Nej, inte riktigtWalsh skrev:Tja, 35 Filip blev väl operativ runt 1965 och var i tjänst till i början-mitten av 80-talet ( Då 66 st konverterades till J35J).JohnT skrev: Nu sveper vi över en tidsperiod av minst 20 år, och då blir det svårt att försöka vara speciellt exakt om aktuella tidpunkter.
Kan du ge något exempel på sovjetisk förmåga vid aktuell tidpunkt?
Jag kan inte hitta en tidsperiod där J35F var jämbördiga Mig-23'or eller SU-15E under sjuttio och åttio-talen.
Skulle enligt mitt förmenande krävas att man gick ner till Mig-21'or, det var den närmaste sovjetiska motsvarigheten.
Källa: http://www.aef.se/Flygvapnet/Notiser/J35J_Notis_2.htmProvflygplanet betecknades under projektstadiet vid Försökscentralen FC för ”J-0”. Denna individ levererades inte som serieflygplan. Ytterligare två J35J nyttjades för prov av systemet vid FC under 1987-88.
---
Typgranskningsbevis för J35J utfärdades 17 december 1987.
De 66 beställda J35J levererades till F10 under perioden 3 mars 1987 till 29 augusti 1991.
Kan du precicera "denna tid"Walsh skrev:
Under denna tid hade inte Sovjet speciellt mycket jakt med tillräckliga "ben" för att vara effektiva över Sverige.
Kan du precicera "över Sverige"
Vad menas med effektiv?
menar du att sovjetiska flygvapnet inte hade räckvidd över skåne under åttiotalet?
Och sedan kan man undra vad som krävdes av sovjetisk jakt, att flyga fem minuter före attackvågen, skjuta radarrobot och sedan flyga hem.
Hur mycket möda hade attackflyget behövt lägga ner på några Drakar med AIM-9B ?
Vad merar du med jaktsvep?Walsh skrev:
Först skulle man ta sig hit, sen då man var på väg mot bränslemin och utan stridsledning duellera med STRIL60 ledda 35:or, nej då känns definitivt alternativet att flyga jaktsvep för att locka upp svenska jakten vid fel tidpunkt och på fel ställe betydligt mer troligt.
Syfte att jaga flygplan eller skenanfall för att dra undan svensk jakt från "rätt" område?
kan du ge någon källa för " ju notoriskt hamna på topplistor över världens sämsta stridsflygplan"Walsh skrev:
MiG-23, jag vet inte, imponerande ingenjörskonst och pappersprestanda, men hemskt dåligt rykte i praktiken. Låg tillgänglighet, svårhanterlig och allmänt bångstyrig, dessutom dåliga combat records, den brukar ju notoriskt hamna på topplistor över världens sämsta stridsflygplan. Vad jag vet ansågs Mig-21 vara ett bättre plan i praktiken, i alla fall jämfört med de tidigare mer rudimentära versionerna av 23.
Enligt mitt förmenande var Flogger-K direkt jämnbördig med Jaktviggen efter rb 74 före amraam .
och Flogger-G direkt jämnbördig med Jaktviggen före rb 74. (dvs före 1986)
J35 var aldrig i närheten.
Känns som du hela tiden hanar i samma "lagoma hotbild" varför fanns dom inte i vårt närområde under första halvan av åttiotaletWalsh skrev: De sena mer avancerade MiG-23 med elakare vapen fanns knappast i större mängd i vårt närområde förrän mot slutet av 1980-talet, och då var 35 andrahandsjakt.
när dom tillverkades
Eller menar du att endast "K" modellen med AA-11 var den som hade elakare vapen?Wikipedia + jag angav NATO betecknining skrev: The MiG-23P("Flogger-G") was the most numerous PVO interceptor in the 1980s. Around 500 aircraft were manufactured between 1978 and 1981.
--
Between 1978 and 1982, around 1,100 "MiG-23ML/MLA"s(oxå kallad "Flogger-G") were built for both the Soviet Air Force and export customers.
--
all Soviet "MLD"'s ("Flogger-K") were former "ML/MLA" aircraft modified to "MLD" standard. Some 560 aircraft were upgraded between 1982 and 1985.
Jag vet inte vad du anser hanterbart, kan du utveckla?Walsh skrev: SU-15 känns definitivt som ett hanterbart hot för 35 Filip och Johan, dessutom var den ju mer av en renodlad interceptor och kanske inte så trolig i duellstrid över Sverige? Men här kan jag ha fel, kanske man tänkte sig den så.
Nää. de skulle behöva nödfälla vapenlast eller vara på väg hem. Att låta yttre last sitta kvar när man anfalls låter inte troligt i mina öron heller.Walsh skrev:Mja, högst tveksamt, men ok säg att det var så, att R60 var marginellt bättre än RB24, båda var hursomhelst inga wunderwaffen utan det gick många robotar per nedskjutning. Starkare motorer säger ju ingenting egentligen. Draken är en liten fågel, den behöver inte så stark motor för att ända ha bra prestanda (Edit:En snabb googling ger vid handen dragkraft/vikt för J35 0,70 Mig 27 0,62 och Su 17 0,68). Frågan är hur bra stationära svängprestanda och acceleration dessa attackflygplan har då de är fullastade med vapen?JohnT skrev: Beror på naturligtvis, men SU-17M3 (Fitter-H) eller sena Mig-27'or med R-60 (Aphid) hade ett robot övertag,
starkare motorer och frågan är om de inte också hade bättre aerodynamik för kurvstrid (sustained turnrate).
Vilket då sovjetiska piloter med motsatt förmåga, dvs att kunna kurva under lång tid utan att förlora fart, inte skulle vara förmögna att kapitalisera på sin överlägsenhet?Walsh skrev: Draken hade inte bra stationära svängprestanda jämfört med någonting alls i princip, däremot rent överjävliga momentana svängprestanda. Detta visste dåtidens förare mycket väl (kunde användas både till att komma i eget skottläge och ur fiendens) och man utnyttjade det man var bra på och undvek att hamna i det men var dålig på. Grundläggande luftstridstaktiska principer sen Hedenhös.
Att som Draken pilot tappa fart mot ett antal attackplan som antagligen var i numerärt och robotmässigt överläge,
när drakenpiloten måste komma i skottläge bakom attackplanen tror jag skulle ses som "unduly aggressiveness"
Men jag tror att attackpiloterna helst sticker än försöka bevisa att dom skulle kunna skjuta ner en Drake.
(något annat vore ju också "unduly aggressiveness")
Frågan är hur mycket vettigare svensk doktrin och utbildning var?Walsh skrev: Men mot dessa, i min värld tveksamma, påstådda fördelar hade 35-förbanden fördel av STRIL, strid över eget territorium med allt vad det innebär och att högst troligt ha initiativet i striden pga vettigare doktrin och utbildning (Påstår jag)
Alldeles för ofta har det argumentet används för att förneka faktiska sovjetiska fördelar.
Mvh
/John