Den svenska tråkigheten
Re: Den svenska tråkigheten
Jo, men jag menade inte djupare samtal, utan mer att personer som kan dra igång lite av en jargong får till mer (ytligt) prat med okända.
-
South End Court
- Medlem
- Inlägg: 299
- Blev medlem: 4 april 2022, 04:22
- Ort: Canada
Re: Den svenska tråkigheten
En sak det forskats om sammhällsvetenskapligt är hur skiftesreformerna som gjordes på 1700 talet och höll på åtminståne fram till för 20 år sedan påverkat det svenska folket. Innan reformerna låg svenska byar i klungor av hus tätt, tätt, med kyrka och viktiga byggnader i centrum. Åkrar och arbetsfält låg runt om byn i formen av en stjärna. Som i en liten ljudlig sydeoropeisk by. Jag växte upp i resterna av en sådan by, få eller ingen finns riktigt kvar men de som någorlunda är kvar finns i norra Dalarna. Tittar man på Gmaps kan man hitta spår av dem på sattelit bilder.
Reformerna gjorde att varje hus och gård istället fick arbetsfälten privat runt varje enskilt hus, vilket gjorde att närmaste granne nu hamnade kilometertals bort och samma med nästa och nästa. Man kan nu se ensamma kyrkor som utan numera någon bra anledning ligger där ensamma, utan byggnader runtom. Så frågan är, vad gjorde detta med den svenska mentaliteten? Kan det ha påverkat?
/South End Court
Reformerna gjorde att varje hus och gård istället fick arbetsfälten privat runt varje enskilt hus, vilket gjorde att närmaste granne nu hamnade kilometertals bort och samma med nästa och nästa. Man kan nu se ensamma kyrkor som utan numera någon bra anledning ligger där ensamma, utan byggnader runtom. Så frågan är, vad gjorde detta med den svenska mentaliteten? Kan det ha påverkat?
/South End Court
Re: Den svenska tråkigheten
Det är klart det har påverkat - samtidigt ska man väl inte överdriva svårigheten att gå någon eller några km. Människor kan ju knappast ha suttit hemma och stirrat in i väggen.
Jag har själv inte direkt någon kunskap om sådant liv, men har skrivit om holmen som min fader växte upp på. I ett fiskeläge blev det helt annorlunda. Man kan ha haft en befolkningstäthet på 8000 per km2.
Där fanns mer än en krog per 100 invånare, och det måste ha funnits en orsak. På vintern fanns det inte så mycket att göra förutom att förbereda inför en ny säsong. Min tro är också att ett krogsystem kan ha sparat bränsle. Om folk kunde knô ihop sig i ett eller några få rum behövde man förmodligen inte elda riktigt lika mycket.
Dock är jag säker på att där fanns en del säsongsarbete, att unga arbetare stack hem en period under vintern, åtminstone bör det ha varit så under sillperioder.
Morfar jobbade ju i ett litet brukssamhälle i Norrland, och det enda jag vet om det är att de verkar ha umgåtts och haft det roligt en hel del. Det var maskerader, bilturer och allt möjligt annat.
Gemensamt för båda samhällena var att det inte förekom så mycket alkohol... längre. På holmen stängdes alla krogar av kyrkan, och nykterhetsrörelsen växte, och det gjorde den i brukssamhället också. Jag såg aldrig att några i samma generation som mina mor- och farföräldrar drack ens en droppe alkohol, men vet att det kunde förekomma. Pappa berättade också en anekdot som kan tyda på att det var vanligare när han var liten. Hans farfar var ingenjör på konservfabriken och efter jobbet kunde han ta sig ett glas eller två med folk i samma sociala krets, och särskilt om det var bra sommarväder.
Jag skulle tro att livet på holmen blev tråkigare, särskilt pga kyrkans makt. En del fick för sig att livet inte alls skulle vara särskilt roligt, men ändå arrangerade man en del sammankomster: typiskt då midsommardans och sådant. Och det är också belagt att en del inte alls bara tänkte på Jesus lidande och hur syndiga de själva var. Sådana hade en sund attityd till livet och sade att man ju inte bara kunde leva för att jobba, och att man måste få vara fri och kunna klara sig själv, utan både världsligt och andligt stöd.
Jag har själv inte direkt någon kunskap om sådant liv, men har skrivit om holmen som min fader växte upp på. I ett fiskeläge blev det helt annorlunda. Man kan ha haft en befolkningstäthet på 8000 per km2.
Där fanns mer än en krog per 100 invånare, och det måste ha funnits en orsak. På vintern fanns det inte så mycket att göra förutom att förbereda inför en ny säsong. Min tro är också att ett krogsystem kan ha sparat bränsle. Om folk kunde knô ihop sig i ett eller några få rum behövde man förmodligen inte elda riktigt lika mycket.
Dock är jag säker på att där fanns en del säsongsarbete, att unga arbetare stack hem en period under vintern, åtminstone bör det ha varit så under sillperioder.
Morfar jobbade ju i ett litet brukssamhälle i Norrland, och det enda jag vet om det är att de verkar ha umgåtts och haft det roligt en hel del. Det var maskerader, bilturer och allt möjligt annat.
Gemensamt för båda samhällena var att det inte förekom så mycket alkohol... längre. På holmen stängdes alla krogar av kyrkan, och nykterhetsrörelsen växte, och det gjorde den i brukssamhället också. Jag såg aldrig att några i samma generation som mina mor- och farföräldrar drack ens en droppe alkohol, men vet att det kunde förekomma. Pappa berättade också en anekdot som kan tyda på att det var vanligare när han var liten. Hans farfar var ingenjör på konservfabriken och efter jobbet kunde han ta sig ett glas eller två med folk i samma sociala krets, och särskilt om det var bra sommarväder.
Jag skulle tro att livet på holmen blev tråkigare, särskilt pga kyrkans makt. En del fick för sig att livet inte alls skulle vara särskilt roligt, men ändå arrangerade man en del sammankomster: typiskt då midsommardans och sådant. Och det är också belagt att en del inte alls bara tänkte på Jesus lidande och hur syndiga de själva var. Sådana hade en sund attityd till livet och sade att man ju inte bara kunde leva för att jobba, och att man måste få vara fri och kunna klara sig själv, utan både världsligt och andligt stöd.