MarcuS Schober skrev:Inom religionerna finns det vissa regler för vad man får äta dricka och inte, te.x. inom islam får man inte äta griskött. Detta tror jag personligen endast är på grund av hälsoskäl eftersom griskött ofta inehöll sjukdomar (på "den" tiden). Har någon nån annan teori?
Teorier om "varför" dessa regler finns är i princip alltid bara spekulationer. Det finns inga rationella argument för dem inom religionerna, åtminstone inte ursprungligen. I modern tid har man insett att vissa av dem är rationellt "bra" (olika renlighetsregler, att undvika vissa matvaror som är mindre nyttiga eller, som du skriver, har hög smittspridningsrisk), andra regler är rationellt oförklarliga (t ex inte använda samma kokkärl till kött och mjölk).
MarcuS Schober skrev:Samma sak med att man inte får dricka alkohol.
Anledningen att de flesta religioner är kritiska till att använda alkohol (utom under vissa rituellt kontrollerade former) är väl närmast att människan ses som moraliskt ansvarig för alla sina handlingar, och att alkohol gör att man tappar det omdömde som krävs för att kontrollera sina handlingar. Islam är ganska tydliga på det området, och med att det har att göra just med människans förmåga att handla moraliskt. Judendomen är mer tillåtande för (måttligt) intag av alkohol. Kristendomen är inte så bra på att motivera det alkoholförbud som bara finns inom vissa kristna samfund (och dessa samfund, mest frikyrkorna, har litet svårt att förklara varför Jesus dricker vin på ett antal ställen i NT, och dessutom förvandlar vatten till vin ...).
MarcuS Schober skrev:Kan ni några fler matregler inom religionerna?
Judendomen: endast kött från idisslande klövdjur får ätas (nöt, får, getter och vilda hjortdjur). Grisar har visserligen klövar, men idisslar inte och får alltså inte ätas. Inte heller biprodukter från förbjudna djur får ätas. Djur som skall ätas måste slaktas enligt fastställda rituella regler, som bland annat innebär att måste tömmas på blod. Blod får under inga former ätas/drickas. Vissa delar av djuren (såsom en del fett och ischiasnerven) får inte heller ätas, vilket gör att många helt undviker bakdelen på djuren.
Det finns komplicerade regler om vilka fåglar man får (de flesta tamfåglar och duvor) resp inte får (t ex rovfåglar) äta. Ägg från tillåtna fåglar får ätas. Endast fisk med både fjäll och fenor får ätas, inte skaldjur som saknar detta, och inte heller t ex havskatt som har fenor men inte fjäll. Gnagare och reptiler får ej ätas (inga klövar, idisslar inte), ej heller insekter (djur som "kryper och krälar på marken") utom vissa gräshoppor.
Frukter och grönsaker är generellt tillåtna, förutom att vissa auktoriteter undantar en del grönsaker (t ex broccoli) för att insekter kan ha krupit krupit in i dess irrgångar. Alkohol är tillåtet, men får inte ha kommit i kontakt med förbjudna saker.
Kött- och mejeriprodukter får inte förekomma i samma måltid, tillredas i samma kärl, ätas på samma tallrikar eller hanteras med samma bestick. Ostar är därför en komplicerad fråga, eftersom det är en mejeriprodukt som ystas med löpe, vilket är en biprodukt till kött. Vanliga ostar får alltså inte ätas, utan andra osttillverkningsmetoder måste användas.
Islam: Griskött och dess biprodukter är förbjudet. Djur med klor och huggtänder (rovdjur och asätare) äts ej. Vissa djur anses osmakliga men inte förbjudna (varierar från trakt till trakt, t ex pelikan, åsna, korp och krokodil). Djur som ska ätas måste slaktas enligt rituella regler (djur slaktade enligt judisk koscherslakt är ok), som återigen bl a går ut på att allt blod tappas, eftersom blod inte får ätas/drickas. Man kan äta djur som dödats i jakt, men inte djur som dött av hårda slag, genom fall från höjd eller genom att stångats ihjäl.
Rovfåglar och asätande fåglar äts inte, trots att de inte är uttryckligen förbjudna. Allt fisk och skaldjur är tillåtet. Gnagare, reptiler och insekter (utom vissa gräshoppor) undviks. Alkohol (och droger) är förbjudet, även som ingrediens i matlagningen. Frukt och grönsaker är inga problem.
Kristendomen: Har inga sådana matregler, förutom att vissa samfund som sagt förbjuder alkohol.
Däremot har kristendomen, liksom de andra båda religionerna, en hel del specialregler för vad som får ätas under speciella delar av det rituella året, såsom olika typer av fastetider.
MarcuS Schober skrev:Varför har judendomen, Islam och Kristendomen sina Vilodagar? judar - fredag, muslimer - lördag, kristna - söndag. Är det en slump att det blev just de här dagarna? Eller finns det ett klart samband?
Sabbaten har en central roll inom judendomen. Den är betydligt mer än bara en vilodag. Poängen är bl a att man ägnar hela dagen åt att fira Gud, vårda de sociala banden (familj och vänner), och odla frid, rekreation, glädje, lycka och tillfredsställelse. Det finns egentligen mycket mer man kunde säga om detta, som på sätt och vis är den viktigaste detaljen för bevarandet av judendomen och judiskheten genom tider av utspriddhet, förföljelser, sekularisering och annat.
Förebilden finns redan i skapelsen, då ju Gud själv vilade den sjunde dagen (man börjar räkna med söndagen). Vilodagen gäller inte bara judarna själva, utan uttryckligen också både deras tjänare och husdjur.
Den
kristna söndagen är ursprungligen en helt annan sak. Man avskaffade inte sabbaten från början, men man började fira söndagen som Herrens Dag för att Jesus uppstod på en söndag. Följaktligen började man fira varje söndag som en uppståndelsens dag (på ryska heter söndag fortfarande "uppståndelse", på de latinska språken "Herrens [dag]"). Så småningom kom sabbaten helt ur bruk, samtidigt som man i och med att kristendomen blev statsreligion i romarriket införde föreskrifter om ledighet från jobbet för att kunna samlas i mässan. Tids nog började man också mer och mer tolka söndagen som vilodagen, i enlighet med budordet "tänk på vilodagen".
Muslimernas fredag motsvarar mer den ursprungliga kristna söndagen, dvs den dag då veckans huvudgudstjänst infaller. Så vitt jag vet har de inte samma tankar om "vilodag". Varför det blev just fredag vet jag tyvärr inte, men möjligen var det just för att ha en "egen" dag som inte sammanföll med de konkurrerande religionernas (både kristna och judar fanns i Arabien på Muhammeds tid).
MarcuS Schober skrev:Varför ska man omskära sig som jude? Jag tror det ligger mer än att visa sin gemenskap. Var det pågrund av renlighet?
Det finns inga "rationella" argument för omskärelsen i Torah. Det är helt enkelt ett tecken på förbundet mellan Gud och det judiska folket. En av poängerna är också att skapa samhörighet. Det är förmodligen signifikativt att det enda område där omskärelsen i vissa kretsar (delar av reformjudendomen) avskaffats som nödvändigt för judar är det sena 1900-talets USA, där ju så många icke-judar är omskurna att det förlorat sin roll som signum på just judiskheten.
? Kan det inte finnas några andra orsaker till det? te.x. min renlighets teori?
