Inlägg
av Sarvi » 2 maj 2022, 16:29
Göta kanal byggdes enligt konturprincipen, dvs den följer landskapets höjdkonturer i stället för att gräva sig igenom dem. Det ger visserligen en längre sträcka men överlag ändå mindre massomflyttning och mindre behov av dyra och avancerade slussar, skärningar, tunnlar och levéer. Det var viktigt markförhållandena var goda och att det gick att gräva lätt men ändå att vattnet hölls kvar, och även att undvika bergpartier som behövde sprängas.
En annan aspekt är vattenförsörjningen av kanalen. Högsta ytan i Göta kanal är sjön Viken, som i sin tur får sitt vatten av ett stort avrinningsområde, inklusive den stora sjön Unden. Detta avrinningsområde försörjer hela västgötadelen av kanalen. Eftersom varje slussning kostar en viss mängd vatten är det viktigt att tillrinningen/vattenförsörjningen från kanalens högsta punkt är tillräcklig för all slussning, annars går kanalen torr i sina högsta partier om vattenmängden som förloras vid varje slussning inte kan ersättas.
Viken ligger på ca 92 möh. Vid Tåtorp, där den grävda delen västerut börjar, finns en nivåbestämmande sluss med en fallhöjd av blott 0,2 meter. Därefter går kanalen i samma nivå hela vägen till Töreboda och förbi, nästan en halvmil, till slussarna i Hajstorp där nivån faller först 5 meter i Hajstorp Övre och sedan ytterligare 5,1 meter i Hajstorp Nedre.
För att istället ta sig till Ymsen skulle kanalen behövt ta sig fram genom ett omfattade bergigt parti mellan nuvarande väg 201 (Moholm-Mariestad) och väg 200 (Töreboda-Mariestad), där bergsryggarna som ligger i nord-sydlig riktning som en korrugerad plåt når upp till 100 m över havet. Ymsen ligger på 72 möh och man skulle alltså behövt spränga sig ned åtminstone till 92-metersnivån för att kunna vattenförsörja kanalen från Viken. Så djupa och långa skärningar var helt enkelt inte aktuellt vid den här tiden om det fanns någon möjlighet att undvika det.
Vidare västerut från Ymsen blir det återigen krångel vid Ullervad, där det återigen är bergigt och Tidan gör ett ordentligt fall. Tidan var vid den här tiden också en ganska otämjd å, med stort avrinningsområde (hela vägen ner till Småland) och nästan inga utjämningsmagasin på vägen var det vanligt med höga flöden och översvämningar i åns nedre delar, sånt vill man inte ha en en dyr kanal. Efter Ullervad har man återigen ett antal nivåskillnader att ta sig igenom vid olika bergklackar - Trilleholm, Katrinefors och Tidans kvillar/stadskvarnen nere i staden.
Poängen med Göta Kanal var inte heller nödvändigtvis att binda ihop befintliga städer, utan man såg framför sig att det skulle skapas nya städer. Västgötadelen av kanalen angjorde ju inga städer, Töreboda bestod bara av några gårdar och det var först när järnvägen nådde kanalen och det blev en knutpunkt mellan kanal och järnväg som det blev ett samhälle. Karlsborg var inte mycket mer än en byggarbetsplats för fästningen osv.
Senast redigerad av 1
Sarvi, redigerad totalt 2 gånger.
