Quiz: Sjöfartshistoria

[Sarvi]

Ja, en osannolik karriär som slutade så här:

Sonar

Som synes är skrovet ännu ganska intakt, och nutidens intresse för vårt objekt är i första hand kopplat just till vrakets hållbarhet och vad som ska hända när rosten gör slut på henne...

[HJ]

Nutidens intresse...och Måseskär. Västkusten har ett antal vrak som i olika omgångar behöver saneras. Här gissar jag att det rör sig om S/S Suevic alt S/S Skytteren.

En beskrivning av dess öde ges i följande länk
https://www.preem.se/globalassets/om-pr ... raksem.pdf

/Håkan

[Sarvi]

HJ hittar rätt oljefyllda vrak och har dessutom länkat till Preems utförliga historik om fartyget, varefter föga återstår att tillägga.

HJ ställer nästa fråga

[HJ]

Tack Sarvi!

Då undrar jag kort och gott var vi kan hitta Gunnar Guddal i sjöfartshistorien?

/Håkan

[HJ]

Norsk-amerikanen utvecklade en persedel, som räddat många människors liv. Finns i lite olika utföranden, dels för katastrofbruk och lite mera kortvarig användning, och dels för mera kontinuerlig användning.

/Håkan

[varjag]

Norsk-amerikanen utvecklade en persedel, som räddat många människors liv. Finns i lite olika utföranden, dels för katastrofbruk och lite mera kortvarig användning, och dels för mera kontinuerlig användning.

/Håkan

Först var det en flytdräkt ''fordrad vattentät'' av neoprene i vilken nödställda kunde överleva även i kalla vatten, därefter kopierad & förbättrad
till flera alltmer sofistikerade räddningsdräkter.

Varjag

[HJ]

Bravo varjag. Det var räddnings eller överlevnadsdräkt jag sökte. Gunnar Guddal introducerade dräkten bland Alaskas fiskare, där den räddade många liv.

http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/co ... 01245.html

Varjag håller tråden torr och varm med en ny fråga.
/Håkan

[varjag]

Tack HJ - men lite svårt med ''torr tråd'' i detta ämne
en vacker målning av

i fjärran och farliga vatten

Vi vill veta mannens och båtens (lika berömda) - namn. Bonus för var den befinner sig på tavlan

Varjag

[varjag]

Ett fotografi -

en man med sin baat.....png (152.71 KiB) Visad 706 gånger

- samma man samma båt. Han blev världsförst med sin bedrift…...

Varjag

[Donkeyman]

Kan detta möjligen vara Joshua Slocum i sitt fartyg "Spray".

[varjag]

Kan detta möjligen vara Joshua Slocum i sitt fartyg "Spray".

Han och ingen annan Donkeyman !

https://en.wikipedia.org/wiki/Joshua_Slocum

Världens förste ''Jorden-runt-ensamseglare'' med sin klassiska SPRAY >
(på frågebilden, befinner han & SPRAY sig i Magellans Sund mellan Eldslandet och Sydamerika)

Din fråga, Varjag

[Donkeyman]

OK, då byter jag till navigationens historia. I dag har vi GPS som är ett Amerikanskt satelitbaserat navigationssystem. Men det finns också ett motsvarande och lika bra Ryskt system. Samtidigt håller flera andra på att utveckla motsvarande, till exempel EU. Men det fanns också föregångare. Närmare bestämt två stycken som utvecklades under WW2. Ett Amerikanskt och ett Engelskt. De här var landbaserade - det fanns ju inte några sateliter på den tiden men bägge innebar ett gigantiskt framsteg jämfört med de tidigare metoderna. Det Engelska systemet fick stor betydelse för navigation i de Europeiska farvattnen på 60- och 70-talen.

Frågan är helt enkelt - vad hette de här systemen ?

[varjag]

Det brittiska gissar jag ''DECCA'', det amerikanska LORAN (long-range-navigation) ?
(fast bägge åtnjöt väl lite ''korsbefruktning'' ? )

Varjag

[Donkeyman]

Visst har du rätt, varjag. Det första radiobaserade navigationssystemet var Radiopejlen. Den baserades på att man hade ett antal "Radiofyrar" så använde man radiopejlen till att fastställa bäringen till 2 eller 3 sådana och därmed kunde man också fastställa sin position. Men sedan kom LORAN och DECCA. Bägge systemen baserades på att det fanns flera sändare som bildade en "kedja". Så hade man instrument ombord som tog emot signalerna från två sådana och kunde mäta skillnaden i tid mellan signalerna från de olika sändarna. Därmed visste man också skillnaden i avstånd mellan sändarna och så kunde man lägga ut positionen i sjökortet. Problemet var att detta var dyrbara system som inte fick lägre pris förrän modern elektronik slog igenom men det skedde ungefär när sateliterna introducerades. LORAN avvecklades under 1980-talet och DECCA under 1990-talet.

Varjag tar nästa fråga.

[Markus Holst]

Är radiofyrar alltså ett minne blott? Kullens fyr sänder inte ut KU längre?