Varför går inte Göta Kanal till Mariestad?

[Hans]

Inget direkt svar men mer läsning: http://kanaler.arnholm.nu/gotas.shtml

MVH

Hans

[sveahk]

Försöker för närvarande sälja en gammal Göta Kanal Karta genom Stockholms Auktionsverk. Innan jag skickade iväg den till Sverige tog jag ett par bilder. Som den här detaljen där "Gräfningarna" anges...som kanske intresserar...

Hans K

[Sarvi]

Intressant att kartan redan 1810 anger 818 alnars ”Gräfning öfver Edet”. Det måste ju vara kanalen över Spetsnäset, som inte var med när kanalen invigdes utan sprängdes ut1824, två år efter att kanalens västgötadel invigdes.

[Jim_Szikk]

Jag är ytterst nyfiken på en förklaring till denna tanke annat än jag lärde mig i skolan att idén att använda Tidanån skulle bli dyrare än att gräva den det slutligen blev. Vilket jag läst i slutändan ändå blev dyrare.

Jag förstår inte riktigt tanken tidigare i tråden att gå genom sjön Ymsen?. Sjön Ymsen är oerhört grund ca. 2m i snitt, 4.2m på ett litet område som djupast.

Varför inte gå i Tidan sydväst om sjön Viken? Det är ju bara några km, att istället för Tåtorp gå ut längre söderut mot Tidan?
Eller,
Via Hjo vid Vätterns strand genom Mullsjön och in i Tidan.
Eller något vis genom Örlen, antingen Vättern-Örlen-Tidan eller Viken-Örlen-Tidan? Det finns ju en smal kanal grävd mellan Viken och Örlen man gjorde ytterligare för att försäkra nivån i Viken som är Göta Kanals högsta punkt därav vatrenreservoar. (Som flera skrivit i tråden innan mig).

Tidan borde väl i sig säkrat vatten nivån rent naturligt.
Ang.att Ullervad är bergigt jovisst men växt upp där och så hög vatten nivå skillnad är det inte, ett mindre fall i själva byn och lite vid Trilleholm dock mest på ena sidan ön.
Man har ju sprängt en bergskanal genom kottholmen i Ullervad.

Nåja, en sak är säker. Ullervad är en mysig by men oj vilken pärla den hade varit om kanalen gått där!

Mvh Jim.

[von Adler]

Apropå Göta Kanals dragning så kom jag på en annan fundering; varför drog man kanalen via Söderköping mellan Roxen och Östersjön?

Jag läste någon gång att det var stor presige-kamp mellan Norr- och Söder-köping när kanalen skulle byggas. Varför det blev Söderköping minns jag inte men kanske att man redan på den tiden tog regionalpolitiska hänsyn och ville hjälpa den slumrande södra köpingen på traven.

Kan användandet av vattenkraft i Norrköping ha spelat in? Motala ström är ju dämd ordentligt i Norrköping, för att användas för att driva de många textilindustrierna i staden. Går vattenkraft och slussning så bra ihop?

[Markus Holst]

Om ån redan är dämd borde man ju bara behöva bygga slusstrappa. Känns enklare. Fast minns jag rätt går kanalen i egen fåra längsta biten. Äh, jag vet inte.

[koroshiya]

...
Mvh Jim.

Hej Jim!

Hur seglingsbar är floden då? Säkert måste det ha funnits någon typ av transporter på den en bra bit upp - det fanns exempelvis på Stråken vid Mullsjö - men hela poängen är väl att ha en kanal där vanliga små fraktskutor kan gå, så man hade säkert fått gräva i tidan också, och då går det väl att jämföra med att gräva i en sjö.

Sedan vet jag inte om man ens kunde muddra bra på den tiden. Kanske hade man sänkt stenkistor, och kunnat torrlägga sektioner för att sedan gräva. Jag har ingen aning.

Förmodligen hade man kunnat välja flera vägar - kanske fanns det fler tunga laster i norra delen av landskapet och närmare Värmland?

[koroshiya]

...
Kan användandet av vattenkraft i Norrköping ha spelat in? Motala ström är ju dämd ordentligt i Norrköping, för att användas för att driva de många textilindustrierna i staden. Går vattenkraft och slussning så bra ihop?

Man lyckades kombinera i Trollhättan, men jag vet inte om där fanns några fabriker när de första slussarna och kanalen skapades. Läser man på wiki är en kvarn omnämnd år 1413, och modern industri tycks ha kommit till området strax före år 1850.

Vattenkraftverket är från 1900-talet vad jag vet, och sent var det väl mycket enklare att fixa en fåra fram till kraftverket.