Ett forum för diskussioner kring vår historia. Administreras av Markus Holst.
https://forum.skalman.nu/
En människa som andas drar kanske in en eller två liter luft i minuten, vilken som sedan utandas var av koldioxidhalten har ökat en smula. Med en sådan förbruknig kunde ubåten vara nere länge. Vi pratar om åtskilliga dagar. Så det är inte den stora begränsande faktorn.predator skrev:hej
Funderar lite på hur ww2 ubåtar komprimera luften som dom hade med sig så att dom kunde blåsa sina tankar och bli lättare. Och varför använde man inte det för att utöka längden man kunde vara under vattnet?
Alla ubåtar var beroende av ett stort förråd av komprimerad luft - för att 'blåsa tankarna' och komma upp till ytan. Vilket var viktigare än att användas som andningsluft nere i båten. Kom ihåg att den var 'komprimerad' så att blåsa tankar inne i ubåten omedelbart ökar lufttrycket - på besättningens trumhinnor. Ungefar som när ett flygplan går ned för landning - men mycket mycket fortare = smärtsamt. De tidiga 'snorkelubåtarna' som körde med dieslar i u-läge, gav besättningen trumhinnor som bubblegum! Snorkeln hade en automatisk ventil som stängde den om en våg slog över luftintaget...men när det hände, kanske bara 1-2 sekunder - drog dieselmotorerna luft inifrån båtenpredator skrev:hej
Funderar lite på hur ww2 ubåtar komprimera luften som dom hade med sig så att dom kunde blåsa sina tankar och bli lättare. Och varför använde man inte det för att utöka längden man kunde vara under vattnet?
Jo precis, jag kan tänka mig att det var synnerligen obehagligt och påfrestande, men menar du att det är annorlunda idag när en modern dieselelektrisk ubåt snorklar? Det måste väl fungera ungefär likadant eller? En kanadensisk ubåt av Victoriaklassen lär ju kunna snorkla i upp till 19 knop, men idag kanske finns grejor som mildrar besättningens känningar av tryckförändringarna som uppstår. Var det inte en hel kinesisk ubåtsbesättning som omkom häromåret när det hade uppstått något fel med en ventil och dieslarna snabbt sög i sig allt syret som fanns i ubåten?varjag skrev:Alla ubåtar var beroende av ett stort förråd av komprimerad luft - för att 'blåsa tankarna' och komma upp till ytan. Vilket var viktigare än att användas som andningsluft nere i båten. Kom ihåg att den var 'komprimerad' så att blåsa tankar inne i ubåten omedelbart ökar lufttrycket - på besättningens trumhinnor. Ungefar som när ett flygplan går ned för landning - men mycket mycket fortare = smärtsamt. De tidiga 'snorkelubåtarna' som körde med dieslar i u-läge, gav besättningen trumhinnor som bubblegum! Snorkeln hade en automatisk ventil som stängde den om en våg slog över luftintaget...men när det hände, kanske bara 1-2 sekunder - drog dieselmotorerna luft inifrån båtenpredator skrev:hej
Funderar lite på hur ww2 ubåtar komprimera luften som dom hade med sig så att dom kunde blåsa sina tankar och bli lättare. Och varför använde man inte det för att utöka längden man kunde vara under vattnet?
Det var som snabbväxla mellan jordytan och 7000 meters höjd - något inte ens flygare behövde stå ut med. Därför - trumhinnor som bubblegum
Varjag
Detta är vad som står på engelska wikiepdia om ubåtssnorklar:Perman skrev: Jo precis, jag kan tänka mig att det var synnerligen obehagligt och påfrestande, men menar du att det är annorlunda idag när en modern dieselelektrisk ubåt snorklar? Det måste väl fungera ungefär likadant eller? En kanadensisk ubåt av Victoriaklassen lär ju kunna snorkla i upp till 19 knop, men idag kanske finns grejor som mildrar besättningens känningar av tryckförändringarna som uppstår. Var det inte en hel kinesisk ubåtsbesättning som omkom häromåret när det hade uppstått något fel med en ventil och dieslarna snabbt sög i sig allt syret som fanns i ubåten?
/Per
Tack för infon! Det förklarar saken. Jag förmodar att man dock fortfarande undviker i det längsta att snorkla vid kraftig sjögång, och att man, när man måste snorkla, höjer snorkelmasten tillräckligt för att undvika motorbortfall (något som naturligtvis inte går att göra i ett ev. skarpt läge). Dessutom så har jag för mig att man numera konstruerar snorkelhuvudet så att det inte ska reflektera radarstrålar.tryggve skrev:Detta är vad som står på engelska wikiepdia om ubåtssnorklar:Perman skrev: Jo precis, jag kan tänka mig att det var synnerligen obehagligt och påfrestande, men menar du att det är annorlunda idag när en modern dieselelektrisk ubåt snorklar? Det måste väl fungera ungefär likadant eller? En kanadensisk ubåt av Victoriaklassen lär ju kunna snorkla i upp till 19 knop, men idag kanske finns grejor som mildrar besättningens känningar av tryckförändringarna som uppstår. Var det inte en hel kinesisk ubåtsbesättning som omkom häromåret när det hade uppstått något fel med en ventil och dieslarna snabbt sög i sig allt syret som fanns i ubåten?
/Per
http://en.wikipedia.org/wiki/Submarine_snorkel
"Most dramatically, snorkels were equipped with automatic valves to prevent seawater from being sucked into the diesels, but when these valves slammed shut the engines would draw air from the boat itself before shutting down, which was extremely painful to the ears of the crew and sometimes even ruptured eardrums. This last problem still exists in later model diesel submarines, but to a limited extent because of high vacuum cut-off sensors that shutdown the engines when the vacuum in the ship reaches a pre-set point.
Modern snorkel induction masts use a fail-safe design consisting of compressed air, controlled by a simple electrical circuit, to hold the "head valve" open against the pull of a powerful spring. Seawater washing over the mast shorts out exposed electrodes on top, breaking the control circuit. This vents the compressed air and allows the head valve to slam shut. When the electrodes are again clear of the water, the circuit is re-energized and the valve reopens."
Så kontrollen har väl kanske blivit bättre...
Med hjälp av kompressorer, elmotordrivna luftkompressorer. Motsvarande en luftpump, enkelt utryckt.predator skrev:Hur fick man kompreserad luft då? Var det maskin som fixa det när den gick eller hade man en separat maskin för att fixa det?
Faktiskt en fråga där jag måste tänka efter......steben skrev:Med hjälp av kompressorer, elmotordrivna luftkompressorer. Motsvarande en luftpump, enkelt utryckt.predator skrev:Hur fick man kompreserad luft då? Var det maskin som fixa det när den gick eller hade man en separat maskin för att fixa det?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kompressor
Intressant. Men hur fungerar ett sådant system i praktiken så att det inte blir en gigantisk avgasbroms? Med det trycket så känns det som att motorn skulle stoppa.Donkeyman skrev:Gas till att blåsa tankar med skulle man däremot mycket väl kunna få på detta sätt. Så varför inte. Det är inte helt otänkbart att man har använt avgaser till att ladda flaskor med. Och upp mot 50-60 kg tryck skall man nog kunna få ut på det viset.