Genusteori

[pandersson2]

Mr.JR,
ge oss några exempel på opolitiska resultat från genusforskning så har vi något att bygga en diskussion på.

PS
Personligen ser jag inte "historia, psykologi, ekonomi och alla de andra humanistiska områdena" som vetenskap. Vilket inte förhindrar att jag kan uppskatta och respektera arbeten och slutsatser inom dessa områden. Det finns även vetenskapliga arbeten som jag inte respekterar och tycker är undermåliga för att författaren haft en agenda eller varit okunnig i mina ögon. Minns en video jag såg när en kärnfysiker blev tillfrågan om det fanns något som hon inte såg som vetenskap (där frågeställaren förväntade sig genusvetenskap som svar) och svaret var biokemi om jag minns rätt. med en mycket bra förklaring till varför.

PPS,
om genusvetenskap skall bli taget seriöst så behöver man bemöta argumenten.

[Amund]

Mr.JR,
ge oss några exempel på opolitiska resultat från genusforskning så har vi något att bygga en diskussion på.

Självklart kan man göra politik av precis varenda fråga och uppfattning, även allas lika värde eller huruvida slaveriet är negativt för samhället eller inte kan också göras till politik. Men nu är det ju du som påstått att:

Personligen ser jag enbart naturvetenskapligt arbete som vetenskaplig forskning

Själv har jag varken intresse eller möjlighet att bedöma dagens genusvetenskap utan reagerade bara mot att jag förutsåg att tråden riskerade att bli en ideologisk spyhink, inte olik flashback eller vissa FB-inlägg.

Därför ser jag personligen den generella frågan om vetenskapens uppdelning i fakta och paradigm som det mest fruktbara historiska diskussionsämnet.

[Mr.JR]

Mr.JR,
ge oss några exempel på opolitiska resultat från genusforskning så har vi något att bygga en diskussion på.

PS
Personligen ser jag inte "historia, psykologi, ekonomi och alla de andra humanistiska områdena" som vetenskap. Vilket inte förhindrar att jag kan uppskatta och respektera arbeten och slutsatser inom dessa områden. Det finns även vetenskapliga arbeten som jag inte respekterar och tycker är undermåliga för att författaren haft en agenda eller varit okunnig i mina ögon. Minns en video jag såg när en kärnfysiker blev tillfrågan om det fanns något som hon inte såg som vetenskap (där frågeställaren förväntade sig genusvetenskap som svar) och svaret var biokemi om jag minns rätt. med en mycket bra förklaring till varför.

PPS,
om genusvetenskap skall bli taget seriöst så behöver man bemöta argumenten.

"Opolitisk" för vem? Vad räknas som "politiskt" till att börja med? Som Amund påpekar kan allt tolkas som politiskt. Vilket särskilt i detta sammanhang inte är konstigt med tanke på vad ämnena berör. Och det är knappast någon ny observation.

[LasseMaja]

Historia, psykologi, ekonomi och alla de andra humanistiska områdena faller isåfall heller inte under "vetenskap" om man begränsar begreppet till strikt naturvetenskap.

Vem har gjort det?

Alla områden där det finns en mängd olika perspektiv och politiska implikationer, precis som med genusvetenskapen.

Visst, men i det här fallet tycker jag nog genusvetenskapen sticker ut. Jämförbart med kanske enbart sådant som marxismen och Laissez faire. Större delen av humanioran ger inte så tydliga politiska implikationer.

Den stora bristen, skulle jag vilja säga, är bristen på empiri. Man hävdar att det finns en "könsmaktsordning", som styr över hur samhället utvecklas och vilka beslut enskilda individer fattar. Men det förkommer (inte vad jag sett) ens några försök att leda detta i bevis.

[Mr.JR]

Historia, psykologi, ekonomi och alla de andra humanistiska områdena faller isåfall heller inte under "vetenskap" om man begränsar begreppet till strikt naturvetenskap.

Vem har gjort det?

Alla områden där det finns en mängd olika perspektiv och politiska implikationer, precis som med genusvetenskapen.

Visst, men i det här fallet tycker jag nog genusvetenskapen sticker ut. Jämförbart med kanske enbart sådant som marxismen och Laissez faire. Större delen av humanioran ger inte så tydliga politiska implikationer.

Den stora bristen, skulle jag vilja säga, är bristen på empiri. Man hävdar att det finns en "könsmaktsordning", som styr över hur samhället utvecklas och vilka beslut enskilda individer fattar. Men det förkommer (inte vad jag sett) ens några försök att leda detta i bevis.

Den huvudsakliga kritiken mot genusvetande i denna tråd är den påstås brista i empiri jämfört med "sann" vetenskap. Jag påpekade då att man kan säga det om all humaniora. Det finns givetvis empirisk data inom alla dessa områden (exempelvis statistik, som redan nämnts), men den måste tolkas och sättas in i ett sammanhang. Så vad är det då som gör genusvetande till särskilt politiskt och bristande i empiri jämfört med andra humanistiska områden? Är inte empirins vara eller icke vara inom humaniora överhuvudtaget en bättre frågeställning isåfall? För övrigt är ju inte "sann" vetenskap fri från politisk innebörd heller. Klimatförändring och forskningen kring det är ett prima exempel.

[pandersson2]

LasseMaja,
det är jag som hävdat att vetenskapä'r ett begrepp för naturvetenskapen. Detta 'eftersom det ursprungligen har den betydelsen. Man har vidgat begreppet dör att man sett det som positivt ochvill ge naturvetenskapens kredibilitet till andra områden.

Huruvida genusvetenskapen är mer eller mindre politisk än övriga humanistiska ämnen är väl en debatterbar fråga. Hittills har ju ingen kunnat ge något exempel på icke-politiska områden så ser man på den här diskussionen så verkar det stämma.

[pandersson2]

Mr.JR,
klimatforskningen kritiseras på samma grunder som övrig vetenskaplig forskning. Största invändningarna har varit att man saknar pålitliga data längre bak i tiden samt huruvida man kan jämföra dagens mätningar med äldre mätningar.

Sedan är det en diskussion om tolkning av resultat, vad som skall ses som relevanta värden, vilka teorier som är relevanta osv. Här kommer politiska aspekter in eftersom politiker vill utnyttja naturvetenskapliga resultat.

[LasseMaja]

Det finns givetvis empirisk data inom alla dessa områden (exempelvis statistik, som redan nämnts), men den måste tolkas och sättas in i ett sammanhang. Så vad är det då som gör genusvetande till särskilt politiskt och bristande i empiri jämfört med andra humanistiska områden?

Man utgår från ett antal postulat som man bygger sin teori omkring. Om du ser på historievetenskapen t.ex så finns det ju ofta ett antal konkurrerande historietolkningar. Inom genusområdet kan man inte ha alternativa tolkningar. Hävdar man t.ex att biologiska skillnader mellan könen som orsak till något hamnar man utanför genusvetenskapen. På så vis blir genusvetenskapen egentligen mer en sammanhängde förklaringsmodell, en filosofi om man så vill, som man använder som förklaring inom olika områden.

[Göstring]

Den huvudsakliga kritiken mot genusvetande i denna tråd är den påstås brista i empiri jämfört med "sann" vetenskap. Jag påpekade då att man kan säga det om all humaniora. Det finns givetvis empirisk data inom alla dessa områden (exempelvis statistik, som redan nämnts), men den måste tolkas och sättas in i ett sammanhang. Så vad är det då som gör genusvetande till särskilt politiskt och bristande i empiri jämfört med andra humanistiska områden? Är inte empirins vara eller icke vara inom humaniora överhuvudtaget en bättre frågeställning isåfall? För övrigt är ju inte "sann" vetenskap fri från politisk innebörd heller. Klimatförändring och forskningen kring det är ett prima exempel.

Historia är en vagt definierad datamängd som man kan testa hypoteser på, eller nöja sig med att katalogisera, om man gillar det bättre. Historia är inte bundet till någon teori. Latin är också något som finns liksom arkeologiska lämningar. Konst är väldigt löst i kanten och kan se ut lite hur som helt, men det är inte helt godtyckligt. Genusvetenskapens metod kan duga för hypotesskapande, men sedan ska hypoteserna utsättas för falsifieringsförsök. Det är här som det brister, man skapar en hypotes ("teori") och påstår att den gäller och fortsätter att bygga ut tankekonstruktionen med dåliga eller inga försökt till verifiering och falsifiering.

[Amund]

i det här fallet tycker jag nog genusvetenskapen sticker ut. Jämförbart med kanske enbart sådant som marxismen och Laissez faire. Större delen av humanioran ger inte så tydliga politiska implikationer.

Den stora bristen, skulle jag vilja säga, är bristen på empiri. Man hävdar att det finns en "könsmaktsordning", som styr över hur samhället utvecklas och vilka beslut enskilda individer fattar. Men det förkommer (inte vad jag sett) ens några försök att leda detta i bevis.

Den rent vetenskapliga kvalitén kan jag alldeles för lite om och borde inte uttala mig och lägga mig i mer, men
Menas därmed att det inte existerar någon könsmaktsordning överhuvudtaget, och att exempelvis könsstympning eller annan kontroll av kvinnlig sexualitet inte existerar som struktur? Ett annat liknande exempel är forskning om fattigdom tänker jag mig. Här kan man tydligen inte ens enas om hur begreppet fattigdom definieras, är det absolut eller relativ fattigdom och/eller ska det först bevisas att det existerar någon fattigdom överhuvudtaget innan man kan gå in på orsakerna till detta? Jag går alltså inte i polemik utan vill gärna lära mig mer om hur det är.

Genusvetenskapens metod kan duga för hypotesskapande, men sedan ska hypoteserna utsättas för falsifieringsförsök. Det är här som det brister, man skapar en hypotes ("teori") och påstår att den gäller och fortsätter att bygga ut tankekonstruktionen med dåliga eller inga försökt till verifiering och falsifiering.

Jag förstår den kritiken om det är så det går till, men kan det inte också bero på barnsjukdomar och där man söker sina paradigm på ett ännu svagt etablerat forskningsområde?

[LasseMaja]

Menas därmed att det inte existerar någon könsmaktsordning överhuvudtaget, och att exempelvis könsstympning eller annan kontroll av kvinnlig sexualitet inte existerar som struktur?

Enligt genusteori så är det könsmaktsordningen som styr att detta existerar. Men går man utanför genusteori kan man exempelvis påstå att det finns kulturella, materiella eller religiösa orsaker till detta också.

tt annat liknande exempel är forskning om fattigdom tänker jag mig. Här kan man tydligen inte ens enas om hur begreppet fattigdom definieras, är det absolut eller relativ fattigdom och/eller ska det först bevisas att det existerar någon fattigdom överhuvudtaget innan man kan gå in på orsakerna till detta?

Skulle jag dra en parallell till fattigdom så kan man ta marxismen tycker jag. Marxismen påstår att fattigdomen härrör från klassförtrycket. Går man utanför marxismen kan man påstå att det finns andra orsaker till fattigdom än klassförtrycket.

[HJ]

Enligt genusteori så är det könsmaktsordningen som styr att detta existerar. Men går man utanför genusteori kan man exempelvis påstå att det finns kulturella, materiella eller religiösa orsaker till detta också.

Det tror jag inte är en riktig beskrivning av ''genusteori''. Snarare går teorin ut på att könsmaktordning (dvs ''manligt'' såsom överordnat ''kvinnligt'') är ett element som ingår i de allra flesta kulturella och religiösa sedvänjor. I vissa fall är detta element mer uttalat och ibland är det mer subtilt.

/Håkan

[mrsund]

Det finns givetvis empirisk data inom alla dessa områden (exempelvis statistik, som redan nämnts), men den måste tolkas och sättas in i ett sammanhang. Så vad är det då som gör genusvetande till särskilt politiskt och bristande i empiri jämfört med andra humanistiska områden?

Man utgår från ett antal postulat som man bygger sin teori omkring. Om du ser på historievetenskapen t.ex så finns det ju ofta ett antal konkurrerande historietolkningar. Inom genusområdet kan man inte ha alternativa tolkningar. Hävdar man t.ex att biologiska skillnader mellan könen som orsak till något hamnar man utanför genusvetenskapen. På så vis blir genusvetenskapen egentligen mer en sammanhängde förklaringsmodell, en filosofi om man så vill, som man använder som förklaring inom olika områden.

Jag är så långt ifrån insatt på detta område som man kan vara, men enligt wiki så är den tvärvetenskaplig.

[Gerrgul]

Enligt genusteori så är det könsmaktsordningen som styr att detta existerar. Men går man utanför genusteori kan man exempelvis påstå att det finns kulturella, materiella eller religiösa orsaker till detta också.

Det tror jag inte är en riktig beskrivning av ''genusteori''. Snarare går teorin ut på att könsmaktordning (dvs ''manligt'' såsom överordnat ''kvinnligt'') är ett element som ingår i de allra flesta kulturella och religiösa sedvänjor. I vissa fall är detta element mer uttalat och ibland är det mer subtilt.

/Håkan

Det är ju sant. Det existerar inte Genusteorin med stort G, utan finns flera teorier liksom inom andra samhällsvetenskaplig områden. Att förklara och kartlägga genom vilka mekanismer den manliga (hanliga) dominansen etableras och upprätthålls måste enligt min ringa mening vara en både legitim och intressant frågeställning.

Förra seklets kanske mest namnkunnige sociolog Pierre Bourdieu tog sig an också detta spörsmål. Jag kan rekommendera hans "Den manliga dominansen". Lite teoretiskt snårig, men fascinerande. För mig blev det en ögonöppnare. Rekommenderas således.

[LasseMaja]

Att förklara och kartlägga genom vilka mekanismer den manliga (hanliga) dominansen etableras och upprätthålls måste enligt min ringa mening vara en både legitim och intressant frågeställning.

Ja, men även du förutsätter ju att "den manliga dominansen" (könsmaktsordningen) finns, utan att det finns några egentligt bevis för detta. Vad är det som säger att relationen mellan könen fungerar som en maktordning? Vad är det som säger att könen fungerar som ett kollektiv, med gemensam vilja till dominans?