Befolkningsutvecklingen i Norden

[Gavrilo Princip]

Egentligen är jag lite osäker på vilket forum denna fråga passar bäst i, så jag chansar på att Idé- och lärdomshistoria är det rätta. Kontrafaktisk historia känns inte riktigt rätt och inget annat forum heller.

Jag undrar om det finns någon beräkning av Sveriges och de övriga nordiska ländernas befolkningstillväxt om t.ex. digerdöden aldrig hade nått hit upp. Frågan inkluderar även andra större pestutbrott samt svältkatastrofer som inträffade efter digerdöden och fram till låt oss säga omkring år 1900.

Nu menar jag dock inte att det hade varit helt och håller frid och fröjd. Självklart var ju mortaliteten hög och den tidens läkarvetenskap hade ju sina begränsningar.

Men om vi räknar bort de allra största utbrotten, de som i störst utsträckning decimerat befolkningen i våra nordiska länder, hur många invånare hade vi haft då i respektive land? Finns det någon uppskattning av det?

Man måste ju också ta med i beräkningen att jorden inte kunnat ge mat åt hur många människor som helst. Och vårt klimat påverkar ju den saken i stor utsträckning. Det gamla bondesamhällets struktur med bl.a. tegar visade ju sig vara ineffektivt. Därav de s.k. "stor- respektive enskiftena" i slutet av 1700-talet och en bit in på 1800-talet.

Här kommer också emigrationen till Amerika in i bilden. Folk utvandrade ju för att kunna överleva, på grund av missväxt, felslagna skördar osv. Någon har sagt att om emigrationen till Amerika inte hade ägt rum och om människorna inte hade svultit ihjäl här hemma så hade Sverige någon gång under 1970-talet eller tidigt 80-tal uppnått en befolkning på omkring 12 miljoner invånare. Detta innebär ju då att det finns c:a 4 miljoner svenskättlingar på andra sidan Atlanten.

Om vi återvänder till utgångspunkten alla stora svältkatastrofer och farsoter som inträffade före 1800-talet så hade det förmodligen inneburit att desto fler människor emigrerat till Amerika. Och hur många hade då varit kvar i respektive land?

Så om någon känner till en beräkning av detta ser jag fram emot att få ta del av den. Ibland har jag lekt med tanken att Danmark kanske skulle haft en befolkning (dvs dags dato) på c:a 15-20 miljoner invånare, Norge runt 10 miljoner, Sverige ungefär som Storbritannien, Frankrike, Italien (dvs drygt 50 miljoner invånare) och Finland någonstans mellan 15-30 miljoner invånare. Island måste jag tyvärr räkna bort med tanke på dess läge i norra Atlanten och gångna tiders svårigheter för sjöfarare att segla dit och därifrån. Dessutom vet jag inte speciellt mycket om några större sjukdomsutbrott med tillhörande svälkatastrofer på Island. En del stora vulkanutbrott som gjort livet svårare för befolkningen känner jag till.

Hoppas någon kan ge svar på detta

[Jurgen Wullenwever]

Kontrafaktisk historia känns inte riktigt rätt

Detta är väl en typisk alternativhistorisk fråga, så varför känns det inte rätt att lägga den där?

Frågan skulle, som du också nämner, kunna vinklas till "hur stor befolkning skulle ha kunnat försörjas på Sveriges territorium genom historien" vilket skulle förlägga tråden till ekonomisk historia.

Ett ytterligare tillägg blir frågan om vid vilken tidpunkt landet inte längre behöver kunna föda sin befolkning. I nutiden skulle vilket land som helst kunna ha hur stor befolkning som helst, så länge maten kan importeras, men hur länge har det gällt?

Frågan om hur stor befolkningen skulle ha varit beror på hur många barn den inhemska befolkningen skaffar, och hur många av dessa som utvandrar, men även på hur många som invandrar, vilket återför problemet till försörjningsfrågan som en lämplig måttstock.

[Göstring]

Kontrafaktisk historia känns inte riktigt rätt

Demografiska frågor brukar ligga under ek-hist.

[Göstring]

Jag räknade lite på några olika alternativ för utvecklingen från 1870.

modeller.jpg (84.72 KiB) Visad 2707 gånger

Den svarta kurvan är den historiska utvecklingen med utvandring/invandring, födda och döda enligt verkligen uppmätta värden.

Modell 1870 antar att ingen invandring/utvandring skett och att kvinnor fått lika många barn varje år som de fick 1870. Dödligheten i olika åldrar antas också ha varit densamma som 1870.

Historisk dödsrisk. Här antas att sannolikheten att dö i olika åldrar varit densamma som i verkligheten, alltså en stor minskning i många åldrar jämfört med 1870.

Beräkningarna bygger på data från Human Mortality Database, http://www.mortality.org och Lu-Madd, http://www.ehl.lu.se/database/LU-MADD/. Jag har förenklat ganska mycket, bland annat antar jag att antalet kvinnor i befolkningen är halva totalbefolkningen. Det är också möjligt att jag har gjort räknefel eller missat något annat.