varjag skrev:'Sub-prime' - förlåt en oskuld
- är väl helt enkelt banklån för fastigheter som 'lånats' av amerikanska banker till s.k. 'ninjas';
no income, no job, no assets (inkomstlösa/arbetslösa/egendomslösa).
Frogman skrev:Beror på hur man definerar krasch? USAs stora problem är energiunderskottet och att man tvingas låna pengar för att
få tag på energi.
varjag skrev:Med 'exloderande' olje- och guldpriser forefaller det mig som om 'laanebubblan' maaste spricka snart - och alla laanegivarna kommer att staa dar i 'kejsarens nya klader'......vilket innebar hela banksystemet varlden over.
De enda ljuspunkterna tycks vara Kinas och Indiens tillvaxt. Well, Kinas aktiebors ar den mest overspelade i varlden - supporterad av 100 miljoner kinesiska smaasparare (och spelare, det ligger i det kinesiska lynnet...) som inte har ngn annan mojlighet till 'investeringar'. Dom oxaa - har redan forlorat milliarder.
Om Kinas ekonomi kraschar - foljer hela varlden med inom 12 maanader, Varjag
Donkeyman skrev:Man har lyckats öka värdena på alla spekulationsobjekt under nästan hela efterkrigstiden. Med samma drivkraft i alla länder - man har ökat antalet spekulanter, eller snarare den mängd kapital som finns tillgängligt för spekulation.
Nja hur är det nu egenligen är det inte i själva verket kapital i de olika ländernas nationella valutor (pengar på banken) som är den verkligt stora spekulationen eftersom man då lutar sig mot något så obeständigt som politik?
Jmfr:
viewtopic.php?f=44&p=471177#p471177
Ur globalt perspektiv måste det väl ändå vara guldet som är den stabila valutan. Och hur är det egentligen, stiger verkligen oljepriset? Är det inte snarare så att det är värdet på västvärdens arbetskraft och som följd av det dess valutor som faller, dollarn snabbare än euron och kronan, men samtliga faller? -I Kina är det faktiskt tvärt om, förvisso har man mycket kraftig inflation, så även där stiger oljan i lokal valuta, men inte relativt köpkraft och det är inte oljan som leder inflationen utan tvärt om de arbetskraftsintensiva produkterna.
Jmfr:
http://www.e24.se/samhallsekonomi/varld ... 315603.e24
Irving Fisher, som mest hade gjort sig känd för att predika aktiernas nya stabila nivå några dagar före börskrashen 1929 argumenterade 1933 om att valutornas koppling till guld förvärrade depresionen (som uppstått genom att ett antal politiker tagit börskrashen som intäkt för olika former av nationaliseringar både i form av förstatligande och isolationism
min anm.). Hans argument för det var att små låntagare som inte hade annan säkerhet för sina lån än sin egen framtida arbetskraft inte förstod att den kunde bli mindre värd och således tog sig vatten över huvudet. En lösning på det skulle förstås kunna vara att man skjuter över problemet på långivarna genom att istället för att ha valutorna koplade till guldet kopplade dem till KPI som ligger närmre arbetskraftsvärdet, såsom idag blivit fallet. Men frågan är hur bra det egentligen fungerar i en återglobaliserad värld. I den isolationistiska världen av 1933 var det förstås en möjlighet, men hur är det egentligen idag? Är det inte snarare så att de konsumentprisstyrda lokala valutorna ännu mer får folk att tro att värdet på deras framtida arbetsinsatser inte kan försämras samtidigt som verkligheten från den icke nationella, icke lokalt konsumentprisstyrda globala världen, där guld är den enda valutan som håller, gör sig gällande. Helt plötsligt kan man inte längre betala för globala varar som olja och återigen är det "ninjas" som inte kan betala för sin konsumtion och som alltid är det först i fastighetspriserna det kommer till uttryck. Om det hade varit bättre med guldkopling för just detta fall är förstås inte så säkert, men jag tror ändå roten till dagens kris måste sökas i det minskande värdet för västvärldens arbetskraft snarare än i någon påstådd spekulation.
Slutligen kan jag inte annat än fashineras över hur basen för utsiktspunkten, basvalutan
uppenbarligen ger helt olika tolkningar av omväderen, detta kan jag inte låta bli att kommentera
Donkeyman skrev:1. Under de senaste 40 åren har det varit mer lönsamt att investera i spekulation än att investera i produktion.
Har det? -vad jag vet så har såväl direktinvesteringar i prodution som akter, dvs indirekta investeringar i produktion varit mycket lönsamma. I synnerhet när de kunnat göras i länder med globalt värderad arbetskraft.
Donkeyman skrev:2. Värdena på aktiemarknaden sätts inte av förväntad avkastning / utdelning på aktien. De sätts av förväntad värdestegring utan koppling till de underliggande värdena. Och när man väntar sig att i princip alla aktier skall stiga har värderingen av vart enskilt företag tappat mening. Samtidigt som mycket av investeringarna skett med lånade medel.
Jo aktiekursen sätts definitivt efter förväntat avkastning. Förutom i vissa spektakulara fall där marknaden skenat. Men man bör komma ihåg att den kalkylränta man använder för framtida intäkter givetsvis måste sättas i relation alternativinvesteringar och när risknivån och riskaversionen är hög blir denna givetvis hög och vise versa, varvid aktiekurserna med rätta svänger snabbare än vad en överförenklad kalkylmodell ger vid handen. Dock är naturligtvis aldrig prognosmakeri en exakt vetenskap.
Donkeyman skrev:3. Värdena på fastighetsmarknaden sätts inte av vilken potential hyresintäkt som fastigheten i fråga har. De sätts av en förväntad värdestegring. Samtidigt som mycket av investeringarna skett med lånade medel.
Jo det gör det definitivit och på den reglerade hyresmarknaden vi har i Sverige är kalkylen tämligen precis. Någon förväntad värdestegring finns inte. Möjligen lägger man in ett mycket litet värde för förhoppningen att hyressättningen avregleras.
Donkeyman skrev:4. Vinstena hos banker, lånekassor och andra finansinstitut har baserats på förväntade ränteintäkter på utlånade medel. Samtidigt som fler och fler spekulerat i just att låna ut pengar. Det har konstruerats mer och mer raffinerade instrument för att förse låneinstitutionerna med kapital. När låntagarna inte kan betala tillbaka förlorar inte bara bankerna kapitalet. Även de som spekulerat i utlåning genom raffinerade sk "finansiella instrument" förlorar sina pengar.
Men riskspridningen dämpar väl ändå risken för en rejäl krasch? Man kan förstås undra om det är tillräckligt men något negativt kan det väl ändå inte få det till?
)
, Varjag
