Det är dags att göra slut på ditt trams Lassemaja. Om du inte förstår efter det här, då kan ingen hjälpa dig.
Den som inte vill läsa rekapitulationen kan skippa direkt till avdelning II.
LasseMaja skrev:
Man kan ju fråga sig varför du med sådan frenesi har angripit vår ståndpunkt att det moderna marknadsekonomiska samhället påverkar människors konsumtion, dvs skapar behov hos människor? Du håller ju i princip med eller hur?
Låt mig rekapitulera diskussionen i mitt sista inlägg. Den började med ditt osubstantierade påstående att:
"Drivmotorn (vinstmaximering) kommer att på alla omtänkliga sätt att försöka öka konsumtionen i all oändlighet.
.....
Meningen med denna konsumtion kan verkligen disskuteras, speciellt som en del av den är framdriven enkom för att öka någons vinst via marknadsföring."
som ett försök att påvisa att det finns något som heter överkonsumtion. Kom ihåg ordet överkonsumtion, det är rubriken på tråden och grunden för diskussionen.
"Den form av (över)konsumtion som diskuteras är ju en följd av det ekonomiska system vi har."
När jag var snäll och påpekade att så inte var fallet kom du med ett helt ett nytt påstående, till stöd för det första påståendet:
"den renodlade kapitalismens speciella signum är vinstmaximeringen som har en särställning och fortlever utan knytning till behov, utan tvärtom rent av skapar behov.
......
Den moderna kapitalismen har här utvecklats vidare, vinstmaximeringen har drivit fram metoder för att få konsumenter att "känna fler behov" och öka sin konsumtion. Denna utveckling har vi nog bara sett början på."
För oss som läst ekonomi ser det här ut som rena fabler, vilket det också visade sig vara när jag frågade efter en källhänvisning. Istället fick jag en motfråga:
"Kan du då själv tala om vart i den ekonomiska teorin det står att marknadsföring inte påverkar vår konsumtion?"
Det var första gången du försökte bygga en halmgubbe och påstå något jag aldrig skrivit. När jag som svar citerade ett av mina tidigare inlägg fick jag till svar:
"Vad bra att även du förstår att marknadsföring påverkar människor."
Svart på vitt att du förstått en gång i tiden.
Senare kom erkännandet:
"Till mr Rob Graves vill jag bara säga, att kunskap som grundar sig i egna upplevser och livserfarenhet behöver inte alls vara felaktig jämfört med kunskap som du läser i dina böcker.
Om jag påstår att det finns skapade behov så kan det ju vara en egen erfarenhet, eller hur? En av de främsta erfarenheter jag har på det området är konsumtionen av en produkt som heter cigaretter och jag är fullständigt övertygad om att den upprätthölls på konstlad och skapad väg. "
Avdelning II
Låt mig återgå till de fantastiska påståendena som startade hela diskussionen, de som du senare erkände var grundade på egna upplevelser och livserfarenhet (men som du trots det senare desperat försöker försvara med en banal iakttagelse av vi påverkas av vår omgivning).
"den renodlade kapitalismens speciella signum är vinstmaximeringen som har en särställning och fortlever utan knytning till behov, utan tvärtom rent av skapar behov.
......
Den moderna kapitalismen har här utvecklats vidare, vinstmaximeringen har drivit fram metoder för att få konsumenter att "känna fler behov" och öka sin konsumtion. Denna utveckling har vi nog bara sett början på."
Här rör vi oss med ett påstående som menar att vinstmaximering, inte konsumtion, är drivmotorn för produktionen. Denna konsumtion styrs inte av riktiga behov utan kapitalismens skapade behov, ett omvänt förhållande från vad som antas gälla, du har utöver egna erfarneheter inte förmått styrka påståendet, och såvitt jag kan sluta mig till inte ens insett problemen med en dylik teori.
Påståendet innehåller en dikotomi av skapade och icke skapade behov, efter påstötningar om vad den teorin innehåller försökte du en mängd inlägg senare låtsas att denna dikotomi skulle vara samma uppdelning som den mellan behov och önskningar inom marknadsföringsteorin. Där behov är de fysiska och psykiska behov vi har och önskningar de former behoven tar sig utifrån de möjligheter vi har att tillfredställa dem. Det är iakttagelsen att människor kommer välja mellan olika möjligheter för att tillfredställa sina behov, och att reklam fyller en funktion i att påverka det valet.
Marknadsföringsteorin innehåller dels en grund, behovstillfredställelse, och dels en definitiv gräns för produktionen, när konsumentens behov är tillfredställt.
Men det var inte vad du skrev, du påstod något helt annat, att produktion kan drivas vidare i "all oändlighet" långt efter att alla behov är tillfredställda eftersom det finns metoder för att skapa behov utan knytning till riktiga behov. Om det blott var ett förvirrat försök att återge marknadsföringteori så är dina båda sorters behov
i allra högsta grad knutna till varandra, tjänstgör inte som en grund för en uppdelning mellan den förmenta överkonsumtionen och dess motsats och direkt motsäger påståendet om att det går att driva konsumtion efter att behoven är tillfredställda.
Det var alltså inte en banal iakttagelse om att våra önskningar formas i en social kulturell process och att dessa önskningar baseras på och är knutna till våra behov. Den tolkningen får ytterligare stöd av ett senare inlägg där du hävdar att:
"När reklamen blir den den avgörande beståndsdelen i ett val vi gör så är den attityden "skapad"
Det är alltså önskningar (i marknadsföringsteori) som är behov i ditt påstående och bland dem kan vi skilja mellan de som skapats och de som inte skapats. De skapade är då tydligen de där reklam är den "avgörande beståndsdelen" i valet. De skapade behoven som driver produktionen i all oändlighet utan knytning till behov är alltså de önskningar vi har där reklamen är den avgörande beståndsdelen i deras uppkomst.
Förutom att det inte är en teori om något (vi måste veta vad det innebär att något är den "avgörande beståndsdelen" och dessutom kunna kvantifiera den för att avgöra att en önskan är "skapad", dessutom bör man förstås svara på varför de önskningar som skapas i den kulturella processen inte är skapade), inte är något unikt för den moderna kapitalismen (beroende på vad den avgörande beståndsdelen är så har önskningar i alla tider formats efter information om vad som funnits tillgängligt, men det kan med säkerhet avgöras först när vi får en teori att bita i), så tjänar den heller inte som grund för att avgöra vad som är den förmenta "överkonsumtionen" och kan heller inte ligga till grund för påståendet att produktionen kan pågå i all evighet långt efter att alla behov tillfredställts.
Och tänk till lite innan du dravlar vidare, vilka konsekvenser får olika uppdelningar, hur kan jag påvisa dem, vilket syfte fyller de och vad är målet med diskussionen, vad har jag för stöd för mina tankar? Det är rätt uppenbart att det var spekulationer från din sida, precis som du skrev, det var upplevelser och livserfarenhet, men varför försvara det som om det gällde livet eller var genomtänkta teorier.
Kort sagt, det finns ingen överkonsumtion om du inte kan postulera teorin som skiljer ut och visar oss vilken konsumtion som är överkonsumtion. Och det kan du inte eftersom du varken läst någon eller tänkt ut någon själv och verkar helt ignorant inför svårigheterna att skapa en dylik teori.
