Den svenska tråkigheten
Re: Den svenska tråkigheten
Med direkt positiva menar de mätvärden för diverse saker, men de som har jobbat med äldre kan nog ofta vittna om att det skänker dem livsglädje, och kan få dem att komma igång.
Det där har blivit mycket bättre i svensk äldrevård de senaste 50 åren.
Det där har blivit mycket bättre i svensk äldrevård de senaste 50 åren.
Re: Den svenska tråkigheten
Tycker att man bör ställa sig några frågor om detta:hilbert skrev: ↑29 september 2025, 22:12Ja Ja![]()
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wg ... for-demensDet tycks räcka med att dricka ganska lite alkohol innan risken för demens ökar. Det är slutsatserna av en omfattande studie som ifrågasätter tidigare forskning.
==
Enligt resultatet är kopplingen tydligt - ju mer du dricker, desto högre blir risken att utveckla demens.
– Framför allt visar forskningen att det inte finns några positiva effekter av en låg konsumtion, vilket vi alla trodde för bara några år sedan, säger Sven Andréasson.
Tidigare forskning har pekat på att mindre mängder alkohol kan ha en skyddande effekt, men enligt Andréasson har dessa studier svagheter.
1. Tvära kast i forskningsresultaten tyder på osäkerhet och att alkohol i liten/måttlig mängd troligen inte gör så mycket varken till eller från.
2. Att "risken ökar" säger inget om hur mycket risken ökar. Det är ett generellt problem när det gäller hälsoråd att folk så att säga "ser träden och missar skogen".
3. Man tänker inte på att ett njutningsmedel har undanträngande effekt på andra. Dagens pensionsärsgeneration som är alkoholliberal med svenska mått mätt förefaller t.ex. konsumera avsevärt mindre av kaffebröd och sötsaker än sina föräldrar och sina barn. Det farliga för hälsan är ofta om man ensidigt har en dålig vana, snarare än att man får lite njutning här och där på olika sätt.
4. Är det inte så att alkoholen hamnat i skottlinjen idag av delvis andra skäl:
- Kontinentala alkoholvanor förknippas med pensionärer.
- Rökningen är nästan borta i Sverige och nu är det dags att städa bort alkoholen, trots att den inte är lika farlig.
- Fler svenskar har en bakgrund i kulturer där man inte dricker alkohol, så det är lätt att man ser alkohol som ett slags exkluderande.
Re: Den svenska tråkigheten
Nu ska jag leverera lite tråkigheter om alkohol (eftersom jag precis kommit hem från Umeå där vin/spritlagret fyllts på med två backar Högakusten och några vinflaskor) och visa på grundorsaken till varför alkoholkonsumtionen kommit i skottlinjen och har varit där ganska länge. Det är långt ifrån ett nytt problem.
Alkohol är faktiskt ett gift, vilket kroppen är medveten om. Därför sätter den allt annat åt sidan för att ta hand om alkoholen så fort den kommer in. Även små mängder får kroppen att prioritera nedbrytningen, eftersom alkohol kan skada både celler och organ.
När man dricker alkohol börjar den snabbt tas upp i blodet, främst via magsäcken och tunntarmen. Inom en halvtimme till en timme har alkoholen nått blodomloppet och spridit sig till hela kroppen, inklusive hjärnan. Det är där de berusande effekterna uppstår. Men i större mängder kan alkohol också skada hjärnan, särskilt vid långvarig konsumtion.
Levern är kroppens alkoholreningsverk och den stora hjälten i alkoholhanteringen. Den tar hand om ungefär 90 % av all alkohol vi dricker. Nedbrytningen sker i två steg:
Först omvandlas alkoholen (etanol) till ett ämne som heter acetaldehyd – ett ännu giftigare ämne än alkoholen själv.
Sedan omvandlas acetaldehyd till ättiksyra (acetat), som är betydligt mindre skadlig. Den bryts vidare ner till koldioxid och vatten, som kroppen enkelt kan göra sig av med.
Problemet är att när levern är upptagen med att bryta ner alkohol, får andra uppgifter vänta, till exempel att ta hand om fett. Det gör att fett börjar lagras i levern, vilket kan leda till fettlever. Om detta sker regelbundet kan det i sin tur bidra till övervikt, diabetes och andra hälsoproblem.
Dessutom innehåller alkohol mycket kalorier. Nästan lika mycket som fett. Ett glas vin eller en öl kan snabbt lägga till extra energi som kroppen inte behöver. Och eftersom alkohol också påverkar vår impulskontroll, är det lätt att ta en chipspåse till eller äta mer än vi tänkt när vi dricker. Vilket bidrar till övervikt.
Kort sagt, alkohol gör oss både dumma och feta. Med det sagt. Skål på er!
Alkohol är faktiskt ett gift, vilket kroppen är medveten om. Därför sätter den allt annat åt sidan för att ta hand om alkoholen så fort den kommer in. Även små mängder får kroppen att prioritera nedbrytningen, eftersom alkohol kan skada både celler och organ.
När man dricker alkohol börjar den snabbt tas upp i blodet, främst via magsäcken och tunntarmen. Inom en halvtimme till en timme har alkoholen nått blodomloppet och spridit sig till hela kroppen, inklusive hjärnan. Det är där de berusande effekterna uppstår. Men i större mängder kan alkohol också skada hjärnan, särskilt vid långvarig konsumtion.
Levern är kroppens alkoholreningsverk och den stora hjälten i alkoholhanteringen. Den tar hand om ungefär 90 % av all alkohol vi dricker. Nedbrytningen sker i två steg:
Först omvandlas alkoholen (etanol) till ett ämne som heter acetaldehyd – ett ännu giftigare ämne än alkoholen själv.
Sedan omvandlas acetaldehyd till ättiksyra (acetat), som är betydligt mindre skadlig. Den bryts vidare ner till koldioxid och vatten, som kroppen enkelt kan göra sig av med.
Problemet är att när levern är upptagen med att bryta ner alkohol, får andra uppgifter vänta, till exempel att ta hand om fett. Det gör att fett börjar lagras i levern, vilket kan leda till fettlever. Om detta sker regelbundet kan det i sin tur bidra till övervikt, diabetes och andra hälsoproblem.
Dessutom innehåller alkohol mycket kalorier. Nästan lika mycket som fett. Ett glas vin eller en öl kan snabbt lägga till extra energi som kroppen inte behöver. Och eftersom alkohol också påverkar vår impulskontroll, är det lätt att ta en chipspåse till eller äta mer än vi tänkt när vi dricker. Vilket bidrar till övervikt.
Kort sagt, alkohol gör oss både dumma och feta. Med det sagt. Skål på er!
Re: Den svenska tråkigheten
kompletterar Cats med:
https://www.iq.se/fakta-om-alkohol/alko ... samhallet/När man pratar om alkoholens skador tänker man ofta först och främst på tragiska människoöden, men alkoholens påverkan sträcker sig långt utanför individen. Enligt en studie beställd av Systembolaget kostade alkoholen det svenska samhället 103 miljarder kronor år 2017. Detta kan jämföras med den samhällsekonomiska vinsten, som uppgick till 10 miljarder kronor – en knapp tiondel av kostnaden. Här kan du läsa Rambolls studie i sin helhet.
Re: Den svenska tråkigheten
Olustig läsning, och det är inte utan att man måste ta sig ett glas för att stärka sig efter det.
Hur ser det ut med rökning? Någon har väl sagt att man tjänar pengar på att rökaren dör tidigare, men jag vet inte.
Hur ser det ut med rökning? Någon har väl sagt att man tjänar pengar på att rökaren dör tidigare, men jag vet inte.
- Markus Holst
- C Skalman
- Inlägg: 17479
- Blev medlem: 4 september 2006, 15:28
- Ort: Västergötland
- Kontakt:
Re: Den svenska tråkigheten
Hur är det med andra saker som folk gör för nöjes skull typ segling, slalom mm. Är de ekonomiskt lönsamma eller är det bara alkohol som räknas i kronor och ören?
Re: Den svenska tråkigheten
Så är det - allt kostar.
Man kan undra över vad fotbollen hade kostat om polis och andra skulle fakturera lagen.
Och hur är det med opera och annat egentligen. På något sätt får man skattepengar när man går och tittar. Göteborgsoperan får kanske runt 130 miljoner om året nu.
Men men, om de tidigare siffrorna stämmer är superiet mycket dyrare.
Dessutom är det ju ganska tråkigt att säga att kultur och idrott måste kunna stå på egna ben. För om de inte kan det, så försvinner de utan stöd... och det vore ju ganska tråkigt.
Man kan undra över vad fotbollen hade kostat om polis och andra skulle fakturera lagen.
Och hur är det med opera och annat egentligen. På något sätt får man skattepengar när man går och tittar. Göteborgsoperan får kanske runt 130 miljoner om året nu.
Men men, om de tidigare siffrorna stämmer är superiet mycket dyrare.
Dessutom är det ju ganska tråkigt att säga att kultur och idrott måste kunna stå på egna ben. För om de inte kan det, så försvinner de utan stöd... och det vore ju ganska tråkigt.
Re: Den svenska tråkigheten
Det jag menar, är att man kanske bör ha ett något mer holistiskt perspektiv, samt att hälsoångest och minskad social samvaro också kan vara problematiskt.
På 1980- och 1990-talet var fett "livsfarligt", vilket säkert ledde till att både alkohol- och sockerkonsumtionen ökade. I början av 2000-talet var socker "livsfarligt", vilket sannolikt ledde till ökad konsumtion av kött och fett, samtidigt som alkoholkonsumtionen hölls på en ganska hög nivå. Nu är det kött och (även små mängder av) alkohol som är "livsfarligt".
Rökning och supande har självklart stora negativa konsekvenser, men det är liksom en annan fråga.
På 1980- och 1990-talet var fett "livsfarligt", vilket säkert ledde till att både alkohol- och sockerkonsumtionen ökade. I början av 2000-talet var socker "livsfarligt", vilket sannolikt ledde till ökad konsumtion av kött och fett, samtidigt som alkoholkonsumtionen hölls på en ganska hög nivå. Nu är det kött och (även små mängder av) alkohol som är "livsfarligt".
Rökning och supande har självklart stora negativa konsekvenser, men det är liksom en annan fråga.
Re: Den svenska tråkigheten
Saltet - jag vet åtminstone två personer som fick dropp efter blodprov. Det är inte alltid som olika råd är så bra.
Re: Den svenska tråkigheten
Det här är Skalmans tråkigaste tråd.
Eftersom jag har mycket kontakt med diverse löst utrikes folk från olika länder så vill jag påstå att tråkigheten är mycket kopplat till person. Inte ursprung.
MVH
Hans
Eftersom jag har mycket kontakt med diverse löst utrikes folk från olika länder så vill jag påstå att tråkigheten är mycket kopplat till person. Inte ursprung.
MVH
Hans
Re: Den svenska tråkigheten
Det här med alkohol i samhället är en komplicerad historia.
Det är helt klart ett folkhälsoproblem, samtidigt kan vi naturligtvis inte förbjuda alkohol.
Bruket av alkohol är alldeles för djupt integrerad i kulturen.
Men man kan ju konstatera att om alkohol dykt upp som en ny drog hade den garanterat blivit förbjuden.
Det har också nämnts andra folkhälsoproblem som rökning och osund mat.
Men det skiljer sig från alkohol och annat drogmissbruk, genom att det bara är individen som röker eller äter osund mat som drabbas.
En missbrukare vänder upp och ner på tillvaron för en hel omgivning.
Så där nu har jag varit riktigt tråkig, delvis påverkad av en händelse nyligen, jag mötte en gammal bekant, som hade våldsam tremor.
Med största sannolikhet orsakad av alkoholabstinens
.
Det är helt klart ett folkhälsoproblem, samtidigt kan vi naturligtvis inte förbjuda alkohol.
Bruket av alkohol är alldeles för djupt integrerad i kulturen.
Men man kan ju konstatera att om alkohol dykt upp som en ny drog hade den garanterat blivit förbjuden.
Det har också nämnts andra folkhälsoproblem som rökning och osund mat.
Men det skiljer sig från alkohol och annat drogmissbruk, genom att det bara är individen som röker eller äter osund mat som drabbas.
En missbrukare vänder upp och ner på tillvaron för en hel omgivning.
Så där nu har jag varit riktigt tråkig, delvis påverkad av en händelse nyligen, jag mötte en gammal bekant, som hade våldsam tremor.
Med största sannolikhet orsakad av alkoholabstinens
Re: Den svenska tråkigheten
Svårigheten om man trycker ner alkoholkonsumtionen för mycket, bland folk redan dricker lite, är bl.a att andra onyttigheter riskerar att vinna mark, ofta lite under radarn eftersom det inte har samma historiska belastning som alkohol. Enligt Microsofts AI-tjänst Copilot äter t.ex. vi svenskar mest godis per capita i hela världen (15-17 kg/år) och vår konsumtion av glass har tredubblats sedan 2000 (och är bland de högsta i världen).
Sedan är det också en social fråga. Det kan vara problematiskt om människors sociala liv begränsas för mycket. För några decennier sedan var det vanligt att två-tre barnfamiljer träffades och åt middag hemma hos en av familjerna och de vuxna drack (måttliga mängder) öl eller vin till maten. Visst förekommer det även idag, men på något sätt betraktas det som halvt olämpligt. Följden blir att många människor i yngre medelåldern har ett mer begränsat social liv idag. Känslan är också att festtraditioner kring exempelvis midsommar håller på att försvinna, sakta men säkert.
Sedan är det också en social fråga. Det kan vara problematiskt om människors sociala liv begränsas för mycket. För några decennier sedan var det vanligt att två-tre barnfamiljer träffades och åt middag hemma hos en av familjerna och de vuxna drack (måttliga mängder) öl eller vin till maten. Visst förekommer det även idag, men på något sätt betraktas det som halvt olämpligt. Följden blir att många människor i yngre medelåldern har ett mer begränsat social liv idag. Känslan är också att festtraditioner kring exempelvis midsommar håller på att försvinna, sakta men säkert.
Senast redigerad av 4 a81, redigerad totalt 3 gång.
Re: Den svenska tråkigheten
Håller i grunden med, men samtidigt har det varit lite av en vurm för ett slags "folkhemslivsstil" de senaste 20 åren i Sverige, som ett slags motreaktion mot de mer kontinentala vanor som var moderna i slutet av 1900-talet. Sedan är det väl en definitionsfråga om det är tråkigare eller ej.
Problemet är väl framför allt att tiden inte riktigt räcker till om man t.ex. vill ha ett hem som ser ut som att det är städat av en hemmafru på 1960-talet, samtidigt som både kvinnor och män idag (mer eller mindre) jobbar heltid. I slutet av 1900-talet var nog livsstilen mera anpassad till förutsättningarna, lite mera ostädat hemma, mer halvfabrikat, etc.
Re: Den svenska tråkigheten
Hur ofta hände det? Några gånger om året eller högst någon gång i månaden i vissa fall kan jag tänka mig.a81 skrev: ↑2 oktober 2025, 23:32Sedan är det också en social fråga. Det kan vara problematiskt om människors sociala liv begränsas för mycket. För några decennier sedan var det vanligt att två-tre barnfamiljer träffades och åt middag hemma hos en av familjerna och de vuxna drack (måttliga mängder) öl eller vin till maten.
Re: Den svenska tråkigheten
Tänker att det i slutet av 1900-talet och kring millennieskiftet var vanligare i alla fall, kanske fem gånger per år för en vanlig familj. Idag har det närmat sig noll för många.
Dessutom är känslan att sådant som att exempelvis ha midsommarfester eller att fira valborg har minskat.
Dessutom är känslan att sådant som att exempelvis ha midsommarfester eller att fira valborg har minskat.