kblomster skrev:SFI J35F
(Flygplan J 35F: speciell förarinstruktion; M7780-400141 mfl)
Det där med A/B/C/D-prep av rb 28 finns beskrivet i del 2 nånstans.
Tack, sidan 53 och framåt handlar om robotarna.
Så J35F hade Rb 28, som var en underbar systemkombination i teorin. STRIL kunde leda mot målet, IR-detektorn under nosen på planet kunde sikta och roboten kunde skjutas från alla vinklar mot målet, och detta radartyst.
I verkligheten så användes den då oftast inte alls.
Rb 27, radarsökande med 8,5 km räckvidd, inte så dåligt i mitten av femtiotalet, men klart frånsprungen på sjuttiotalet.
Rb 24, Sidewinder B - också i produktion under andra halvan av femtiotalet.
Rb 24J Sidewinder J Togs i bruk av svenska flygvapnet 1978, så nu är man i alla fall på samma decenium som NATO.
Bjernevik skrev:JohnT skrev:OK, J35 systemet hade fungerat mot Sovjetiska bombplan, men knappt något mer.
Troligen attackplan också. Vilket väl faktiskt var målet.
Om attackplanen flög över radarhorisonten och sedan inte sköt tillbaka i alla fall.
Bjernevik skrev:
JohnT skrev:Nej, godtyckligt flygplan som inte bara flög rakt fram på hög höjd och att draken piloten var ledd via STRIL.
Japp. Vilket var så vårt system var uppbyggt.
Jo, och frågan är om det var speciellt effektivt att ha ett system som var en kopia av Amerikanska luftförsvaret mot kärnvapenbombare?
Bjernevik skrev:
JohnT skrev:Men frågan är hur många bombplans anfall som Sovjetunionen hade skickat mot Sverige?
Utan att använda kärnvapen i alla fall..
Bra fråga. Men om de inte skickade några bombplan, desto bättre. Då hade jakten löst en del av sin uppgift utan att behöva skjuta ett skott...
Under förutsättning att det hotet existerade i verkligheten, annars var det slöseri med skattemedel.
Jag vill säga att tack vare att Sverige måste köpa SAAB, och jaktviggen blev tio år försenad så var FV tvunget att gilla läget, hålla masken och pumpa ut en hel del "flygpojkarpropaganda"
Och när Jaktviggen sedan kom då var vi en generation efter.
Walsh skrev:
Vad gällde robotpreppen då genomfördes den i flera steg (A-prepp, B-prepp osv ner till D-prepp) och man kunde avbryta påbörjad preparation då man hade batteridrift, att John T:s påstående med för kort fönster att skjuta i skulle vara ett praktiskt problem var inte en uppfattning denne man delade.
Enligt instruktionsboken så var B-Prepp irreversibel, som jag förstår det så drog man strömmen från det lokala batteriet,
Och om jag förstår tekniken rätt så hade man då 90 sekunder på sig.
Hände något som gjorde att man inte kunde skjuta under den perioden så var det bara att flyga hem.
Men det kan ju också var så att piloten gjorde B-Prepp så sent att risken var liten att något oförutsatt skulle inträffa, i alla fall på övningar.
Och den kritik jag framför handlar mycket om just att flygvapnet inte övade för praktiskt problem utan utifrån schematiskt framtagna övningar.
Och samtidigt så pratades det en massa om att Sovjetiska piloter var schemabunda och inte tänkte själva, inte helt utan fog.
Men det gick så långt att Flygvapnet intalade sig själva att sovjetiskt materiel som beställts av Sovjetiska flygvapnet och utnyttjades av Sovjetiska flygvapnet inte skulle kunna användas av sovjetiska piloter på grund av doktrin.
Liknande självbedrägeriet inom armén typ "Ryska stridsvagnar kan inte köra i svensk terräng" är idag allmänt känt.
Men FV har lättare att framställa sin historia från kalla kriget som framstående.
Walsh skrev:
Han menade att ett 35-anfall lett av Stril var så minutiöst upplagt och precist och att förarna var ytterst väl övade på detta.
Exakt, man visste exakt vad man skulle göra så länge motståndaren höll sig till den svenska regelboken.
och det är problemet.
Walsh skrev:
Han nämnde även en intressant sak ang den sovjetiska jakten. Pga att de hade liten räckvidd på den tiden och att den knappast skulle räcka för strid på den svenska sidan om Östersjön så var den förmodade taktiken från den sovjetiska sidan att man skulle flyga sina jaktsvep som simulerade attackföretag. JAL skulle då starta så mycket svensk jakt han kunde mot dessa. De röda kunde därefter avbryta på behörigt avstånd. J35 hade då så korta ben att när det riktiga bomb/attackföretaget kom så hade man bränslebrist alternativt var redan på väg ner på backen för att tanka.
Jag klassar det som ett typexemlet på "det lagoma hotet", om de röda istället fortsätter och omgående skjuter ner drakarna tack vare sina överlägsna robotar så skulle det ju inte vara en lika tilltalande situation.
Walsh skrev:
Man kunde anfalla för tiden väldigt kvalificerade mål med flera olika anfallstyper under alla typer av väder.
Jag ser frågan som hur bra målen skulle kunnat försvara sig?
Vem var jägare och vem var mål.
Mvh
/John