Örlogsmän... en fråga för er
Var inte första tanken med den lätta flottan den sk "keune ecole" den doktrin där fiendens pansarfartyg skulle mötas och bekämpas med lättrörliga enheter som kryssare och jagare som utvecklades i frankrike på 20-taletdvs ungefär som den framtida kryssareskadern kom att utvecklas. Stig H.son Ericsson var pådrivande där under 40-talet och kom ju att vara CM under Fb58.
Även om importsjöfarten skulle lösas på annat sätt så varför i allsindar övergas ubåtsjakt förmågan på fartygen i Fb72. Om inte rbb och ptrb var torpedvärdiga mål så var väl iallafall minfartygen de och skulle skyddas?
Även om Ögd och Hld klasserna skulle ersättas av rbb och ptrb så tvingas ju flottan ändå rusta ned eftersom man inte fick den komensation i numerär som utfasningen av jagare och kryssare skulle rendera i.
Även om importsjöfarten skulle lösas på annat sätt så varför i allsindar övergas ubåtsjakt förmågan på fartygen i Fb72. Om inte rbb och ptrb var torpedvärdiga mål så var väl iallafall minfartygen de och skulle skyddas?
Även om Ögd och Hld klasserna skulle ersättas av rbb och ptrb så tvingas ju flottan ändå rusta ned eftersom man inte fick den komensation i numerär som utfasningen av jagare och kryssare skulle rendera i.
Nja, "den unga skolan" är väl äldre än så. Vill minnas att det var bland yngre franska sjöofficerare i slutet av 1800-talet som tanken växte fram att den engelska flottan, som Frankrike aldrig skulle kunna tävla mot i numerär, skulle mötas med de då nya fartygstyperna torpedbåt och ubåt. Även där var det torpeden som var huvudvapnet, som av vissa sågs som slutet för slagfartygen.Psilander skrev:Var inte första tanken med den lätta flottan den sk "keune ecole" den doktrin där fiendens pansarfartyg skulle mötas och bekämpas med lättrörliga enheter som kryssare och jagare som utvecklades i frankrike på 20-talet
Blev så nyfiken på den föreslagna moderniseringen av Östergötland att jag idag plöjde igenom Sveriges flotta årgångarna 1969-1980 för att se om det stod något. Bortsett från lite bilder på Gustaf V som bogserades till Göteborg så hittade jag lite information i nummer 3/76 och 5/76.
Förslaget om modernisering kom från CM, så det var i allra högsta grad officiellt. Om man läser lite mellan raderna så kan man utläsa tre skäl till att Östergötland och inte Halland föreslogs för ombyggnad till fregatter:
1. Det var fyra fregatter som behövde ersättas (Visby, Sundsvall, Öland och Uppland) så Halland och Småland hade helt enkelt inte räckt till.
2. Östergötlandklassen stod på tur för utrangering, vilket för oss in på nästa punkt
3. Halland och Småland behövdes fortfarande som ledarfartyg i ytattackflottiljerna i väntan på en ersättare (!). Med andra ord, de var helt enkelt inte tillgängliga för fregattprojektet.
De åtgärder som föreslogs var:
" - förbättring av luftförsvaret (ny eldledning och modernisering av befintliga pjäser)
- förbättring av ubåtsjaktssystemet (t ex montering av s k släphydrofon (VDS) och ny auraketpjäs)
- förbättring av ledningsresurserna
- tillförsel av telekrigsföringsmateriel".
Kostnaden beräknades till ca 40 miljoner kr/fartyg, dvs 160 miljoner kr totalt. Observera att detta är 1976 års krona... Kostnaden för att även utrusta dem med "modern sjörobot" beräknades till ytterligare 20 - 30 miljoner kr/fartyg, men det var alltså inget som planerades. Tydligen heller ingen helikopterkapacitet.
Det som gjorde att detta inte blev av var att CM ansåg att detta var angeläget, men inte så angeläget att han kunde genomföra det utan ekonomiskt tillskott utöver ram vilket han också äskade om. Några extra pengar blev det så klart inte, varför Östergötlandklassen utrangerades medan Halland och Småland fick fortsätta några år som ledarfartyg åt ytattacken.
I tidigare nummer så hittade man även anledningen till varför de korvetter som var tänkta att ersätta fregatterna inte realiserades. De inrymdes bara i de högre ekonomiska nivåerna som ÖB redovisade inför försvarsbesluten och som vanligt så lade sig riksdagen på en lägre nivå.
En personlig reflektion är att om moderniseringen av Östergötlandklassen blivit av så är det ju inte omöjligt att de hade följts av Halland och Småland så småningom när Stockholm/Malmö kunde ta över som flottiljledare.
I morgon tänkte jag traska bort till Riksdagsbiblioteket och plöja igenom Marinnytt för 70-talet och se vad jag kan hitta...
Förslaget om modernisering kom från CM, så det var i allra högsta grad officiellt. Om man läser lite mellan raderna så kan man utläsa tre skäl till att Östergötland och inte Halland föreslogs för ombyggnad till fregatter:
1. Det var fyra fregatter som behövde ersättas (Visby, Sundsvall, Öland och Uppland) så Halland och Småland hade helt enkelt inte räckt till.
2. Östergötlandklassen stod på tur för utrangering, vilket för oss in på nästa punkt
3. Halland och Småland behövdes fortfarande som ledarfartyg i ytattackflottiljerna i väntan på en ersättare (!). Med andra ord, de var helt enkelt inte tillgängliga för fregattprojektet.
De åtgärder som föreslogs var:
" - förbättring av luftförsvaret (ny eldledning och modernisering av befintliga pjäser)
- förbättring av ubåtsjaktssystemet (t ex montering av s k släphydrofon (VDS) och ny auraketpjäs)
- förbättring av ledningsresurserna
- tillförsel av telekrigsföringsmateriel".
Kostnaden beräknades till ca 40 miljoner kr/fartyg, dvs 160 miljoner kr totalt. Observera att detta är 1976 års krona... Kostnaden för att även utrusta dem med "modern sjörobot" beräknades till ytterligare 20 - 30 miljoner kr/fartyg, men det var alltså inget som planerades. Tydligen heller ingen helikopterkapacitet.
Det som gjorde att detta inte blev av var att CM ansåg att detta var angeläget, men inte så angeläget att han kunde genomföra det utan ekonomiskt tillskott utöver ram vilket han också äskade om. Några extra pengar blev det så klart inte, varför Östergötlandklassen utrangerades medan Halland och Småland fick fortsätta några år som ledarfartyg åt ytattacken.
I tidigare nummer så hittade man även anledningen till varför de korvetter som var tänkta att ersätta fregatterna inte realiserades. De inrymdes bara i de högre ekonomiska nivåerna som ÖB redovisade inför försvarsbesluten och som vanligt så lade sig riksdagen på en lägre nivå.
En personlig reflektion är att om moderniseringen av Östergötlandklassen blivit av så är det ju inte omöjligt att de hade följts av Halland och Småland så småningom när Stockholm/Malmö kunde ta över som flottiljledare.
I morgon tänkte jag traska bort till Riksdagsbiblioteket och plöja igenom Marinnytt för 70-talet och se vad jag kan hitta...
Inte på internet så vitt jag vet.Bjernevik skrev:så inte skett så hade de nog kunnat köras till 1990 utan större problem.
@CvD
Vet du om det finns åtkomligt på Internet?
Då det varit lite kaotiskt med den skeppstekniska utbildningen på KTH de sista åren (Avd för skeppsteknik lagts ner och flyttat till Chalmers Lindholmen och en ny utbildning inom Marina System tillkommit istället) så är frågan var examensarbetet hamnade efter skeppstekniks bibliotek lades ner. Den kan ha följt med till Chalmers (inte troligt) eller så har den hamnat på Farkosttekniks bibliotek eller på KTHs bibliotek. Ett starkt alternativ är att den finns på Kungliga biblioteket då den borde ha tryckts i tillräckligt antal för att pliktex ska bahövas inlämnas.
Tyvärr kommer jag inte ihåg titeln på den men det kan inte finnas så många examensarbeten om moderniseringar av jagare...
Har bara beställt årgångarna 1970-1980, så det kan nog bli svårt.CvD skrev:Du får gärna se om du kan hitta artikeln om den "stealthiga" fregatten som planerades på 70-talet och som stod i en Marinnytt för 10-15 års sedan...Bjernevik skrev: I morgon tänkte jag traska bort till Riksdagsbiblioteket och plöja igenom Marinnytt för 70-talet och se vad jag kan hitta...
Aj då...Bjernevik skrev:Har bara beställt årgångarna 1970-1980, så det kan nog bli svårt.CvD skrev:Du får gärna se om du kan hitta artikeln om den "stealthiga" fregatten som planerades på 70-talet och som stod i en Marinnytt för 10-15 års sedan...Bjernevik skrev: I morgon tänkte jag traska bort till Riksdagsbiblioteket och plöja igenom Marinnytt för 70-talet och se vad jag kan hitta...
Man måste alltså beställa i förväg??
Kan vara bra att veta om man skulle ha vägarna förbi någon gång.
Ursäkta dröjsmålet, här kommer bilden
En tecknares vison av framtida Stealth fartyg ur 1974års Marin nytt
Har inte mer info eftersom bilden kommer ur "Marinen i Framtidens Försvar" och en artikel om steALTHTEKNIK.
Notera Bofors 120mm TAK på backen. Ser ut som en 40mm Akan på hangaren. Sensorerna och mastarragemang är rätt likt Ckr.
En tecknares vison av framtida Stealth fartyg ur 1974års Marin nytt
Har inte mer info eftersom bilden kommer ur "Marinen i Framtidens Försvar" och en artikel om steALTHTEKNIK.
Notera Bofors 120mm TAK på backen. Ser ut som en 40mm Akan på hangaren. Sensorerna och mastarragemang är rätt likt Ckr.
Den påminner starkt om fregatten i Marinnytt för ca 15 år sedan.Psilander skrev:Ursäkta dröjsmålet, här kommer bilden
En tecknares vison av framtida Stealth fartyg ur 1974års Marin nytt
Har inte mer info eftersom bilden kommer ur "Marinen i Framtidens Försvar" och en artikel om steALTHTEKNIK.
Notera Bofors 120mm TAK på backen. Ser ut som en 40mm Akan på hangaren. Sensorerna och mastarragemang är rätt likt Ckr.
Skulle nog säga att det handlar som samma fartyg.