Finsk bark transporterar trä

[Markus Holst]

Wikipedia om Keiser-Vilhelm-Kanal: 1907-1914 grävdes kanalen ut och breddades till 102 meter och 11 meter djup. Idag har kanalen en segelfri höjd på 40 meter. Det sista kan ju betyda att kanalen tog högre båtar förr.

[Amund]

Och jag skulle våga påstå att det kanske inte ens fanns någon bro över Kielkanalen vid denna tidpunkt - men det är bara en gissning. Har passerat hundratals gånger med båt men minns bara en modern motorvägsbro nära Rendsburg.

[sveahk]

Intressanta "höjd"-aspekter, tack för det! Och vi kan väl anta att den finska skutan fylld med trä (tungt lastad med långa eller korta stammar, eller...?) tog vägen genom Kiel-kanalen. Efter att ha grävt lite grann, har jag kommit fram till att vykortet publicerades omkring 1910, snarare före än efter...

Alltså, hur såg det ut med broarna över kanalen vid den tiden:
1894 invigdes den första stora bron, Levensauer Hochbrücke, med frihöjd för skepp i mitten på 42 meter.

1911-1913 kom nästa, Rendsburger Hochbrücke, med en frihöjd på 43 meter.

Så, vad tänks, MERCUR på vykortet hade väl en masthöjd på långt under 40 meter...men hur stor kan höjden tänkas ha varit med "originalmasterna"...?

Hans K

[Amund]

Tänkte inte ens på att det naturligtvis måste finnas järnvägsbroar, tågset åker inte gärna flodfärja.

Hursomhelst kan man nog generellt säga att de flesta segelfartyg från den tiden med lätthet klarar sig under broar som klarar dagens handelsfartyg. Även om man inte behöver master för segel så tenderar ett fartygs bruttotonnage (de utrymmen som används för fartygets framdrivning men som man samtidigt inte tjänar pengar på, t.ex. besättningshytter, styrmaskin, radiohytt, maskinrum, byssa) tryckas ihop på en liten yta, dvs i en hög byggnad. Och master är lika viktiga idag som under seglens tid, det krävs radar och kontakt med omvärlden.

Utrymmen man tjänar pengar på är nettotonnaget, t.ex. lastutrymme, passagerarhytter, casino och bar på ett kryssningsfartyg.

Begränsningar i kanaler och dylikt är oftast djupgående och inte seglingsbar höjd. På många fartyg kan man även veva ned högsta masten.

Men åter till ämnet så gissar jag också att små partrederier knappast gick via Kielkanalen som bör ha kostat en slant.

[sveahk]

Tack för det Amund - så lärde jag mig i kort och koncis form vad brutto och nettotonnage är!

Men åter till ämnet så gissar jag också att små partrederier knappast gick via Kielkanalen som bör ha kostat en slant.

Envis som jag är - "små partrederier" säger Du, finns det inga möjligheter att gräva fram vilket rederi MERCUR från Åbo tillhörde?

Mvh Hans K

[Hans]

Nu får forumfinnarna rycka in, jag har gjort grovjobbet.

https://www.google.com/search?q=MERCUR% ... 42&bih=386
Scrolla lite ner ser ni liknande båtar.

https://www.google.com/search?q=MERCUR+ ... AHoECAEQAA

MVH

Hans

[Amund]

brutto och nettotonnage

Vilket alltså är ett rymdmått på nära 3 kubik. Stammar troligen från medeltiden och tun (vintunnor) som en båt kunde lasta - om jag minns rätt?

Tror jag äntligen hittat Mercur:

Mercur igen.jpg (41.17 KiB) Visad 2575 gånger

Kanske någon finskspråkig kan översätta övre bilden?

[Amund]

[Femtiotrean]

Bygget av "MERCUR" i Käldinge, 1919, nära färjfästet till Öjen. MERCUR strandade utanför Jylland 1925.

"Mercur", en fyrmastad motorseglare från Åbo, som skall i dessa dagar lägga ut på sin jungfruresa till Spanien. Fartyget är byggt i Kälding i Nagu och det är ungefär 500 registerton i storleken och har ett motor av 22 hästkraftet. I första bilden sjösatts Mercur den 14. oktober år 1919, i den andra väntar det i övrigt färdigbyggt fartyget riggningen (tacklaget?)"

[Schwemppa]

Kanske någon finskspråkig kan översätta övre bilden?

Med nöje.

VÅR HANDELSFLOTTA UTÖKAS

"Mecur" ett åboländskt fyrmastat motorsegelskepp som i dessa dagar kommer att avgå för sin jungfrufärd till Spanien. Skeppet är byggt i Käldinge på Nagu och hon är på 500 registerton och har en maskin på 22 hkr. På första bilden går Mercur av stapeln i vattnet den 14 oktober 1919, på den andra är hon annars helt färdig och väntar på sina (rep och trossar?) i Åbo hamn.

Med reservation för att jag är en fullständig landkrabba. "Köysistöääan" tolkar jag som betydande "uppsättning av rep/trossar", var det någon utrustningsdetalj som gjordes till sist?

Årtalet löste flaggfrågan som brytt mig något. Om det första fotografiet hade varit från Storfurstendömets tid, så hade det inte förstås kunnat vara den blåvita. Men det var svårt att se detaljer på flaggan, så det gick inte att säga någonting definitivt.

[adlercreutz]

Jag tycker mig kunna urskilja ett ”C” och ev. ett ”S” på flaggan. Vet inte om det är en synvilla men fanns det någon sådan finsk flagga…? Med bokstäver på…?

[Schwemppa]

Jag tycker mig kunna urskilja ett ”C” och ev. ett ”S” på flaggan. Vet inte om det är en synvilla men fanns det någon sådan finsk flagga…? Med bokstäver på…?

Så ser det faktiskt ut, men nej. Den blåvita flaggan stadfästes 28 maj 1918, och handelsflagga blev samma som nationsflaggan, dvs blåvit korsflagga (statsflaggan har lejonvapnet i mitten, men det borde inte komma på fråga här).

Hade det varit före 1918 så hade det varit lite rörigare, men det här fartyget existerade ju inte ens då.

[adlercreutz]

Tack, då är det kanske det gamla fotot och perspektivet som luras.

[Hans]

Kanske av intresse i sammanhanget: viewtopic.php?f=32&t=17859&hilit=De+%C3 ... gelskeppen

MVH

Hans

[sveahk]

Hjärtligt tack Hans, Amund, Femtiotrean och Schwemppa! Och jag som trodde skutan var förkrigsbyggd, nej, nej, 1919 var det i Nauvo Finland.

Och med er hjälp hittade jag också "min" MERCUR i Lloydregistret från år 1925. Både under Sailing Vessels (53213) och Motorvessels (67259), hittar vi den beskriven på bästa Lloydkryptospråk(!): "WoodAuxSc4MstSr"...

Dessutom byggaren och ägaren: "Rederi A/B Trafik". Motorn var en "Atlas diesel, OilEng"...som det står. Och inte att förakta, skutan hade elektriskt ljus!

Mvh Hans K