Arianismen

Ekonomi, samhälle och kultur genom hela historien. Värd: LasseMaja
catshaman
Medlem
Inlägg: 320
Blev medlem: 24 mars 2002, 19:08
Ort: på Dal
Kontakt:

Mötte Helena Arius i Palestina?

Inlägg av catshaman » 4 augusti 2002, 21:53

Kära Lindir
Den Online Catholic Encyclopedia jag läser har flera årtal beroende på vilken volym frågan finns i. Det är inte fel att använda gamla källor så länge själva fakta inte har ändrats. Online-versionen har copyright 1999 och jag antar att man uppgraderat där det varit aktuellt.
.
Arius ca 250 - 336 tog kanske fel parti 306 efter att ha studerat i Antiokia under Lucian Det ledde till att han kom på kant med biskop Alexander i Alexandria runt 321 om "Herren, Sonskap och Substans". Han blev utesluten och bannlyst och flydde till Palestina och han hade många likasinnade i Syrien.
.
De första 300 åren av kyrkan var en ständig strid om budskapet och där finns en lång rad av såkallade "kyrkofäder" från den tiden. Origenes är kanske den märkligaste eftersom han hade tre husaltare till Orfeus, Solen och Kristus, så han var helgarderad.
.
Det var bara det att Arius fick ge namn åt denna trosriktning. De katolska menar att det började med Paul av Samasata som den som började diskussionen om den teoretiska frågan hur definiera "Fadern, Sonen och Anden". Mycket av denna diskussion försiggick ikring Antiokia i Syrien. Tre kyrkomöten i Antikokia fördömde och bannlyste Paul i 264 - 268/ 269. Observera att detta var den tidiga kristna kyrkan.
.
Den katolska kyrkan skapades så sent som runt 380 av Thedosius I och han definierade begreppet "heretisk". Fast de kristna hade stridit i flera hundra år dessförinnan. Konstantin I:s verk var dessförinnan att skapa religionsfrihet. Vad gäller Helena har jag inte följt Cath. Enc. utan använt andra källor. Efter vad jag ser av årtalen är det fullt möjligt att Helena t.o.m. mött Arius i Palestina eftersom han levde än vid den tiden.
.
Det här med att jaga arianer fortgår ju än. Använd sökmotorn GOOGLE och sök på "Daniel Heruli". Senast fick jag upp 718 URL som fördömer arianerna då det begav sig allt enligt Danielsboken.
Ha det Catshaman

Användarvisningsbild
Lindir
Medlem
Inlägg: 2811
Blev medlem: 27 mars 2002, 00:21
Ort: Göteborg

Re: Mötte Helena Arius i Palestina?

Inlägg av Lindir » 4 augusti 2002, 22:23

catshaman skrev: Den Online Catholic Encyclopedia jag läser har flera årtal beroende på vilken volym frågan finns i.
Jomenvisst, den är sammanställd 1905-1913, och första bandet kom ut 1907.
catshaman skrev:Det är inte fel att använda gamla källor så länge själva fakta inte har ändrats.
Inte alls, men det är fel att hänvisa till en 95 år gammal artikel i ett uppslagsverk och säga den "fortfarande" nidskriver arianerna. Catholic Encyclopedias upplaga 1913 är trots sin ålder en utmärkt bok, men man ska vara medveten om att det hänt otroligt mycket i Katolska Kyrkan det senaste seklet - i synnerhet vad gäller synen på icke-katolska företeelser. I början av 1900-talet var Katolska Kyrkan mer än både tidigare och senare mycket negativ mot allt som kunde kallas "modernism", "liberalism" och annat "icke renlärigt", som en motreaktion mot upplysningsideernas spridning inom kyrka, teologi och samhälle. Den moderna tiden tog dock snart ut sin rätt igen.
catshaman skrev:Online-versionen har copyright 1999 och jag antar att man uppgraderat där det varit aktuellt.
Då antar du fel. Det finns modernare upplagor utgivna i bokform, men den som finns online är en helt inofficiell avskrift gjord av frivilliga krafter runt om i världen som skriver av artikel efter artikel och skickar in till websidan. Websidan har således ingenting med vare sig förlaget eller Katolska Kyrkan att göra. Anledningen till att 1913 års upplaga valts är att senare upplagor fortfarande är skyddade av copyright. 1999 är bara årtalet då avskriftsarbetet blev klart.

catshaman
Medlem
Inlägg: 320
Blev medlem: 24 mars 2002, 19:08
Ort: på Dal
Kontakt:

Inlägg av catshaman » 4 augusti 2002, 22:49

Kära Lindir
Det är så att den som publicerar något får stå för det oavsett om det är 95 år gammalt. Med andra ord står Cath. Enc. för det som finns på sajten
.
Thales från Miletos sa för runt 2500 år sedan "Allting flyter" och det är ju en sanning som håller än. Den finns inbakad i den moderna termodynamiska teorin som är bra att ha när man ska förstås "ingenting förgås" och radioaktiviteten sprids. Inget ont i gamla sanningar. "Radioaktivitet och korta sängar främjar flintskalligheten".

Tja, men det finns 718 URL mot arianer på Internet och sannolikt många fler skrivna på annat sätt. Min poäng är detta. Du finner sådant skräp, men om du vill veta vad arianism egentligen var är det rätt tunt.
ha det Catshaman

Användarvisningsbild
Lindir
Medlem
Inlägg: 2811
Blev medlem: 27 mars 2002, 00:21
Ort: Göteborg

Inlägg av Lindir » 4 augusti 2002, 23:10

Såsom av en händelse är det en ny upplaga av New Catholic Encyclopedia på gång september 2002 (den förra kom 1967).

Användarvisningsbild
Lindir
Medlem
Inlägg: 2811
Blev medlem: 27 mars 2002, 00:21
Ort: Göteborg

Inlägg av Lindir » 5 augusti 2002, 03:43

E_Vogel skrev: Arius (och alla andra kristna med i princip) menade att Fadern är skapad av intet innan tiden, för att Sonen ska vara Son så måste han alltså vara av Fadern ty annars blir han Faderns bror. Eftersom Sonen är av Fadern har det också funnits en tid när Fadern existerade men ej Sonen. Sonen blir som synes, oavsett vad han egentligen är något annat än Fadern.
Fadern är inte skapad av intet - tvärtom var det han som skapade av intet. Han bara finns (förutsatt att han nu finns ...).
E_Vogel skrev:Frånsett Johannesevangeliet som tycks vara det sist skrivna av de kanoniska evangelierna och allmänt betraktas med viss skepsis sägs inte att Jesus är Gud.
Johannesevangeliet (skrivet senast på 90-talet) har inte varit ifrågasatt (i den allmänna kyrkan) sedan runt år 200. Bortsett från denna tveksamhet hos vissa teologer, har de nuvarande fyra evangelierna varit allmänt accepterade i både öst och väst alltsedan senast slutet av 100-talet, bortsett från att den syriska kyrkan i några hundra år i stället använde en syntes av dessa fyra evangelier, Tatianos' Diatessaron (gr: [en] genom fyra) från ca år 165-170.
E_Vogel skrev:Vad Bibeln däremot säger är att Jesus är Guds son. Detta är dock ingenting unikt för Jesus se till exempel Ps 2:7. Dessutom, alla som handlar efter Guds ord är Jesu bröder (Luk 8:21, Matt 5:9). I Lukas 1:35 sägs att det är Guds kraft som gör Jesus till den Högstes son. När Jesus i Joh 20:17 säger "Gå till mina bröder och säg dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min Gud och er Gud" visar det knappast på några anspråk på en särskild relation till den Högste. Jesus är således inte att betrakkta som Guds Son utan som en av Guds söner.
Det är dock stor skillnad på vad "Guds son" betyder i olika sammanhang i Bibeln, framför allt mellan GT och NT. Här är några ställen som ger ett helt annat intryck: Rom 1:3-4, 8:32, 1 Kor 15:24-28, Joh 10:30, Joh 5:19-23. Andra ställen som framställer Jesu absoluta särställning och likhet med Gud är: Fil 2:6-11, Joh 8:58, m fl.
E_Vogel skrev: Slutligen finns det en hel del händelser som är fullständigt obegripliga om Jesus skulle vara Gud, är han däremot (en utvald och särskilt välsignad) människa är de fullt begripliga.
Jesus blir döpt (Matt 3:1-17, Mark 1:1-11) Varför skulle Gud döpas av en människa?! Ännu märkligare blir det när Jesus stiger upp ur vattnet och en röst från himlen säger "han är min utvalde" (Matt 3:17), utvald ja men knappast Gud.
Ja, varför skulle Gud döpas av en människa? Märk väl att Johannes undrar precis samma sak (Matt 3:14). Dopet var naturligtvis inte samma sak som idag: upptagande i den kristna kyrkan, utan var en rituell reningsceremoni. Varför skulle inte Jesus ta del av de religiösa riterna? Detaljerna i denna historia skiljer sig mellan alla fyra evangelierna, vilket snarast visar att den egentliga poängen ligger någon annanstans. Vissa författare har beskrivit denna passus som ett sätt att "identifiera" Jesus för läsarna. Johannes Döparens uppgift var ju att gå före och förebåda Jesus. Genom dopet lämnade han så att säga över stafettpinnen till den som egentligen skulle ha den. Johannes var bara förbandet. Visserligen är Jesus identifierad i förväg i Matt och Luk genom barndomsberättelserna, men i åtminstone Lukas tycks dock barndomsberättelsen vara ett senare tillägg.

Matt 3:17 ("... Detta är min älskade son, han är min utvalde") innehåller för övrigt enligt exegeterna anspelningar (för att visa att profetiorna går i uppfyllelse) på Jes 42:1, 1 Mos 22:2 och Ps 2:7.
E_Vogel skrev:På en fråga svarar Jesus "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud." (Mark 10:18 ) I praktiken förnekar han här att han skulle vara Gud.
Hmm, den var knepig ... Jag ska fundera vidare ett slag.
E_Vogel skrev:En annan märklig detalj är när Jesus är en smula less men får kraft från en himlens ängel (Luk 22:43). Skulle Gud Fader själv för det första kunna få slut på kraft men för det andra och än viktigare kunna få "påfyllning" från en ängel?
Jesus är inte "Gud Fader själv", han är Sonen, i en mänsklig kropp och med en mänsklig kropps (och själs) alla begränsningar. Han är inte Gud förklädd till människa utan helt och hållet Gud och helt och hållet människa. För övrigt är just verserna Luk 22:43-44 ifrågasatta vad gäller äktheten.
E_Vogel skrev:Personligen tycker jag snarare att Jesus framstår som en något labil person.
Han kör ut månglarna ur templet (Matt 21:12), uppmanar folk att vända andra kinden till (Luk 6:29), vilket inte hindrar honom från att beordra lärjungarna att köpa svärd om de skulle sakna sådana (Luk 22:36), uppmanar senare till att inte använda svärd (Matt 26:52), egotrippar vid tanken på sin död (ignorera smutskastningen av Judas i stycket) (Joh 12:1-10) och beter sig överhuvud taget rätt märkligt, exempelvis Luk 12:21-53. Vidare betraktar inte jag messianska anspråk och anspråk på att vara den enda vägen till frälsning (Joh 14:6) som så särskilt anspråkslöst.
Litet väl subjektiv beskrivning, tycker jag. En del är svårtolkat, men utgångspunkten bör nog vara att texten är så medvetet sammansatt att detaljerna har något budskap. Det är inte en spontan ögonvittnesskilding som mekaniskt meddelar oväsentliga små detaljer i någon obetydlig mans till synes slumpmässiga beteende, utan en författare av högsta språkliga och litterära klass som valt ut vad han vill ha sagt från tidigare traditioner och skrifter, och möjligtvis egna minnen.

Bortsett från svärden, som nog med tanke på hans i övrigt fridsamma framtoning ska tolkas metaforiskt (som en symbol för "kris" har någon föreslagit: "sälj manteln och köp bekymmer"). I Luk 12:21-53 upplever inte jag hans beteende som speciellt märkligt - däremot ganska mycket symboliskt och innehållsdigert. Och man kan ju diskutera om uttalandet i Joh 14:6 måste vara så värst egotrippat. Om det är sant är det ju onekligen bra att veta - det vore snarare egoistiskt att inte säga det bara för att behålla sin anspråkslösa approach och framtoning!
E_Vogel skrev:
Leonidas skrev:
Den Bibel som vi har idag är först från 300-talet någonting (hjälp?) och den har delar som mycket väl överenstämmer med verkligheten. Personligen så tycker jag att GT är den mest intressanta bok vi har i västvärlden.


Närmare bestämt år 363 vid kyrkomötet i Laodikeia.
Det var en sanning med modifikation. I huvudsak hade Bibeln fått sin nuvarande utformning redan under andra hälften av 100-talet. Det finns ett antal listor med Bibelns böcker bevarade från runt år 170 och framåt. Det äldsta, Muratorifragmentet, innehåller de fyra evangelierna, Ap, Upp, samt alla brev utom fyra (1-2 Pet, Jak samt ett av Johannesbreven, oklart vilket), dessutom har han med Salomos Vishet (som i katolska bibeln står i GT:s kanon, i den lutherska i apokryferna till GT) och Petrusapokalypsen (apokryferna till NT), den senare dock med reservation.

Efter flera listor med små variationer kommer det nämnda kyrkomötet i Laodikeia, som har med alla böcker utom Uppenbarelseboken. Laodikeialistans autenticitet har dock ifrågasatts. Första bevarade kompletta lista tycks vara hos Rufinus av Aquileia (år 380), och den första kompletta listan från ett kyrkomöte är från de afrikanska biskoparnas tredje regionalkoncilium i Karthago 397.

Skriv svar