Kyrkofäder

Rubber Duck · Inlägg av **Rubber Duck** » 10 september 2003, 11:32

En fråga i medeltids-quizet avslöjade min okunskap om kyrkofäder

Kanske kan Skalman hjälpa mig bringa ljus i ämnet:

Vilka var de främsta kyrkofäderna?

Och vad har de betytt för kyrkans och det västerländska samhällets utveckling?

Dûrion Annûndil

Det finns fyra framstående kyrkofäder inom den västliga kristenheten (kantolska kyrkolärare):

Ambrosius - Biskop av Milano ca 370 - 397 e.Kr. Ambrosius var predikant och kyrkoledare, övertygade kejsar Gratianus om att ta bort Victorias altare i senatens Curia i Rom och körde 382 ut vestalerna ur deras tempel så att den heliga elden som tänts i Roms gryning slutligen slocknade. Han bekämpade Arianismen. Han omvände även Augustinus.

Augustinus - (354 - 450) Antagligen den mest kände kyrkofadern. Han har själv beskrivit ett ganska kringflackande liv mellan olika läror innan han omvändes av Ambrosius i Bekännelser. Han föddes i Afrika och levd åter där från 388 och blev biskop av Hippo Regius 396. I De civitate Dei - Gudsstaten - beskriver han två riken i kosmos: De som älskar Gud - det gudomliga - och de som älskar sig själva - det jordiska. Han blev till slut dödad under belägringen av Hippo Regius när Vandalerna intog staden 430.

Hieronymus - (ca 347 - 419) Översättaren av Bibeln till Latin - Viero Vulgata. Han var från Illyrien men levde i Syrien tills han blev påven Damasus I:s sekreterare. Umgänget med asketiska kvinnor ledde till rykten och så flyttade han till ett eget kloster i Betleham, där han skrev sin översättning.

Gregorius I, även den store - Påve mellan 590 och 604. Gregorius är upphov till beteckningen gregorianska sånger. Han var ursprungligen munk och stödde den benediktinska klostertraditionen. Han sände munkar i mission till anglosaxarna.

Kyrkolärarna/fäderna har främst i efterhand setts som stora män som utformat den katolska läran och spridit kristendomen över det romerska riket och utanför, och samtidigt kämpat mot hedna religioner och inhemska irrläror. Deras skrifter finns bevarade till stor del och debateras fortfarande av teologer och historiker. Hoppas dessa korta sammanfattningar är av intresse.

Mvh- Dan

Leonidas · Inlägg av **Leonidas** » 10 september 2003, 16:07

Durion Annundil skrev: Augustinus - (354 - 450) Antagligen den mest kände kyrkofadern. Han har själv beskrivit ett ganska kringflackande liv mellan olika läror innan han omvändes av Ambrosius i Bekännelser. Han föddes i Afrika och levd åter där från 388 och blev biskop av Hippo Regius 396. I De civitate Dei - Gudsstaten - beskriver han två riken i kosmos: De som älskar Gud - det gudomliga - och de som älskar sig själva - det jordiska. Han blev till slut dödad under belägringen av Hippo Regius när Vandalerna intog staden 430.

Jag vill inte vara petig eller vara framme med pekpinnen, men om Augustinus dog i samband med vandalernas erövring av Hippo Regius 430, hur kunde han då levt t.o.m. 450? Undrar bara om det det är en felskrivning eller om det var en extremt lång belägring?

Dûrion Annûndil

Tja, vad ska man säga, Guds vägar äro outgrundliga!

Nejdå, det var ett stavfel, Augustinus dog 430. Ursäkta misstaget!

Leonidas · Inlägg av **Leonidas** » 10 september 2003, 23:56

Du behöver inte be om ursäkt. Intressant uppställning av kyrkofädrerna. Undrar om inte, min benämning kyrkofader i medeltidsquizen är felaktig. Kyrkofädrer var väl de teologer som verkade under kyrkans första århundrade?

Paulus skulle kunna vara en oavsett definition av ordet.

Dilbert · Inlägg av **Dilbert** » 11 september 2003, 00:14

Leonidas skrev:Undrar om inte, min benämning kyrkofader i medeltidsquizen är felaktig. Kyrkofädrer var väl de teologer som verkade under kyrkans första århundrade?

Enligt NE räknas som de sista kyrkofäderna Johannes Damaskenos i öst och just Isidorus av Sevilla i väst, så det var en korrekt benämning. Därefter kan man på sin höjd bli kyrkolärare. Dessa kriterier fordras för att någon skall kunna definieras som kyrkofader enligt Ezra Gebremedhins Arvet från kyrkofäderna:

1) Anciennitet. Personen måste ha levat och verkat under den patristiska perioden.
2) Ett helgat liv - "nitälskan, andlig insikt, askes m.m."
3) Ortodox lära. Personen måste ha efterlämnat skrifter som kan betraktas som renläriga.
4) Kyrkans erkännande. Personen måste ha erkänts som en läroauktoritet både bland kyrkans ledare och bland de troende.

Inga goda odds för min egen del som det ser ut, fast annars tycker jag att den Helige Dilbertus ändå skulle låta ganska bra.

Rubber Duck · Inlägg av **Rubber Duck** » 12 september 2003, 10:08

Tack för svaren

Den enda av ovanstående jag kände till på rak arm var Augustinus. Min gissning i quizet på Tomas av Aquino var uppenbarligen helt fel.

Dûrion Annûndil

Thomas av Aquino är ju ett helgon och är sedan 1567 en av katolska kyrkans Kyrkolärare (dock inte kyrkofader), så det var väl lätt hänt...

Leonidas · Inlägg av **Leonidas** » 12 september 2003, 10:22

Dilbert skrev:
Leonidas skrev:Undrar om inte, min benämning kyrkofader i medeltidsquizen är felaktig. Kyrkofädrer var väl de teologer som verkade under kyrkans första århundrade?
Enligt NE räknas som de sista kyrkofäderna Johannes Damaskenos i öst och just Isidorus av Sevilla i väst, så det var en korrekt benämning. Därefter kan man på sin höjd bli kyrkolärare. Dessa kriterier fordras för att någon skall kunna definieras som kyrkofader enligt Ezra Gebremedhins Arvet från kyrkofäderna:

1) Anciennitet. Personen måste ha levat och verkat under den patristiska perioden.
2) Ett helgat liv - "nitälskan, andlig insikt, askes m.m."
3) Ortodox lära. Personen måste ha efterlämnat skrifter som kan betraktas som renläriga.
4) Kyrkans erkännande. Personen måste ha erkänts som en läroauktoritet både bland kyrkans ledare och bland de troende.

Inga goda odds för min egen del som det ser ut, fast annars tycker jag att den Helige Dilbertus ändå skulle låta ganska bra.

Tack för svaret. Hur många finns det? Finns det någon som har en beteckning på dessa fäder? De kan inte ha varit så värst många.