Quiz: Ekonomisk historia

[alexcykel]

Wira bruk

[Stefan Lundgren]

Wira bruk

Japp, din fråga, hoppas att det inte ta lika lång tid nu bara.*skämt*

Stefan

[alexcykel]

Jag spinner vidare på brukstemat.

Vad kallas den färskningsmetod där smederna med spett rör upp slaggen i smältan?

(Härligt nördig fråga va? )

[Martin Lundvall]

Kan nog behöva en ledtråd.

/Martin

[alexcykel]

Ledtråd : engelsmännen uppfann flera metoder under 1800-talet, mest känd är kanske bessemer och puddleprocessen, nu efterfrågas ytterligare en metod.

[Martin Lundvall]

Ingen aning. I brist på annat gissar jag på Martinprocessen.

/Martin

[alexcykel]

Inte rätt, Martinprocessen är lite nyare och har en fransk uppfinnare Pierre Emile Martin, i Tyskland kallas den metoden för Siemens - Martinprocessen.

Den process jag efterlyser är något äldre och användes innan de olika blästermetoderna för färskning slog igenom. Den har namnet efter ett engelskt county...

[Stefan Lundgren]

Metoden som upptäcktes av Henry Cort som gjorde att färskningsmetoden blev mer lönsamt eller vad det var för nåt.

Puddlingprocessen

Från Nordisk familjebok(1921)

Det första
patentet på ett spårvalsverk uttogs 1784 i England
af Henry Cort, uppfinnaren af puddlin-gen. Först
under 1800-talet ledde det stegrade be-hofvet aí
järn till det allmänna införandet af vals-ningen
som bearbetningsmetod.

Stefan

[alexcykel]

Jag ger dig rätt för puddleprocessen, den är snarlik även om den metod vi använde i Sverige fick modifieras något och kallades aldrig puddling utan Lancashiresmide.

Lancashire Process
The advantage of puddling was that it used coal, not charcoal as fuel. However this was little advantage in Sweden, which lacks coal. Gustaf Ekman observed charcoal fineries at Ulverstone, which were quite different from any in Sweden. After his return to Sweden in the 1830s, he experimented and developed a process similar to puddling but using forewood and charcoal, which was widely adopted in the Bergslagen in the following decades.[25]

Din fråga Stefan!

[Stefan Lundgren]

Vi skall stanna kvar delvis i järnbrukens historia.

Under andra halvan så lades många järnbruk ner i Värmland och många värmlänningar flyttade till området kring Sundsvall där en annan expansion ägde rum. Många värmlänningar blev bl a drabbade av den historiska Sundsvallsstrejken under våren 1879. Anledningen att jag tar upp värmlänningarna var att de utgjorde en av de största folkgrupperna som var baserat på födelselän ((förutom de som var födda i Västernorrlands län)) i Sundsvallsdistriktet fr o m cirka 1870.

Så min fråga är; vilken typ av industri expanderade i Sundsvallsområdet under andra halvan av 1800-talet???

Ledtråd: Socknar som Njurunda, Alnö, Skön och Tuna fick en kraftig folkökning.

Stefan

[alexcykel]

En nyhet för mig, men jag kollade i folkräkningen 1890 och fann att antalet västernorrlänningar med värmland som födelselän var 5263 st av totalt 210327 invånare. Det är en högre siffra än inflyttningen från något grannlän, ja faktiskt än något annat län.

Kul information för en värmlänning med hustruns släkt i just Sundsvall.

Jag väntar med ett svar på frågan ett tag till...

[Stefan Lundgren]

Alexcykel

Jag väntar med ett svar på frågan ett tag till...

Skall du inte passa på att besvara frågan när du har chansen.
Nu vet jag inte om jag skall lämna frågan fri eller komma med en ytterligare ledtråd.

Stefan

[alexcykel]

Jag svarar sågverksindustrin.

Såg jag såg vartän jag såg...

[Stefan Lundgren]

Din fråga!!!

Stefan

[Bagheera]

Dags för fråga,

Vilken ö är helt förstörd av stenindustrin?