Krokstedt gick på med Öland enligt uppgift vid Västra Stendörren. Fartyget reparerades senare och gjorde god tjänst utan några allvarligare problem. Källa: Officer mönstrad på Öland på tidigt 60-tal.Stellan Bojerud skrev:Öland kom i tjänst 5 december 1947. Oscar Krokstedt var 1953-54 FC Älvsnabben så han bör ha varit FC Öland före detta. Torsten Nilsson var försvarsminister 1951-1957. Öland gjorde långresa 1960.
Grundstötningen bör alltså ha skett någon gång mellan 1948 och 1953. Reparationen före 1957.
Jagaren Öland
Re: Jagaren Öland
Re: Jagaren Öland
Slutligen kan nämnas jagaren Smålands allvarliga grundstötning vid Dalarö 1970. I hård vind gick hon med för låg fart
varför avdriften pressade henne mot land och till slut upp på grund. Fartyget bärgades och repareredes fullständigt.
varför avdriften pressade henne mot land och till slut upp på grund. Fartyget bärgades och repareredes fullständigt.
Re: Jagaren Öland
Tack FNP, mitt minne av Öland som en 'lam höna' kom från vpl-tiden 1956-57 - och sagesmannen vad jag minns var en flaggstyrman....det var ngt med skrovet som var 'oreparabelt'. Vet du n ä r hon kom i ovarsam kontakt med Västra Stendörren (låter som en stenvägg...)? Reparationerna av henne måste logiskt ha gjorts på Kockums....kanske det finns mer att tråla efter i den änden? Och var - innerst inni helskotta - ligger Västra Stendörren...undrar VarjagFNP skrev:Krokstedt gick på med Öland enligt uppgift vid Västra Stendörren. Fartyget reparerades senare och gjorde god tjänst utan några allvarligare problem. Källa: Officer mönstrad på Öland på tidigt 60-tal.Stellan Bojerud skrev:Öland kom i tjänst 5 december 1947. Oscar Krokstedt var 1953-54 FC Älvsnabben så han bör ha varit FC Öland före detta. Torsten Nilsson var försvarsminister 1951-1957. Öland gjorde långresa 1960.
Grundstötningen bör alltså ha skett någon gång mellan 1948 och 1953. Reparationen före 1957.
Re: Jagaren Öland
Tyvärr har jag inte årtalet, men det skulle inte förvåna mig om någon Skalmanit gräver fram det.
Här ligger Västra Stendörren.
Här ligger Västra Stendörren.
- Bilagor
-
- Västra stendörren.JPG (15.02 KiB) Visad 4517 gånger
Re: Jagaren Öland
Efter att ha konsulterat Internet och ett antal publikationer har jag konstaterat följande:
Jagaren Öland överlämnades till Marinen den 15 september 1947 varvid Kommendörkapten Bodvar Bjarke hissade sitt befälstäcken.
F.o.m 10 juli 1948 ingick Öland i kustflottan.
Redan 1947-48 moderniserades Öland med ny stridsledningscentral och ubåtsjaktutrustning.(Uppland har fått denna redan under nybyggnationen)
1949 är Öland rustad
1950 är Öland rustad och i Juli 1950 deltar Öland tillsammans med Tre Kronor och Uppland vid besöket på Färöarna.
1951 ?
1952 är Uppland rustad, Öland?
1953 ? Tar kk Krokstedt över befälet ombord Älvsnabben
1954 är Uppland rustad ej Öland
1955 är Uppland rustad, Öland?
1956 ?
1957 är Uppland rustad, Öland?
1960 Öland moderniseras, rustas och genomför långresa
Utifrån detta framstår som troligast att Ölands haveri skedde 1951 eller möjligen 1952.
Jagaren Öland överlämnades till Marinen den 15 september 1947 varvid Kommendörkapten Bodvar Bjarke hissade sitt befälstäcken.
F.o.m 10 juli 1948 ingick Öland i kustflottan.
Redan 1947-48 moderniserades Öland med ny stridsledningscentral och ubåtsjaktutrustning.(Uppland har fått denna redan under nybyggnationen)
1949 är Öland rustad
1950 är Öland rustad och i Juli 1950 deltar Öland tillsammans med Tre Kronor och Uppland vid besöket på Färöarna.
1951 ?
1952 är Uppland rustad, Öland?
1953 ? Tar kk Krokstedt över befälet ombord Älvsnabben
1954 är Uppland rustad ej Öland
1955 är Uppland rustad, Öland?
1956 ?
1957 är Uppland rustad, Öland?
1960 Öland moderniseras, rustas och genomför långresa
Utifrån detta framstår som troligast att Ölands haveri skedde 1951 eller möjligen 1952.
Re: Jagaren Öland
Det här citatet verkar intressant. Vilken tråd kommer det från?varjag skrev:Stellan Bojerud skrev:och mer tveksamt - Öland ta över den rollen tillsammans med fregatterna Visby och Sundsvall. Öland var i realiteten handikappad efter en grundstötning vid Utlängan (FC kk Oscar Krokstedt).
Re: Jagaren Öland
Så det var "Den" Västra Stendörren, jag minns den från skoldiv, och det var trångt... även med M-båt. Jag trodde inte man körde jagare där, men gamla skolans sjöofficerare verkar kunna ha trollat en jagare genom Ålkistan om det hade behövts 
respekt
respektRe: Jagaren Öland
Jo, där är lite trångt, men någon (Hans von Hofsten?) lär ha tagit Halland genom Herramra....Psilander skrev:Så det var "Den" Västra Stendörren, jag minns den från skoldiv, och det var trångt... även med M-båt. Jag trodde inte man körde jagare där, men gamla skolans sjöofficerare verkar kunna ha trollat en jagare genom Ålkistan om det hade behövts
Re: Jagaren Öland
Tack FNP för detaljerna om Öland och v a r Stendörren ligger.
Det var nog lite 'gung-ho' om vem som skulle vara värst - och uppenbarligen gick det understundom - åt helvete...VarjagJag trodde inte man körde jagare där, men gamla skolans sjöofficerare verkar kunna ha trollat en jagare genom Ålkistan om det hade behövts respekt
Re: Jagaren Öland
Kuriosa: Den 23 maj arrangerar Sjöhistoriska muséet en "Jagardag" för maritimt intresserade.
Kanske har att göra med att modellen av HMS Halland nu är färdig efter 38 års byggnation.
Kanske har att göra med att modellen av HMS Halland nu är färdig efter 38 års byggnation.
Re: Jagaren Öland
Hej, hittade av en slump denna tråd om J 16 Jagaren ÖLAND.
Gjorde själv 1969 värnplikten på HMS Jagaren J 16 ÖLAND och 1974 KFÖ på HMS Jagaren J 17 UPPLAND.
1975 beslutade jag att bygga en radiostyrd modell av J 16 ÖLAND i skala 1:100. Den blev färdig 1983 och därefter påbörjades en modell av J 17 UPPLAND. Denna är dock fortfarande ej färdig.
Under tiden som jag byggt modellen har jag fått mig tillsänt ritningar, specifikationsböcker, maskinböcker samt kopierad kopia av Krönikeboken - en dagbok. Jag kommer så småningom att även ta en del foto och lägga ut på internet.
Krönikeboken kan jag nog skanna av och lägga ut också om intresse finns.
Under tiden som jag byggde modellen, så gjorde jag ett häfte om "JAGAREN ÖLAND - örlogsfartyget och modellen".
I detta häfte har även min Fc, Kommendörkapten 2:a graden ROLF DAHL, skrivit lite ur sina minnesanteckningar.
Detta återges senare på forumet.
Av gammal tradition har Kungl. Maj:t tilldelat de nya örlogsfartygen i Svenska Flottan deras namn. Detta har således även skett med den jagare som löpte av stapeln den 15 december 1945 på Kockums Varv i Malmö.
"Kungl. Maj:t har i nåder befallt att den skall bära namnet ÖLAND"
ÖLAND har vid 2 tidigare tillfällen figurerat som namn på Svenska Örlogsfartyg.
Första gången var 1681 då 50-kanonerskeppet ÖLAND byggdes i Kalmar av skeppsbyggmästare Gunnar Roth. Fartygets
längd var 132 fot och djupgåendet var 17 fot. Besättningen var c:a 300 man.
Mer att läsa nedan.
Den KFÖ som genomfördes 1976 var HMS ÖLAND ombyggd till fregatt.
Sina sista år tillbringade HMS ÖLAND i Stockholm där hon agerade målfartyg för artilleri- och robotskjutningar. Kommer foto.
Sen såldes hon till en engelsman som bogserade henne till Spanien för upphuggning.
Jag hade under en tid kontakt med honom också. Han köpte fler fartyg (återkommer med namn på dessa senare) som gick till Spanien för upphuggning. Ni vet det där med asbest.!!!
Beträffande den i tråden tidigare förda diskussionen om ÖLANDs grundstötning står det bl.a. att läsa i Krönikeboken:
Den 28 mars 1949 hissades åter flagga, gös och befälstecken på Jagaren J 16 ÖLAND. Kommendörkapten 2:a graden, T. Cronvall tjänstgjorde som fartygschef.
Efter en mindre grundkänning i Stockholms norra skärgård under mörkernavigering, fick jagaren under tiden 17 - 21 november (1949) ligga i Gustav V:s docka för propellerbyte. Därefter gick jagaren till Norrköping för besök.
Den 15 december avgick man till ÖVS för juluppehåll. Då fartyget den senaste tiden skakat mer än normalt vid högre farter, beslöt Marinförvaltningen att en noggrann undersökning skulle göras för att om möjligt finna orsakerna därtill. Propelleraxlar och lager demonterades och justerades. Man fann då att axelbärarnas centrum låg för högt och det dröjde fram till den 24 februari 1950 innan man åter kunde gå till sjöss för en provtur. Nu hade skakningarna försvunnit.
Den 1 april 1950 embarkerade Kapten Norinder som ny fartygschef på HMS ÖLAND. ÖLAND blev nu DC-fartyg för 1.a jagardivisionen i och med att Kommendörkapten Lind of Hageby med stab embarkerade.
Jag gjorde min militärtjänstgöring 1969, som började med 6 veckors harvande på Rosenholm och därefter utbildning på Eldarskolan i 6 veckor.
Därefter påmönstring som vpl. eldare med skeppsnummer 623 på styrbords vakt i pannrum 2.
Vi gick tillsammans med HMS J 19 SMÅLAND som var flottiljchefens fartyg (Per Rudberg) och HMS J 23 HäLSINGLAND. Dessa fartyg, tillsammans med ett antal torpedbåtar, utgjorde 1.a jagarflottiljen.
Vi tillbringade oftast 5 dagar i veckan till sjöss och var mycket i Hårsfjärden över helgerna, trots att Öland var en Karlskronabåt.
På sommaren gjorde vi ett flottbesök i England och jagarna låg ankrade på Themsen utanför Greenwich.
När vi skulle lämna England på måndagen, så skulle vi gå med panna 1 påeldad. Av någon anledning ?? så var ej matarvattenpumpen förberedd och då det uppdagades att glasröret på pannan var tomt, så blev det panik och man öppnade för ångan ut i de kalla ledningarna för att sänka ångtrycket.. Då blev jag för första gången riktigt rädd, när man såg hur de stora ångrören skakade av vattensmällar och allt skit och damm som låg på dem föll ner. Snabbstängning av pannan.
Någon timmes väntan med forcerad eldning för att få upp trycket i panna 2 till 30kg arbetstryck. Man kunde bara gå ut när tidvattnet var flod.
Väl hemkomna till Karlskrona, så öppnades ångdomen och pannan inspekterades. Man kunde konstatera att vattenståndet ej hade varit så lågt så att ångtuberna varit utan vatten. Alltså blev pannan godkänd för fortsatt användning.
Någon gång under hösten vid gång till Hårsfjärden fick vi i Kalmarsund en fruktansvärd vibration i skrovet. Dykare gick ner och kunde konstatera att en av baffelplåtarna under propelleraxeln hade lossnat och försökte gå sin egen väg i sjön.
Reducerad hastighet beordrades och väl komna till Hårsan, gick dykare ner och skar bort plåten. Kanske en försenad reaktion på grundstötningen tidigare.
Strax före jul kom vi till Karlakrona och gick in i Oscarsdockan. Här fick vi mucka några veckor tidigare än planerat.
Med tanke på att HMS ÖLAND mellan 1948 och 1978 - alltså 30 år i Svenska Flottan, endast varit rustad under totalt 7 år, hade hon förmodligen haft mycket mer att ge.
Hur som helst kommer ingen mer att få se hennes stäv klyva vattnet i 35 knops fart, samtidigt som en enorm häckvåg avslöjar vilken kraft de båda propellrarna utvecklar.
Nu kan endast minnet av ett lyckligt fartyg ge en klen tröst, för dem vars hjärta klappar för den - enligt mångas mening - snyggaste jagaren som funnits i den Svenska Flottan.
MVH
Eve Ask
Vpl. eldare Pr2 1969
Gjorde själv 1969 värnplikten på HMS Jagaren J 16 ÖLAND och 1974 KFÖ på HMS Jagaren J 17 UPPLAND.
1975 beslutade jag att bygga en radiostyrd modell av J 16 ÖLAND i skala 1:100. Den blev färdig 1983 och därefter påbörjades en modell av J 17 UPPLAND. Denna är dock fortfarande ej färdig.
Under tiden som jag byggt modellen har jag fått mig tillsänt ritningar, specifikationsböcker, maskinböcker samt kopierad kopia av Krönikeboken - en dagbok. Jag kommer så småningom att även ta en del foto och lägga ut på internet.
Krönikeboken kan jag nog skanna av och lägga ut också om intresse finns.
Under tiden som jag byggde modellen, så gjorde jag ett häfte om "JAGAREN ÖLAND - örlogsfartyget och modellen".
I detta häfte har även min Fc, Kommendörkapten 2:a graden ROLF DAHL, skrivit lite ur sina minnesanteckningar.
Detta återges senare på forumet.
Av gammal tradition har Kungl. Maj:t tilldelat de nya örlogsfartygen i Svenska Flottan deras namn. Detta har således även skett med den jagare som löpte av stapeln den 15 december 1945 på Kockums Varv i Malmö.
"Kungl. Maj:t har i nåder befallt att den skall bära namnet ÖLAND"
ÖLAND har vid 2 tidigare tillfällen figurerat som namn på Svenska Örlogsfartyg.
Första gången var 1681 då 50-kanonerskeppet ÖLAND byggdes i Kalmar av skeppsbyggmästare Gunnar Roth. Fartygets
längd var 132 fot och djupgåendet var 17 fot. Besättningen var c:a 300 man.
Mer att läsa nedan.
År 1705 sträcktes kölen till ett nytt fartyg på Karlskrona varv. Detta skepp fick överta namnet från det då förlista skeppet ÖLAND.
Det tredje fartyget med ÖLANDs namn, kölsträcktes den 18 oktober 1944 på Kockums Varv.
Den KFÖ som genomfördes 1976 var HMS ÖLAND ombyggd till fregatt.
Sina sista år tillbringade HMS ÖLAND i Stockholm där hon agerade målfartyg för artilleri- och robotskjutningar. Kommer foto.
Sen såldes hon till en engelsman som bogserade henne till Spanien för upphuggning.
Jag hade under en tid kontakt med honom också. Han köpte fler fartyg (återkommer med namn på dessa senare) som gick till Spanien för upphuggning. Ni vet det där med asbest.!!!
Beträffande den i tråden tidigare förda diskussionen om ÖLANDs grundstötning står det bl.a. att läsa i Krönikeboken:
Den 28 mars 1949 hissades åter flagga, gös och befälstecken på Jagaren J 16 ÖLAND. Kommendörkapten 2:a graden, T. Cronvall tjänstgjorde som fartygschef.
Efter en mindre grundkänning i Stockholms norra skärgård under mörkernavigering, fick jagaren under tiden 17 - 21 november (1949) ligga i Gustav V:s docka för propellerbyte. Därefter gick jagaren till Norrköping för besök.
Den 15 december avgick man till ÖVS för juluppehåll. Då fartyget den senaste tiden skakat mer än normalt vid högre farter, beslöt Marinförvaltningen att en noggrann undersökning skulle göras för att om möjligt finna orsakerna därtill. Propelleraxlar och lager demonterades och justerades. Man fann då att axelbärarnas centrum låg för högt och det dröjde fram till den 24 februari 1950 innan man åter kunde gå till sjöss för en provtur. Nu hade skakningarna försvunnit.
Den 1 april 1950 embarkerade Kapten Norinder som ny fartygschef på HMS ÖLAND. ÖLAND blev nu DC-fartyg för 1.a jagardivisionen i och med att Kommendörkapten Lind of Hageby med stab embarkerade.
Jag gjorde min militärtjänstgöring 1969, som började med 6 veckors harvande på Rosenholm och därefter utbildning på Eldarskolan i 6 veckor.
Därefter påmönstring som vpl. eldare med skeppsnummer 623 på styrbords vakt i pannrum 2.
Vi gick tillsammans med HMS J 19 SMÅLAND som var flottiljchefens fartyg (Per Rudberg) och HMS J 23 HäLSINGLAND. Dessa fartyg, tillsammans med ett antal torpedbåtar, utgjorde 1.a jagarflottiljen.
Vi tillbringade oftast 5 dagar i veckan till sjöss och var mycket i Hårsfjärden över helgerna, trots att Öland var en Karlskronabåt.
På sommaren gjorde vi ett flottbesök i England och jagarna låg ankrade på Themsen utanför Greenwich.
När vi skulle lämna England på måndagen, så skulle vi gå med panna 1 påeldad. Av någon anledning ?? så var ej matarvattenpumpen förberedd och då det uppdagades att glasröret på pannan var tomt, så blev det panik och man öppnade för ångan ut i de kalla ledningarna för att sänka ångtrycket.. Då blev jag för första gången riktigt rädd, när man såg hur de stora ångrören skakade av vattensmällar och allt skit och damm som låg på dem föll ner. Snabbstängning av pannan.
Någon timmes väntan med forcerad eldning för att få upp trycket i panna 2 till 30kg arbetstryck. Man kunde bara gå ut när tidvattnet var flod.
Väl hemkomna till Karlskrona, så öppnades ångdomen och pannan inspekterades. Man kunde konstatera att vattenståndet ej hade varit så lågt så att ångtuberna varit utan vatten. Alltså blev pannan godkänd för fortsatt användning.
Någon gång under hösten vid gång till Hårsfjärden fick vi i Kalmarsund en fruktansvärd vibration i skrovet. Dykare gick ner och kunde konstatera att en av baffelplåtarna under propelleraxeln hade lossnat och försökte gå sin egen väg i sjön.
Reducerad hastighet beordrades och väl komna till Hårsan, gick dykare ner och skar bort plåten. Kanske en försenad reaktion på grundstötningen tidigare.
Strax före jul kom vi till Karlakrona och gick in i Oscarsdockan. Här fick vi mucka några veckor tidigare än planerat.
Med tanke på att HMS ÖLAND mellan 1948 och 1978 - alltså 30 år i Svenska Flottan, endast varit rustad under totalt 7 år, hade hon förmodligen haft mycket mer att ge.
Hur som helst kommer ingen mer att få se hennes stäv klyva vattnet i 35 knops fart, samtidigt som en enorm häckvåg avslöjar vilken kraft de båda propellrarna utvecklar.
Nu kan endast minnet av ett lyckligt fartyg ge en klen tröst, för dem vars hjärta klappar för den - enligt mångas mening - snyggaste jagaren som funnits i den Svenska Flottan.
MVH
Eve Ask
Vpl. eldare Pr2 1969
Re: Jagaren Öland
Slänger in en bild på den vackra skapelsen (okänt fotodatum).
- Bilagor
-
- Försvarets bildbyrå - Försvarets Bildbyrå
- Försvarets-Bildbyrå-D00014273.jpg (170.44 KiB) Visad 3928 gånger
Re: Jagaren Öland
Hur tar man sig vidare när man saknar framdrivning?kakmonster77 skrev:Hej!
Även Uppland skall ha gått hårt på grund omkring 1965 varvid hon skall ha tappat ena propellern och den andra trängt in i maskinrum. Detta skall ha hänt någonstans i stockholms skärgård(Almagrund?). Hon skall ha tagit sig in till stockholm för egen maskin i låg fart med delvis vattenfyllda sektioner. Upplagd i torrdocka för reparationer därefter
Allt skulle skett i närheten av en rysk fregatt strax utanför svenskt vatten
//Daniel
Re: Jagaren Öland
Om man saknar framdrivning, är bogsering lämpligt.predator skrev:Hur tar man sig vidare när man saknar framdrivning?kakmonster77 skrev:Hej!
Även Uppland skall ha gått hårt på grund omkring 1965 varvid hon skall ha tappat ena propellern och den andra trängt in i maskinrum. Detta skall ha hänt någonstans i stockholms skärgård(Almagrund?). Hon skall ha tagit sig in till stockholm för egen maskin i låg fart med delvis vattenfyllda sektioner. Upplagd i torrdocka för reparationer därefter
Allt skulle skett i närheten av en rysk fregatt strax utanför svenskt vatten
//Daniel
Om du har halva driften utslagen, tex förlorat en propeller kan du fortsätta med bara den ena. Om du kompenserar med roderutslag så klart. Förlorar du rodret kan du ofta styra med olika varvtal på propellrarna. Det går inte på alla fartyg, se Bismarck som exempel. Tänk på hur man styr en strv. Eller med styrbromsar på en traktor. Om du låter babords propeller gå sakta fram och ökar varvtalet på styrbords så vill fartyg i allmänhet gira mot babord. Det är inte ett sätt att färdas snabbt, men du kan ta dig i hamn.
No one can prevent me from raising towers in babylon
Re: Jagaren Öland
Jo jag vet. Men har man tappat en propeller och den andra sitter halvinbäddad i skrovet så blir det ju jobbigt. Eller svettigt.