Konsumtion- en livsfilosofi?

[LasseMaja]

Jag vill vara understryka att jag aldrig påstått något annat, jag påstår bara att de som hävdar att det finns skapade och icke-skapade behov fortfarande inte lyckats postulera vad det är som gör vissa behov är skapade och andra inte. De uttryck (önskningar) behov tar sig uppstår ibland i en social process, det förklarar dock fortfarande inte varför önskan att ha ett viss varierad kost skiljer sig från önskan att röka cigaretter (eller så är en viss varierad kost också ett skapat behov)? Kort sagt ge ett exempel på ett val som inte är "skapat" så kanske vi kan utröna om denna diktomi verkligen innehåller något annat än ett värdeomdöme, tills vidare förhåller jag mig skeptisk.

De olika sätt på hur vi vill tillfredsställa våra behov, dvs hur vi väljer att tillfredsställa våra behov styrs mycket av våra attityder till olika saker, exempelvis olika produkter.

Våra attityder formas av olika inläringsprocesser:
- Klassisk betingning
- Instrumentell betingning
- Social inlärning
Sedan nämns även
- Exponeringseffekt

Här jobbar reklam och marknadsföring främst med att via klassisk betingning och exponeringseffekt förändra våra attityder till olika produkter i syfte till att ändra vårt beteende vid ett val.

När reklamen blir den den avgörande beståndsdelen i ett val vi gör så är den attityden "skapad", statistiska exempel på attitydförändring på grund av marknadsföringskampanjer finns det ett otal exempel på.

En lustig sak i det här sammanhanget är ju reklamens nära släktskap med propagandan, de flesta är ju mycket kritiska till totalitära samhällens försök av att med hjälp av propaganda styra människors attityder men när samma sak dyker upp i våra moderna demokratiska samhällen (dock är metoderna väldigt mycket förbättrade) så tas dessa metoder i kraftigt försvar av människor som säger sig kämpa för vår "frihet att välja".

[Rob Graves]

De olika sätt på hur vi vill tillfredsställa våra behov, dvs hur vi väljer att tillfredsställa våra behov styrs mycket av våra attityder till olika saker, exempelvis olika produkter.

.....

När reklamen blir den den avgörande beståndsdelen i ett val vi gör så är den attityden "skapad", statistiska exempel på attitydförändring på grund av marknadsföringskampanjer finns det ett otal exempel på.

Först noterar jag att vi helt frångått idén om skapade behov och behov utan knytning till behov, och metoder för att skapa fler behov som är roten till den "överkonsumtion" som marknadsekonomin tvingar fram. Jag är tacksam för det, det var en fruktlös moralisering.

Nu undrar jag bara om du inser att du helt kapitulerat från dina tidigare åsikter? För mig verkar det som att dessa "skapade" behov, behov utan anknytning till behov, och fler behov än annars som driver "överkonsumtionen" helt enkelt var den attitydförskjutning som reklam kan föra med sig? Det var inte direkt något storstilat avslöjande om marknadsekonomins "metoder" för att stimulera "överkonsumtion". Varför överhuvudtaget använda begreppet skapad om attityder, alla attityder är skapade (uppstår i en socialprocess), reklam är en del av den påverkan, det är att betona det uppenbara. Är de önskningar som uppstår efter reklam mer skapade än de som uppstår tack vare andra sociala faktorer?

Jag är nöjd med att vi konstaterat att en dikotomi om skapade och icke-skapade behov och överkonsumtion är värdeomdömen och inte har särskilt mycket i en saklig diskussion att göra. Tänk vad med tid vi kunde sparat om vi kunde konstaterat det redan efter min första invändning.

[Martin Tunström]

Så du Rob Graves menar att det är felaktigt att tobaksindustrin, genom sin reklam av kändisar och skådespelare som röker, skapat en cigarettkultur där ungdomar tycker det är coolt att röka? Vi kan ju lätt konstatera att ungdomarna inte väljer cigaretter på någon hälsomässig grund [ ], utan för att cigarettindustrin skapat en cigarettkultur, och därmed skapat ett behov [coolheten i detta fallet] för att sälja sin produkter.

/Martin

[Rob Graves]

Så du Rob Graves menar att det är felaktigt att tobaksindustrin, genom sin reklam av kändisar och skådespelare som röker, skapat en cigarettkultur där ungdomar tycker det är coolt att röka? Vi kan ju lätt konstatera att ungdomarna inte väljer cigaretter på någon hälsomässig grund [ ], utan för att cigarettindustrin skapat en cigarettkultur, och därmed skapat ett behov [coolheten i detta fallet] för att sälja sin produkter.

Du får gärna ställa motfrågor istället för stt svara på den jag ställde. Men jag ska gå dig tillmötes och svara.

Tobakskonsumtionen. Tobaksindustrin har inte skapat ett behov att vara cool, det behovet finns oavsett tobaken, men jag tolkar det som att du menar att rökning är ett sätt att profilera sig, att skapa sig en identitet. Vilket i så fall bekräftar mina invändningar, dvs tobaksindustrin har inte skapat något behov, de har givit oss ytterligare en möjlighet att tillfredställa våra behov, rökning är där (bland annat) ett sätt att uttrycka sig, precis som att bära vissa typer av kläder, lyssna på rockmusik eller ingå i någon annan grupp.

Den andra delen av din fråga var vilken inverkan reklamen har på tobakskonsumtionen. Uppenbarligen ökar rökningen bland kvinnor trots ett reklamförbud, trots att rökare behandlas och ses som spetälska i det offentliga rummet. Vi vet också att rökning är beroendeframkallande, framför allt psykiskt men även fysiskt, det ger en tillfredställelse utöver att vara cool. Vi vet att reklam blott är en bråkdel av alla den påverkan vi utsätts för. Hur kvantifierar man reklamens inverkan?

Så nej, jag ser inte hur tobaksindustrin skapat ett nytt behov, tvärtom har de erbjudit ytterligare en möjlighet för människor att profilera sig och nyttja ytterligare en drog som ger en kick, den möjligheten är tyvärr skadlig för hälsan och även lömsk såtillvida att den som börjar riskerar fastna i ett fysiskt och psykiskt beroende, ett beroende som tobaksindustrin sen gör allt de kan för att underbygga. Så för att återknyta till frågan om skapade och icke-skapade behov och om det finns något reellt innehåll i dikotomin, om tobaksrökning är ett "skapat behov", vilket behov är i så fall inte skapat?

Svaret är förstås att dikotomin kräver att man kan kvantifiera graden av påverkan och motivera ett gränsdragande med ett syfte, hur kvantifierar man den påverkan och hur drar man gränsen? Syftet med gränsdragningen var det som startade hela diskussionen, dvs Lassemajas påstående om att marknadsekonomin skapade behov utan knytning till behov, hade metoder för att vi skulle känna fler behov och slutligen att konsumtionen kunde pågå i alla evighet långt efter att alla behov var tillfredställda eftersom vinsten drev marknadsekonomin.

Hur drar vi gränsen då? Syftet är att skilja mellan de skapade och icke-skapade behoven eftersom de skapade tydligen är överkonsumtion och helt onödiga, framdrivna av vinstgirigheten (som ett självändamål). Lassemaja beskrev det i sitt senaste inlägg att det var när reklamen var den "avgörande beståndsdelen", men vad betyder det? Och hur kvantifierar vi det? Återigen blir det en lek med ord där man säger något som kanske kunde betyda något, men i vanlig ordning är det snarare uttryck för ett värdeomdöme.

[Martin Tunström]

Tack för svaret Rob, intressant svar, men jag ligger fortfarande mellan gränsen om reklam skapar behov eller ej. [Dock är, om man tror på skapta behov, gränsdragningen mellan det skapta och icke skapta behovet hårfin på något sätt]

Den andra delen av din fråga var vilken inverkan reklamen har på tobakskonsumtionen. Uppenbarligen ökar rökningen bland kvinnor trots ett reklamförbud, trots att rökare behandlas och ses som spetälska i det offentliga rummet.

Nja, den ökade under 60 och 70-talet, men som mäns rökande har även kvinnors rökande minskat, som tur var.

Vi vet att reklam blott är en bråkdel av alla den påverkan vi utsätts för. Hur kvantifierar man reklamens inverkan?

Choklad = Marabou
Blöjor = Pampers



/Martin

[LasseMaja]

Först noterar jag att vi helt frångått idén om skapade behov och behov utan knytning till behov, och metoder för att skapa fler behov som är roten till den "överkonsumtion" som marknadsekonomin tvingar fram. Jag är tacksam för det, det var en fruktlös moralisering.

Nej det stämmer inte, mitt tidigare inlägg syftade främst till att klargöra att reklam och marknadsföring verkligen är till för att påverka vårt beteende.

Behoven kan ses på lite olika sätt, en indelning är
- Biologiska behov
- Psykologiska behov
- Sociala behov

(mer detajerat så finns Marslows behovshierarki)

Behoven är medfödda eller inlärda. Grundläggande behov såsom behov av mat, vätska etc är till största delen medfödda men mer avancerade behov, exempelvis sociala prestigebehov lärs in.

Behov såsom prestige har alltid funnits, men om man specificerar det till exempelvis att "en fin bil ger prestige" så kommer vi till ett skapat samband. Nu kanske det inte är ett helt korrekt språkbruk och kalla det för "behov av fina bilar" men det är just sådant som man syftar när man uttrycker sig så att det finns skapade behov.

Genom social påverkan, uppfostran, egna erfarenheter och marknadsföring skapas våra föreställningar om att det ger prestige att äga en fin bil, därför kan man med fog påstå att behovet att äga fina bilar är skapat.

Källor: Psykologins grund av Lars Karlsson, Marknadsföring av Olof Lundkvist

[Rob Graves]

Lassemaja, inser du inte hur långt från ditt inlägg vi nu kommit? Nu har dina reträtter helt plötsligt hamnat i en klassisk (men tröttsam) diskussion om den socialkontruktionistiska terminologin där "skapad" reducerats till resultatet av en social process (vilket jag redan avhandlat). Eftersom Sokal redan gjort grovjobbet där hänvisar jag till hans hemsida, det finns många guldägg i de svar han givit sina kritiker. Om du får lust att förklara vilka behov som inte är skapade och knyta dikotomin till ditt ursprungliga inlägg som startade diskussionen är jag ännu tacksammare.

http://www.physics.nyu.edu/faculty/sokal/

För övrigt bör man ta det försiktigt med hänvisningar till Maslow, förutsatt att man vill hålla sig på den vetenskapliga planhalvan då.

http://www.physto.se/~vetfolk/Folkvett/19992maslow.html

EDIT: För den som vill läsa mer om socialkonstruktionismen och problemen med terminologin i "vetenskapskriget" hävisas till Ian Hackings bok Social konstruktion av vad? som på ett föredömligt sätt tar upp de konkreta stridfrågor som döljer sig bakom en tvetydig terminologi.

[Frogman]

Jag har inga problem med konsumtion, utan konsumtion, ingen utveckling.
Om folk inte ville åka på charter, bara nyttoresor, hur skulle utvecklingen av passagerar flygplan se ut?

[LasseMaja]

Lassemaja, inser du inte hur långt från ditt inlägg vi nu kommit? Nu har dina reträtter helt plötsligt hamnat i en klassisk (men tröttsam) diskussion om den socialkontruktionistiska terminologin där "skapad" reducerats till resultatet av en social process (vilket jag redan avhandlat).

Nej, jag har inte kommit ett dugg ifrån mitt grundresonemang. Allt som inte är medfött hos oss "skapas" på ett eller annat sätt, detta sker på olika sätt dels genom yttre påverkan och dels genom processer inom oss själva. Reklam och marknadsföring är en del av denna yttre påverkan som skapar vissa föreställningar hos oss som sedan styr vårt beteende.

Om du får lust att förklara vilka behov som inte är skapade och knyta dikotomin till ditt ursprungliga inlägg som startade diskussionen är jag ännu tacksammare.

Biologiska behov är inte skapade, behov av föda, luft, vatten etc det finns även grundläggande psykologiska behov som är väldigt lite påverkade exempelvis ett nyfött barns behov av närhet.

[Rob Graves]

Biologiska behov är inte skapade, behov av föda, luft, vatten etc det finns även grundläggande psykologiska behov som är väldigt lite påverkade exempelvis ett nyfött barns behov av närhet.

Jag tror jag behandlar dig som ett troll i framtiden. Dina anklagelser om marknadsekonomins behov utan knytning till behov, metoder för att vi ska känna fler behov, dess vinstdrivande funktion som skapar nya behov in absudrum har ingenting med att önskningar uppstår i en social process att göra, det är en grov avvikelse från ditt ursprungliga inlägg, det som iof demolerades redan när jag frågade efter källhänvisningar.

Förstår du inte att du måste säga vad som "inte" är ett skapat behov om du ska vidhålla att marknadsekonomin skapar behov utan knytning till behov, har metoder för att vi ska känna fler behov och kan öka konsumtionen långt efter att alla behov är tillfredställda och att detta är den förmenta överkonsumtionen? Om "skapad" är resultatet av en social process, säg mig då den konsumtion som inte är skapad.

Som du ser är det inte en hållbar undanflykt, vilket jag också påpekade för många inlägg sedan, uppenbarligen utan resultat. Det ä en banal iakttagelse som inte har något med ditt utrsprungliga inlägg att göra och heller inte förmår avgöra vad som är den "framdrivna överkonsumtionen", ett demarkationkriterium som krävs för att du ska kunna upprätthålla din teori. Om du inte förstår vad du själv skriver och vilka konsekvenser det får för resonemanget lägger jag ner mina försök att reda ut dina tankar, det stjäl bara min tid och publiken torde redan ha blidat sig en uppfattning om svårigheterna med en dylik dikotomi. Har man ingen lösning på svårigheterna är det svårt att se det som något annat än ett värdeomdöme.

[LasseMaja]

Jag tror jag behandlar dig som ett troll i framtiden. Dina anklagelser om marknadsekonomins behov utan knytning till behov, metoder för att vi ska känna fler behov, dess vinstdrivande funktion som skapar nya behov in absudrum har ingenting med att önskningar uppstår i en social process att göra

Social process eller marknadsföring, det är fråga om två orsaker som förändrar våra attityder och skapar "nya behov".

Förstår du inte att du måste säga vad som "inte" är ett skapat behov om du ska vidhålla att marknadsekonomin skapar behov utan knytning till behov

Ok då upprepar jag ifrån mitt senaste inlägg: Biologiska behov är inte skapade, behov av föda, luft, vatten etc det finns även grundläggande psykologiska behov som är väldigt lite påverkade exempelvis ett nyfött barns behov av närhet.

Du har uppenbarligen svårt att förstå det jag säger men du har ju i pricip skjutit den egen ståndpunkt i sank när du erkänner att social och kulturell påverkan kan styra vår konsumtion, dvs "skapa behov", samtidigt vägrar du erkänna att marknadsföring skulle kunna påverka vår konsumtion, hur är en sådan ståndpunkt möjlig?

[Löwe]

Jag har inga problem med konsumtion, utan konsumtion, ingen utveckling.
Om folk inte ville åka på charter, bara nyttoresor, hur skulle utvecklingen av passagerar flygplan se ut?

Men om folk konsumerade mindre, kanske vi skulle ha mindre sopberg i världen?
Hur som helst, allt mer anpassas till konsumentens krav. På Henry Fords tid hette det att: du kan få vilken färg på bilen du vill, bara den är svart. Då fick folk minsann inte sparken på grund av alla dessa eviga svängningar i konjukturerna. Då fick kunden anpassa sig till producenten - ja det var härliga tider det. 8)

[Rob Graves]

samtidigt vägrar du erkänna att marknadsföring skulle kunna påverka vår konsumtion

Skrev Lassemaja efter att i ett tidigare inlägg ha skrivit:

Vad bra att även du förstår att marknadsföring påverkar människor.

Jag har tidigare i den här tråden skrivit:

Reklamens syfte är att påverka konsumentens prioritering

........

Om du vill läsa om reklamens påverkan är Margareta Rönnbergs bok TV-reklam - vår tids myter intressant.

.........

Reklam påverkar, givetvis, precis som andra intryck

.........

Det var din bristande läsförståelse som grundade din missuppfattning att jag trodde att reklam inte påverkade.

.........

Är inte all konsumtion formad i den sociala kulturella kontext vi befinner oss?

.........

alla attityder är skapade (uppstår i en socialprocess), reklam är en del av den påverkan,

.........

Vi vet att reklam blott är en bråkdel av alla den påverkan vi utsätts för

och då har jag säkert missat någon mening med liknande innehåll.

Men det är uppenbarligen fortfarande lite oklart för Lassemaja. Jag trodde att han förstått det när han skrev det. Oavsett om han inte kommer ihåg vad han skriver eller om han inte förstår vad han skriver kan jag naturligtvis inte begära att han ska förstå mer komplicerade resonemang under dessa förutsättningar, mina pedagogiska färdigheter är uttömda.

[LasseMaja]

Men det är uppenbarligen fortfarande lite oklart för Lassemaja. Jag trodde att han förstått det när han skrev det. Oavsett om han inte kommer ihåg vad han skriver eller om han inte förstår vad han skriver kan jag naturligtvis inte begära att han ska förstå mer komplicerade resonemang under dessa förutsättningar, mina pedagogiska färdigheter är uttömda.

Man kan ju fråga sig varför du med sådan frenesi har angripit vår ståndpunkt att det moderna marknadsekonomiska samhället påverkar människors konsumtion, dvs skapar behov hos människor? Du håller ju i princip med eller hur?

[Löwe]

Snälla Rob Graves och Lassemaja!

Måste ni hålla på att tjafsa om "jag sa så" och "du sa si"? Det tillför inget till diskussionen, tvärtom blir det bara oöverskådligt, och avskräcker andra, som inte var med från början. Vem vill vara med och diskutera när man håller på så där?

/ Löwe, som för tillfället inte kunda kontakta någon moderator, och därför hoppade in som hobbymoderator (jag vet att jag inte borde, men jag tyckte måttet var rågat den här gången).