlas offentlig sektors effektivitet
http://www.oecd.org/dataoecd/52/34/40209928.pdf

The difficulties in measuring efficiency and productivity in the public sector have been discussed
briefly earlier in this document, and more extensively in the accompanying Technical Paper, “The
Institutional Drivers of Efficiency in the Public Sector”. Nonetheless, work is advancing in this area,
particularly in the tax administration, education and health policy sectors. Highlights of this work for the
tax administration and education areas are published in this section. It is hoped that, over time, Government
at a Glance will be able to showcase more fully the work being undertaken in this important field.

Som exempel ges skatteuppbörd. Genom att dela indriven skatt med kostnaden för att driva in den, får man möjligen ett mått på effektivitet.
Den andra bilden längst ner hör hit.
Som synes framstår den svenska staten som effektiv, men Italiens förstaplats strider mot min förutfattade mening.

Under "Hot topics" står följande:

HOT TOPICS
Productivity/efficiency estimation practices in central government annual budgeting
Most OECD countries have mechanisms in place that aim to adjust appropriations in the annual
budget for (expected) efficiency improvements. However, there is little systematic information available
about the methods governments use to arrive at those estimates and how the social partners are involved in
the negotiation process. The results of the pilot survey represent a first step in filling this knowledge gap.

OECD hänvisar till Världsbankens The Worldwide Governance Indicators (WGI) project, där det faktiskt finns något som liknar en ranking av offentliga sektorers effektivitet.
Den första bilden längst ner hör hit.
Jag valde samma länder som i "The Economist" och rangordningen dem emellan är här en annan.
http://info.worldbank.org/governance/wgi2007/
http://info.worldbank.org/governance/wg ... ntries.asp

[Olof Trätälja]

[...]
Nej det räcker naturligtvis inte eftersom det helt enkelt inte är sant. OECD gör och har sedan länge gjort just produktivitetsstudier för den offentliga sektorn och det är de siffror du redovisat. Att sedan ESV inte vill, alternativt inte är kompetenta nog att göra en parallell analys ändrar givetvis intet. OECD använder sig givetvis inte heller av NR.

Efter lite sökande på OECD:s hemsida, har jag hittat lite ytterligare information:
Inom OECD pågår arbete med att ta fram material för jämförelser mellan olika länders offentliga sektorer. Med andra ord, så finns det ännu inte.

Men vad är det här för fånerier egentligen. Du har redan själv lyckats länka en redogörelse från år 2000 och ECB och sedan tokförnekar du existensen av densamma och liknande när resultatet inte behagar dig. Dessutom tycks du försöka blanda bort korten efter bästa förmåga. Att undersöka skatteindrivningskostnad per skattekona och tycka det är ekvivalent måste du kommit på själv för det handlar ju i huvudsak om skattetrycket. Sedan försöker du hänvisa till någon luddig studie om "förmågan att styra." Den offentliga sektorns effektivitet handlar om så mycket mer än det, som patienttimmar per läkare och sjukvårdsskattekrona, om kostnaden för att leverera brev, om antalet poliser per uppklarat brott, osv osv. Det är i denna generella effektivitet Sverige är sämst i världen.

Men vad har egentligen denna diskussion med ämnet att göra?

[Olof Trätälja]

Vilket ju fortfarande lärs ut, ser man i nationalekonomisk lärobok anno idag så är det inget konstigt att den kurvan kan flyttas i sidled. Detta på kort sikt, på lång sikt så är kurvan självklart lodrät.

Det ansågs inte självklart på den tiden, tvärt om så påstod man utifrån sin phillipskurva att inflation var nyttigt, sidoförflyttningarna var från början inte uppfunna.

Kurvan lever och frodas, även om det man antog från början har modifierats. Vi kan väl lämna kurvan därhän då det är ett sidospår. Diskussionen är redan svår att följa på grund av så många och långa inlägg, absolut inget fel i det. Tvärtom

Nja jag tycker att kurvan är tämligen central i diskussionen eftersom den anvädes som floskeluppbackning för just den inflation som gjorde att Sverige för ett tag kunde mäta sig i termer av "världens högsta inflation".

Om kurvan används för något annat än historiaundervisning är det beklagligt då den är av samma karaktär som teorin att jorden är platt. Måhända fanns det ett tag en relevans att påvisa att den var fel, dvs att axlarna var oberoende av varandra i vaccinerande syfte. Men denna period måste rimligen gått till ända nu. Och vad skulle den fundamentala vitsen vara med att visa upp en graf som lika gärna kunda handla om gummisnoddarnas elasticitet i förhållande till whiskyns alkoholhalt för att ta ett exempel med två andra helt orelaterade storheter? Men det är klart, en och annan genompolitiserad högskolelektor med fast bett i skrivbordskanten kanske lyckas få upp en phillipskurva ur någon låda att vifta med om någon olyckligtvis råkar förirra sig in i dennes tjänsterum.

Inte bättre, men annorlunda. Var gränsen för statligt inflytande ska gå är svår att avgöra och kommer troligtvis leda till att det blir politiskt. Man kan dock konstatera att staten i många fall har haft en stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i flera länder.

Skulle man inte helt enkelt kunna konstatera att alltihopa är helt och hållet politiskt och handlar om politisk maktkoncentration. Naturligtvis har staten ofta haft stor betydelse, men nära nog aldrig någon positiv sådan, kan faktiskt inte komma på ett enda exempel.

Men allmännt accepterat utanför de politiska kretsarna? -absolut inte! Dessutom efter några år överhuvudtaget knappt accepterad utanför Sverige och möjligen norden. Så nej jag håller inte alls med om ditt påstående att keyneanismen under lång tid var accepterad i världen som en effektiv politik.

Jag tycker du går för långt, så som du formulerar det så verkar det som att Keyneismen var utspelad efter andra världskriget. Detta stämmer ju inte. Vad menar du utanför de politiska kretsarna? Den vanliga mannen på gatan eller företag?

/Martin

Med utanför de politiska kretsarna menar jag i banker och företag. Mannen på gatan har nog inte i normalfallet överhuvudtaget kännt till keynes och torde således varken accepterat eller förkastat. Däremot har säkerligen en del lösrykta floskler härstammande från keyneanism, som "efterfrågestimulering" och liknande hörts men knappats reflekterats över.

[Olof Trätälja]

År 2000 var kpi 92 och idag 105. Mao kunde man köpa en varukorg med 92 kronor år 2000 och i dag kostar samma varukorg 105 kronor. -> inflation på 14 % År 2000 kostade ett uns guld 2500 kronor. Idag kostar ett uns guld 5658 kronor. Således kunde man köpa varukorgen med 0.0368 uns (92/2500) år 2000. Idag kan man köpa varukorgen med 0.186 uns (105/2008). -> deflation på 49%
Har jag räknat fel?

Nej men du har kortat ned intervallet ytterligare och som jag för övrigt redan tidigare konstaterat så har det i västvärlden varit deflation de senaste åren,precis som på 30 och 70-talen, emedan det denna gång varit inflation i övriga världen. Allt räknat i guld så klart. Ur ett globalt perspektiv har guldet däremot varit tämligen stabilt, vilket för övrigt kan noteras direkt för globala varor som olja och andra råvaror vilka fortfarande kostar ungefär lika mycket i guld.

Vad som händer är att värdet av västvärldens arbetskraft faller vilket gör lokalt producerade varor billigare (i guld). Tvärt om i övriga världen. Inget konstigt med det. Men varför känns det så angeläget för dig att ha en lokal valuta som följer med ned? Är det för att du inte kan tåla att se att värdet på det arbete du utför idag är mindre värt än det arbete du utförde för fem år sedan och vill fly till förevändninger som "peak-oil", "råvaruspekulation" med mera, med mera?

I vilket fall finns det nog en sådan politisk baktanke med i att ha valutan flytande, 30-talets socialistiska uppvigalare nådde framgångar just på att spela på denna typ av känslor när lönerna sänktes, förutom den gamla vanliga avudsjukan. Men något egentligt skäl är det naturligtvis inte och naturligtvis skulle det kunna gå att få massan till insikt om fackföreningar mm ställde upp på det precis som man fick bort förväntningarna om 10% låtsatslönelyft efter förra kraschen.

Den andra baktanken är naturligtvis att staterna begränsar sina risker med statskulderna om man skriver ned den itakt med underliggand deflation. Men riskfritt är det inte man riskerar att få räntechocker om förtroendet urgröps allt för mycket vilket det gör om nedskrivningen tex mot guld går allt för fort. Att sätta sin bas i taxerade medborgare är inte alls lika tryggt som en guldreserv eller för den delen silver och koppargruvor som Sverige gjorde före 1800-talet. Det är bara på slutet ädelmetallmynten var av guld, tidigare var det koppar och silver vilket jag tror är en del av förklaringen till 15-1700-tals inflationen. (Har dock inte kollat hur mycket guldinförseln påverkade guldpriserna i europa under denna tid.)

Men för medborgarna och landet som helhet är det väldigt svårt att se några fördelar med inflationsmynten. Inte minst just det att de begränsar möjligheterna till ett säkert sparande är destruktivt för ekonomin. (Baksidan av statens begränsade ansvar för sina lån)

[Olof Trätälja]

Vad jag emellertid inte förstår, och som fortfarande kräver en förklaring, är vad det har för praktisk betydelse att man idag behvöer bära med sig fler nollor till butiken vid godisköpet, än man behövde förr? Ej heller förtså jag vad det är för problem att guldet blir dyrare och dyrare i förhållande till köpkraften betänkandes att ingen egentligen behöver guld. Värre vore om potatisen skenade i förhållande till köpkraften, men det problemet har vi väl knappast?

Det enda problemet jag kan se är att passivt sparande inte fungerar, men är detta verkligen en så stor nackdel att det har betydelse?

Vet inte om du noterar det men passivt i passivt sparande är ett stycke keyneansk retorik, där det var viktigt att smuttskasta alla som inte vill ge sin pengar till staten för att stimulera efterfrågan. I själva verket är förstås sparandet, vilket ger det investeringsvilliga kapital som behövs för att bygga upp företag och industrier, själva kärnan i ekonomin. De finns vissa som påståt att den Lutherska sparmoralen var själva orsaken till att industrialiseringen kom först i nordeuropa. Så långt vill inte jag gå, men sparandet är oerhört viktigt och försämrade möjligheter för sparande således oerhört destruktivt på sikt.

Förutom det så vet jag inte om det är så mycket bättre att oljan och stålet mm "blir dyrare" än att potatisen blir det. USA har som bekant hamnat i ganska stora bekymmer just nu, till stor del beroende på just det.

Även under tidigare skeden, där det handlades med guld, har vi ju sett betydande inflationer. Ibland har denna så klart berott på "sämre mynt" men det var väl knappast fallet under 1500-talet?

Ojo det är just det som är skillnaden mellan de båda kurvorna och just det som den relativa kurvan beskriver. Under femtonhundratalet och främst under Johan den tredje blandades koppar i silvermynten, under Karl XII är nödmynten bekanta, trots den egentligen inte allt för stora effekten och under 1900-talet och främst Olof Palme minskades silverhalten för att till slut försvinna helt. Guldmyntfoten försvan redan 1931.

Så här uttalade sig riksrådet efter Johan den tedjes död: "slogs av det ringa myntet för mycket och strax ökades dyrtid, mynts föraktelse och allt gott tappades bort, så att ingen ville på sistone sälja sitt gods för det ringare och svagare myntet"

[Markus Holst]

Vet inte om du noterar det men passivt i passivt sparande är ett stycke keyneansk retorik, där det var viktigt att smuttskasta alla som inte vill ge sin pengar till staten för att stimulera efterfrågan.

Det var ju festligt at jag tydligen lyckades prestera ett vedertaget uttryck. Jag tog uttrycket ur luften, utan att veta att Keynes använde det. I vilket fall förstår jag vad du menar. Jag såg sparande som motsats till investering i till exempel mark och maskiner, inflationsbeständiga objekt, men kom sedan på att sådan toftast görs för lånade pengar vilket i sin tur gör att någon måste vilja låna ut pengarna. Det var där jag missade i min tanke. Som jag tidigare sagt är ekonomiskt tänkande mycket nytt för mig.

Men visst hade man på 1500-talet. ungefär, en betydande inflation i många länder i samband med att stora mängder nytt guld fördes hem från nya världen? Det gjorde väl att guldpriset sjönk vilket gav inflation?

[Olof Trätälja]

Men visst hade man på 1500-talet. ungefär, en betydande inflation i många länder i samband med att stora mängder nytt guld fördes hem från nya världen? Det gjorde väl att guldpriset sjönk vilket gav inflation?

Jodå absolut, men det mesta var trots allt utspädning av ädelmetallen. Det är just det som skiljer mellen den gröna och blå linjen i nedanstående diagram. Den röda skuggningen som är en mix av de båda kurvorna beskriver hur man traditionellt har angivit KPI, vilket olyckligtvis har varit just en mix av metodik för 1900-tal resp tidigare. Alltihop är riksbankens data förutom 1900-talsdelen av den gröna kurvan vilken jag kompletterat själv efter bästa förmåga.