Vår syn på vargen i gamla tider
Vår syn på vargen i gamla tider
Intressant föreläsning av Karin Dirke, idéhistoriker vid Stockholms universitet om vår syn på vargar och andra rovdjur i gamla tider. Intressant nog tycks det ofta ha varit myndigheterna som drev på angående vargjakt medan allmogen hade ett mer avslappnat förhållande till den.
Rovdjurshatet genom historien
http://www.ur.se/Produkter/164082-UR-Sa ... -historien
Också intressant att se likheterna mellan häxförföljelserna och förföljelserna av rovdjur. Båda hade sitt ursprung i folkliga föreställningar som sedan späddes på och förvärrades av myndigheterna.
Rovdjurshatet genom historien
http://www.ur.se/Produkter/164082-UR-Sa ... -historien
Också intressant att se likheterna mellan häxförföljelserna och förföljelserna av rovdjur. Båda hade sitt ursprung i folkliga föreställningar som sedan späddes på och förvärrades av myndigheterna.
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Att allmogen kan påstås ha haft ett "avslappnat" förhållande till varg förr i tiden beror nog på att man i själva verket var uppgivna och såg storskaliga jaktoperationer som meningslösa. Det är liksom lite svårt att ha ett "avslappnat" förhållningssätt till att få hälften av sina får dödade under en enda natt... (Det finns faktiskt också bortåt hundra väl dokumenterade fall från Skandinavien där människor, huvudsakligen barn, har dödats av varg.)
Man måste här också betänka att då vargen var riklig var jakt med hund relativt ovanligt, och mycket av dagens vargmotstånd tycks handla om just risken att få jakthundar attackerade.
Man måste här också betänka att då vargen var riklig var jakt med hund relativt ovanligt, och mycket av dagens vargmotstånd tycks handla om just risken att få jakthundar attackerade.
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Det var inte bara att de ansågs meningslösa utan de upptog en massa tid och kraft och var ytterligare en börda som pålades allmogen från överhetens sida. Dessutom varierade ju rovdjursskadorna beroende på tid och plats, så vissa hade inte så mycket besvär av rovdjuren medan andra hade det värre.gnikam4 skrev:Att allmogen kan påstås ha haft ett "avslappnat" förhållande till varg förr i tiden beror nog på att man i själva verket var uppgivna och såg storskaliga jaktoperationer som meningslösa. Det är liksom lite svårt att ha ett "avslappnat" förhållningssätt till att få hälften av sina får dödade under en enda natt... (Det finns faktiskt också bortåt hundra väl dokumenterade fall från Skandinavien där människor, huvudsakligen barn, har dödats av varg.)
När det gäller risken att dödas av vargar så får man inte glömma att detta var en tid då dödligheten i allmänhet var högre än idag. Sjukdomar, missväxt, krig, våld, olyckor (inklusive olyckor innefattande husdjur som tjurar, kor, hästar, hundar m.f.l) ja t o m rättsapparaten, allt kostade en massa liv. I det sammanhanget var vargdöden bara en droppe i havet.
När det gäller antalet personer dödade av rovdjur så får man inte heller glömma att vissa bedömare anser att en del vargattacker mot både människor och djur kan tillskrivas lösspringande hundar. Även andra typer av dödsfall som ägt rum i skogen har ibland tolkats som orsakade av rovdjur, även om orsakerna kan ha varit andra. Dock har vargar och andra djur ibland ätit på kropparna och då har de också beskyllts för att ha orsakat dödsfallen ifåga. Sådana misstag sker t o m idag beträffande döda djur.
Karin Dirke har förresten också skrivit en artikel i Forskning och Framsteg om Varghatet genom tiderna:
http://fof.se/tidning/2011/3/varghatets ... -klassresa
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Det var väl inte förrän Gysingevargen dödade människor på 1800-talet som folk faktiskt blev rädda för vargar på allvar? Och då blev man ivrigare att få bort den.
-
Johan Matsson
- Medlem
- Inlägg: 1000
- Blev medlem: 27 juli 2003, 15:41
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Det finns en gammal rysk vaggvisa som går nogonting i stil med , "sov nu annars kommer vargen...".
First Nations (Indianer i Amerika) har en positiv syn på vargen och frågar sig om Europas negativa syn på djuret.
Ett par reflektioner.
First Nations (Indianer i Amerika) har en positiv syn på vargen och frågar sig om Europas negativa syn på djuret.
Ett par reflektioner.
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Från Wikipedia:Piankhy skrev: När det gäller antalet personer dödade av rovdjur så får man inte heller glömma att vissa bedömare anser att en del vargattacker mot både människor och djur kan tillskrivas lösspringande hundar. Även andra typer av dödsfall som ägt rum i skogen har ibland tolkats som orsakade av rovdjur, även om orsakerna kan ha varit andra. Dock har vargar och andra djur ibland ätit på kropparna och då har de också beskyllts för att ha orsakat dödsfallen ifåga. Sådana misstag sker t o m idag beträffande döda djur.
"En artikel kring dokumenterade fall av varg som angripit mänskor i Fennoskandien konstaterar att vargattacker verkar ha varit regelbundet återkommande men rätt sällsynta fenomen. Angreppen har utförts i fattiga trakter, med begränsad tillgång till vilt, och av enstaka vargar eller vargflockar, som angripit barn, endast i enstaka fall skall någon vuxen ha dödats. Det har angivits att 94 personer skall ha dödats av vargar i Skandinavien under de senaste 300 åren vars dokumentation har ansetts tillräckligt vederhäftiga för vetenskaplig publikation [min kursivering]. Alla fallen är från före 1882."
-
Anders Ström
- Medlem
- Inlägg: 139
- Blev medlem: 17 februari 2012, 18:27
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Inte enbart har man i Europa haft negativ syn på vargen. Staden Rom skulle inte ha funnits om inte en snäll varginna diat tvillingarna Romulus och Remus. I Italien som har större vargstam än Sverige är vargen mer eller mindre nationalsymbol, ungefär som vår Moder Svea. Förutom ryttarstatyer finns det även en berömd antik staty av varginnan och en modern kopia står utomhus.Johan Matsson skrev:Det finns en gammal rysk vaggvisa som går nogonting i stil med , "sov nu annars kommer vargen...".
First Nations (Indianer i Amerika) har en positiv syn på vargen och frågar sig om Europas negativa syn på djuret.
Ett par reflektioner.
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Man kan alltid diskutera hur vederhäftiga äldre skildringar är eftersom det kan vara ganska lätt att ta miste på dödsorsaker o dyl i en tid när obduktionsmetoder och liknande ännu var i sin linda. Och äldre vittnesuppgifter får ofta tas med en nypa salt, betänk hur många som en gång i tiden kunde gå ed på att de sett både häxor och troll (folk dömdes ju faktiskt för att ha varit häxor, eller att ha bolat med troll).gnikam4 skrev:Från Wikipedia:Piankhy skrev: När det gäller antalet personer dödade av rovdjur så får man inte heller glömma att vissa bedömare anser att en del vargattacker mot både människor och djur kan tillskrivas lösspringande hundar. Även andra typer av dödsfall som ägt rum i skogen har ibland tolkats som orsakade av rovdjur, även om orsakerna kan ha varit andra. Dock har vargar och andra djur ibland ätit på kropparna och då har de också beskyllts för att ha orsakat dödsfallen ifåga. Sådana misstag sker t o m idag beträffande döda djur.
"En artikel kring dokumenterade fall av varg som angripit mänskor i Fennoskandien konstaterar att vargattacker verkar ha varit regelbundet återkommande men rätt sällsynta fenomen. Angreppen har utförts i fattiga trakter, med begränsad tillgång till vilt, och av enstaka vargar eller vargflockar, som angripit barn, endast i enstaka fall skall någon vuxen ha dödats. Det har angivits att 94 personer skall ha dödats av vargar i Skandinavien under de senaste 300 åren vars dokumentation har ansetts tillräckligt vederhäftiga för vetenskaplig publikation [min kursivering]. Alla fallen är från före 1882."
Och om det nu ändå skulle vara så att mellan 90 och 100 personer dödats på 300 år så är det ju ändå försvinnande lite jämfört med en massa andra dödsorsaker i en tid med hög dödlighet.
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Man kan ju också konstatera att många européer (däibland svenskar) tog med sig en negativ bild av vargar och andra rovdjur över till Amerika (och andra kontinenter som de koloniserade) och forsatte att förfölja dem där. Dessutom kom man i flera fall att tillägna sig en snarlik syn på de amerikanska urinvånarna. Faktum är att i flera skrifter från 1700- och 1800-talen så jämförs urinvånarna med vargar och man anser att de liksom dessa bör utrotas.Johan Matsson skrev:Det finns en gammal rysk vaggvisa som går nogonting i stil med , "sov nu annars kommer vargen...".
First Nations (Indianer i Amerika) har en positiv syn på vargen och frågar sig om Europas negativa syn på djuret.
Ett par reflektioner.
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Varghatet idag har dock blommat upp som en del av en traditionell stad-land konflikt. Att vargen finns ses som en del av Stockholms förtryck av landsorten. Vargen är utplanterad av naturvårdare från Sthlm (i Norge tror man det är svenskar som satt ut varg även där). Vargen sägs omöjliggöra "livet på landsbygden", detta till trots att både jakt och småskalig djurhållning idag är hobbyverksamhet. Landsbygdsbefolkningen lever idag precis som alla andra av förvärvsarbete. Även andra dåliga saker som stockholmarna tvingar på dem kan vara, jämställdhet mellan könen, miljö- och naturvård i allmänhet, invandrare, kriminalitet, homosexualitet, dumma algar och regler (ofta angående fordon) osv.
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Mycket bra skrivet! Din analys överensstämmer med min erfarenhet av att ha ena foten på landsbygden och den andra i staden.LasseMaja skrev:Varghatet idag har dock blommat upp som en del av en traditionell stad-land konflikt. Att vargen finns ses som en del av Stockholms förtryck av landsorten. Vargen är utplanterad av naturvårdare från Sthlm (i Norge tror man det är svenskar som satt ut varg även där). Vargen sägs omöjliggöra "livet på landsbygden", detta till trots att både jakt och småskalig djurhållning idag är hobbyverksamhet. Landsbygdsbefolkningen lever idag precis som alla andra av förvärvsarbete. Även andra dåliga saker som stockholmarna tvingar på dem kan vara, jämställdhet mellan könen, miljö- och naturvård i allmänhet, invandrare, kriminalitet, homosexualitet, dumma algar och regler (ofta angående fordon) osv.
En lustig detalj som jag finner anmärkningsvärd varje gång jag ser det är att när det skrivs i tidningen om en varg som dödat ett tamdjur som ren eller ett får så är tonen i artikeln att vargen liknas med en förövare i stil med Mattias Flink eller Juha Valjakalla. Det startas ett febrilt arbete med att spåra upp den skyldige ulven som genast avlivas utan en rättspsykiatrisk undersökning där man kan fastslå om dådet var tillfällig sinnesförvirring eller annan psykisk diagnos hos den farlige ulven som med berått mod rivit en annan levande varelse.
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Ja, det vet man ju hur alla på landet är. Fördomar har dom också hela buntenLasseMaja skrev:Varghatet idag har dock blommat upp som en del av en traditionell stad-land konflikt. Att vargen finns ses som en del av Stockholms förtryck av landsorten. Vargen är utplanterad av naturvårdare från Sthlm (i Norge tror man det är svenskar som satt ut varg även där). Vargen sägs omöjliggöra "livet på landsbygden", detta till trots att både jakt och småskalig djurhållning idag är hobbyverksamhet. Landsbygdsbefolkningen lever idag precis som alla andra av förvärvsarbete. Även andra dåliga saker som stockholmarna tvingar på dem kan vara, jämställdhet mellan könen, miljö- och naturvård i allmänhet, invandrare, kriminalitet, homosexualitet, dumma algar och regler (ofta angående fordon) osv.
Jag håller med om att konflikten stad-land kommit fram i vargfrågan. Landsbygdsborna vill ha sina får gående fria på nätterna och jaga med drivande hund. Storstadbon vill avnjuta sin latte vid tanken på att vargen strövar omkring i de djupa skogarna, långt ifrån de egna barnens skolväg förstås.
Vems nöje skall värderas högst?
Vet någon om man jagar med drivande hund utanför Sverige?
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
När det gäller jägarintresse så gillar man väl inte heller att vargen tar älg eller andra villebråd. Konkurrens om bytet, helt enkelt. Det spelar nog också in.
När det gäller risk för människor så är väl björn och älg långt farligare än varg. Jag har flera historier från släktingar som har blivit mer eller mindre jagade av älgar, och det var ju faktiskt en dam som förefaller ha sparkats ihjäl av en älg för några år sedan.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=3270657
http://www.dn.se/nyheter/sverige/alg-mi ... m-dodsfall
http://www.expressen.se/nyheter/sa-dodade-algen-agneta/
Ska man anknyta lite mer till ämnet så verkar det ju också ha varit så att man i Sverige inte riktigt såg vargen som farlig för människor förrän efter Gysingevargen hade härjat. Då blev man mer angelägen att bli av med vargen just av skälet att man var rädd för den.
När det gäller risk för människor så är väl björn och älg långt farligare än varg. Jag har flera historier från släktingar som har blivit mer eller mindre jagade av älgar, och det var ju faktiskt en dam som förefaller ha sparkats ihjäl av en älg för några år sedan.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=3270657
http://www.dn.se/nyheter/sverige/alg-mi ... m-dodsfall
http://www.expressen.se/nyheter/sa-dodade-algen-agneta/
Ska man anknyta lite mer till ämnet så verkar det ju också ha varit så att man i Sverige inte riktigt såg vargen som farlig för människor förrän efter Gysingevargen hade härjat. Då blev man mer angelägen att bli av med vargen just av skälet att man var rädd för den.
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Blixten skrev: Jag håller med om att konflikten stad-land kommit fram i vargfrågan. Landsbygdsborna vill ha sina får gående fria på nätterna och jaga med drivande hund. Storstadbon vill avnjuta sin latte vid tanken på att vargen strövar omkring i de djupa skogarna, långt ifrån de egna barnens skolväg förstås.
Vems nöje skall värderas högst?
Huvudet på spiken!
De som absolut vill ha varg i landet har inga andra skäl än att de "tycker det är fint" med vetskapen att vargen vandrar omkring någonstans därute i skogarna (i delar av landet man själva aldrig skulle få för sig att besöka). Den fyller ju ingen nämnvärd biologisk funktion och talet om att den skulle vara utrotningshotad är rent nonsens, då det finns några hundratusen vargar i vår värld. - Logiskt vore alltså att de som faktiskt får sin vardag påverkad av vargen hade sista ordet i frågan.
Dessutom är jag övertygad om att konflikten storstad-landsbygd inte bara kan reduceras till att inavlade, fördomsfulla lantisar ogillar storstadsmänniskor och deras åsikter utan att det är ett ömsesidigt ogillande, där storstadsborna delvis försvarar vargen bara för att få manifestera sitt förakt för landsbygdsfolket. Nyligen läste jag t.ex. i SvD en recension av kulturskribenten Dan Jönssons nya bok om Sverige bortom de större städerna, Ingenmansland, vilken enligt recensenten uppenbarligen är ett praktexempel på landsbygds- och småstadsförakt: "Knappt har han satt sin fot i Flen förrän han börjar skälla ut ortsborna för att vara överviktiga och tröga. Han klagar på den fula arkitekturen, smaklösa inredningen, dåliga musiken och äckliga maten. Han går på folkparkskonsert med Svenne Rubins, börjar genast le snett åt eländet. Han åker till Säffle för att se på de berömda raggarna, jämför dem med exotiska djur på zoo. Jo, han använder faktiskt den liknelsen. Man får inte en skymt av skogen för alla fördomar. Den selektiva, exotiserande blicken. Ovanifrånperspektivet. Det illa dolda föraktet."
Re: Vår syn på vargen i gamla tider
Tja nu är ju inte rovdjuren till för ”de som tycker det är fint” i första hand utan de är en viktig del i naturens ekologiska samspel. Vargar och andra predatorer är helt enkelt nödvändiga för att i längden behålla friska och sunda viltstammar. Predatorer gynnar i längden sina bytesdjur och de gynnar även andra arter (asätare samt växter och annat som mår bra av att inte vissa växtätare blir för många). Stora rovdjur kan också hålla efter mindre vilket också bidrar till balans i naturen.gnikam4 skrev:Blixten skrev: Jag håller med om att konflikten stad-land kommit fram i vargfrågan. Landsbygdsborna vill ha sina får gående fria på nätterna och jaga med drivande hund. Storstadbon vill avnjuta sin latte vid tanken på att vargen strövar omkring i de djupa skogarna, långt ifrån de egna barnens skolväg förstås.
Vems nöje skall värderas högst?
Huvudet på spiken!
De som absolut vill ha varg i landet har inga andra skäl än att de "tycker det är fint" med vetskapen att vargen vandrar omkring någonstans därute i skogarna (i delar av landet man själva aldrig skulle få för sig att besöka). Den fyller ju ingen nämnvärd biologisk funktion och talet om att den skulle vara utrotningshotad är rent nonsens, då det finns några hundratusen vargar i vår värld. - Logiskt vore alltså att de som faktiskt får sin vardag påverkad av vargen hade sista ordet i frågan.
I en rapport om rovdjurens ekologiska roll drar man bland annat följande viktiga slutsatser:
· Topprovdjur kontrollerar stammarna av växtätare.
· Topprovdjur påverkar bytesdjurens beteende.
· Topprovdjur kontrollerar populationerna av mindre rovdjur.
· Topprovdjur gynnar biologisk mångfald.
· Vissa rovdjur har en viktig funktion som asätare.
· De stora rovdjursarterna är inte utbytbara.
· Rovdjur påverkar växtsamhällenas struktur.
· Tätheten spelar roll.
· Jakt kan inte ersätta predation.
· Jakt på topprovdjur äventyrar deras ekologiska roll.
http://www.rovdjur.se/viewNavMenu.do?menuID=3