Hot mot eller konkurrens till JAS 39 E/F

[sapient]

Vi har idag ganska minimalt med baser, ja. Men åtminstone än så länge har ju inget beslut fattats om att lägga ned några ytterligare - så vilka är det du syftar på att vi "ville slippa genom att anskaffa 39E"?

(Förvisso har det spekulerats i om rekommendationen "60-80" berodde på en vilja att i framtiden lägga ned en flottilj och samla FV på två flottiljer. Men som sagt, det har ju i så fall att beslutas först...)

Det hör ju i så fall till de ännu inte redovisade antagandena.

Att vi skulle behöva återta någon av de nedlagda baserna, för att kunna fortsätta använda C/D är kvalificerat nys. (Inte för att det vore fel i sig, en ökad kostnad - men frånsett det önskvärt av helt andra skäl, om jag får "rangordna" prioriteringarna...)

Detta är de baser vi opererar ifrån idag. Givet de premisser som antalet baser är beslutat för idag, så fungerar det lika "väl" även i framtiden. Behöver vi basera framskjutet för att verka nära maximal räckvidd, så finns det baser för det i dagens organisation. (Frågan är ju så klart vad vi ska nå - man kan ju godtyckligt välja ett mål utom räckvidd för C/D. Men det är ju utom räckvidd idag - alltså ingen förändring...)

Det är inte ens en ekonomisk skillnad gentemot FM förslag, förrän efter serieleverans av E (som jag påpekade i tidigare inlägg). Innan dess kommer vi behöva att basbataljoner (eller om det nu blir basbataljon i singular, vad det verkar) med logistik för både C/D och E. Vi kommer att successivt ombeväpna krigsförbanden.

Att vidmakthålla de C/D som återstår, ger inga praktiska skillnader what so ever jämfört med FM förslag förrän efter att 60 plan av E-serien har levererats. Givet beslut som presenterats till dags dato.

På sin höjd kan det handla om att - om man ser behov av en ytterligare versionsutveckling av C/D som så att säga kommer "mitt i skarven", så kan det öka kostnaderna innan C/D är avsett att tas ur drift.

Däremot är det av betydelse för FV numerär bortom 2023, när E-versionen ska vara klart att tas i drift.

Det kan naturligtvis vara så att förutsättningarna för att någon gång under åren dit lägga ytterligare beställningar på fpl av E-serien förbättras. (Vilket jag tycker vore yttest välkommet.) Men det är inte heller då givet att det behöver ske med 1-1 avvecklande av C/D.

Serielängden har ju då ökat och det pressar ned maginalkostnaden för ytterligare individer. Det kan göra att den begränsade besparing som görs av att återanvända en mindre del av äldre individer då är betydelselös. (Särskilt om ytterligare någon av de befintliga exportländerna också lagt beställningar på E-versionen eller om någon ny kund tillkommer.)

[J.K Nilsson]

Vi har idag ganska minimalt med baser, ja. Men åtminstone än så länge har ju inget beslut fattats om att lägga ned några ytterligare - så vilka är det du syftar på att vi "ville slippa genom att anskaffa 39E"?

Så här då, genom att vi inte har några förberedda baser så kommer vi att tvingas upprätta en flygbas med hjälp av flygbasbataljonerna. Det finns klargöringsutrustning på två av försvarsmaktens flygplatser utöver de tre JAS-flottiljerna, det finns också serviceutrustning på en bas men det är beroende på om det tillkommer någon exportkund. Annars är tanken att flygunderhållsutrustning och sambandsutrustning något som ska upprättas på de platser utöver flygflottiljerna. På de två nakna baserna Jokkmokk och Hagshult ska det till och med upprättas mobila flygledartorn.

(Förvisso har det spekulerats i om rekommendationen "60-80" berodde på en vilja att i framtiden lägga ned en flottilj och samla FV på två flottiljer. Men som sagt, det har ju i så fall att beslutas först...)

Med exportåtaganden och egen utvecklingen så tror jag vi kan avsluta spekulationerna här. Jag upplever inte att den viljan och tankegångarna finns ifrån FML.s sida

Att vi skulle behöva återta någon av de nedlagda baserna, för att kunna fortsätta använda C/D är kvalificerat nys. (Inte för att det vore fel i sig, en ökad kostnad - men frånsett det önskvärt av helt andra skäl, om jag får "rangordna" prioriteringarna...)

Detta är de baser vi opererar ifrån idag. Givet de premisser som antalet baser är beslutat för idag, så fungerar det lika "väl" även i framtiden. Behöver vi basera framskjutet för att verka nära maximal räckvidd, så finns det baser för det i dagens organisation. (Frågan är ju så klart vad vi ska nå - man kan ju godtyckligt välja ett mål utom räckvidd för C/D. Men det är ju utom räckvidd idag - alltså ingen förändring...)

Det är inte ens en ekonomisk skillnad gentemot FM förslag, förrän efter serieleverans av E (som jag påpekade i tidigare inlägg). Innan dess kommer vi behöva att basbataljoner (eller om det nu blir basbataljon i singular, vad det verkar) med logistik för både C/D och E. Vi kommer att successivt ombeväpna krigsförbanden.

Om du tittar på kartan så ser du att det inte finns något operativt stridsflyg mellan Uppsala och Kallax, något som är bekymmersamt för flygvapenledningen på sikt och därför lägger jag på den karta som krigsförbandsansvarige för flygbasbataljonerna har låtit publicera:

Baseringskoncept.png (284.66 KiB) Visad 2268 gånger

Det något bekymersamma är att flygbasbatljonerna också ska betjäna helikopter och ska dessa ha handlingsfrihet och någon form av stridsekonomi så blir det ingen utbasering av stridsflygplan på dessa platser som inte ens behöver en rullbana för flygplan. Så räkna med att det kan bli en plats ytterligare för stridsflyg utöver de fem flygplatserna som JAS normalt brukar basera på. Med tanke på Fb04 så är det ändå ganska bra men är det tillräckligt bra?

Men det verkar vara enklare att köpa bättre flygplan än att få ändra i den av riksdagen beslutade organisationen.

Att vidmakthålla de C/D som återstår, ger inga praktiska skillnader what so ever jämfört med FM förslag förrän efter att 60 plan av E-serien har levererats. Givet beslut som presenterats till dags dato.

På sin höjd kan det handla om att - om man ser behov av en ytterligare versionsutveckling av C/D som så att säga kommer "mitt i skarven", så kan det öka kostnaderna innan C/D är avsett att tas ur drift.

Däremot är det av betydelse för FV numerär bortom 2023, när E-versionen ska vara klart att tas i drift.

Det kommer inte att komma någon utveckling av JAS 39C/D efter år 2015/16 när ED20 levereras med Meteor och SDB?. Det saknas fem miljarder i utvecklingskostnader av 39E just nu.

Det kan naturligtvis vara så att förutsättningarna för att någon gång under åren dit lägga ytterligare beställningar på fpl av E-serien förbättras. (Vilket jag tycker vore yttest välkommet.) Men det är inte heller då givet att det behöver ske med 1-1 avvecklande av C/D.

Tittar vi på våra grannar så ser de till att öka sina luftstridskrafters förmågor. Johan Wiktorins förmågeskillnad 1:2 är det som räknas när flygplanen kommer upp i luften men med vårt bedrövliga bassystem så är ÖB.s en vecka ganska oavsett men med tanke på våra reellt tre divisioner är 60 flygplan naturligt men tänk på att vi måste ha utbildningsresurser som i praktiken ökar flygplankravet till ca:80 st. Men fyll upp de fyra divisionerna till fullt antal och halvera dom så har vi tillräckligt antal flygplan.

Serielängden har ju då ökat och det pressar ned maginalkostnaden för ytterligare individer. Det kan göra att den begränsade besparing som görs av att återanvända en mindre del av äldre individer då är betydelselös. (Särskilt om ytterligare någon av de befintliga exportländerna också lagt beställningar på E-versionen eller om någon ny kund tillkommer.)

Som sagt var, det är det billigaste flygplanen att köpa och ändå har vi inte råd... Men eftersom det är egenutveckling så har vi och Schweiz ju med första serieflygplanet betalat utvecklingen, resten blir materielkostnader och tillkommande kunder saknar betydelse för JAS39E Ed1

J.K Nilsson

[sapient]

Inte alls, flygplanet JAS skulle ersätta Viggen med 1:1 i antal för minst 12 divisioner. Det skulle likt Viggen kunna operera ifrån kortbanor, betjänas av VPL med korta klargöringstider, bära samma last som AJ, ha samma jaktförmåga som JA, samma spaningsförmåga som SF/SH men till 60 % av storleken till halva priset.

Det är just att kalla detta för "specifikationer" som jag finner dubiöst. "Bättre (i någon mening av ordet) än sin direkta tekniska föregångare" är inte en specifikation i någon seriös mening. Därför är det dubiöst att påstå det.

Det du pratar om var ett politiskt beslut, nämligen det sätt som regering och riksdag drog upp förutsättningarna för FM och FMV studier. (Och baserat på det gavs ett antal uppdrag, bl.a. till SAAB, och så småningom ledde det till framtagandet av ett förslag osv.)

Utvecklingen av de tekniska lösningarna, prestanda, flygegenskap et.c. skedde i SAABs utvecklingsavdelning genom de tidigare nämnda delprojekten 2105-2110. Det ägde rum 1979-1982.

På väldigt få punkter överstiger fpl39 de förmågor som fpl37 hade, på några punkter underskrider efterträdarens förmågor föregångaren.

Kom igen, även detta är ju totalt osakligt vinklat. Man kan inte bara säga "Gripen kan bara ta samma last som attack-Viggen, meh" - för Gripen tar samma last samtidigt som den är mindre och lättare. (Det är vad gäller maxvikten. Gripen har fler vapenbalkar, så i praktiken kan Gripen bära 33% fler robotar. Eller kompensera en del av sitt mindre bränsleförråd med externa tankar.)

Om en Fiat Uno kunde ta samma last som en Volvo kombi skulle vi inte säga att det var en dålig egenskap. Vi skulle fråga varför Volvon var så klumpig och hade så dålig lastförmåga...

Det spelar stor roll för bränslekonomin. Allt annat lika förflyttar vi 4 ton mindre flygplan med Gripen och har samma eller större vapenlast. Det är skälet till att Gripen kunde designas med mindre intern bränslelast - och därför något kortare effektiv räckvidd (ca. 200 - 250 km skillnad). Men med externa tankar kan Gripen ta sig ca. 60 procent längre maxräckvidd (från pkt A till pkt B).

Räckviddsskillnaden är alltså inte signifikant till Gripens nackdel, utom vid vissa konfigurationer och uppdragstyper. (Och om Viggen verkat med det uttunnade basnät vi har nu, så hade den drabbats av samma uthållighetsproblem som Gripen.)

Och detta är begränsat till en jämförelse av ett fåtal tekniska prestanda.

I förhållande till skiftet mellan JA/AJ 37 och JAS 39 är utvecklingen av prestanda mellan JAS 39 C/D och JAS 39 E avsevärt mindre. (Så som det förutskickats baserats på teknikdemonstratorn, "NG" kallad - vi har så klart inte sett den slutgiltiga versionen än.)

Även här är de största fördelarna inte tekniska prestanda utan i förmåga och sensorer.

[Bjernevik]

Kom igen, även detta är ju totalt osakligt vinklat. Man kan inte bara säga "Gripen kan bara ta samma last som attack-Viggen, meh" - för Gripen tar samma last samtidigt som den är mindre och lättare. (Det är vad gäller maxvikten. Gripen har fler vapenbalkar, så i praktiken kan Gripen bära 33% fler robotar. Eller kompensera en del av sitt mindre bränsleförråd med externa tankar.)

Samma last lika långt är i min värld samma förmåga - oavsett hur stort eller litet flygplanen är. Så där ger jag J.K rätt i sak. Vilka är de extra vapenbalkar som Gripen skulle ha jämfört med Viggen?

Räckviddsskillnaden är alltså inte signifikant till Gripens nackdel, utom vid vissa konfigurationer och uppdragstyper. (Och om Viggen verkat med det uttunnade basnät vi har nu, så hade den drabbats av samma uthållighetsproblem som Gripen.)

Det är ju det som är poängen - att både Viggen och Gripen togs fram för att användas från ett väl utbyggt bassystem som inte längre finns. Därav behovet av längre uthållighet i luften.

[sapient]

Kom igen, även detta är ju totalt osakligt vinklat. Man kan inte bara säga "Gripen kan bara ta samma last som attack-Viggen, meh" - för Gripen tar samma last samtidigt som den är mindre och lättare. (Det är vad gäller maxvikten. Gripen har fler vapenbalkar, så i praktiken kan Gripen bära 33% fler robotar. Eller kompensera en del av sitt mindre bränsleförråd med externa tankar.)

Samma last lika långt är i min värld samma förmåga - oavsett hur stort eller litet flygplanen är. Så där ger jag J.K rätt i sak.

Jo, men då väljer du ju bort egenskaper från jämförelsen (vilket också J.K Nilsson liksom FM gör). Med samma last kommer Gripen dit Viggen kom, trots ca. 900 - 1000 kg mindre intern bränsletank, därför att den är mindre (och slipper flytta de extra 4 ton fpl som Viggen "bar på".)

Volvon hade också haft större bränsletank än Fiat Uno i min lilla analogi, men om de tog samma last och kom lika långt... Ja, jag vet vilken av bilarna jag skulle säga då var bäst.

Lägger vi till externt bränsle, med de angivna maxräckvidder för förflyttning A-B som jag sett i tillgängliga källor, kommer Gripen allt annat lika 60 procent längre.

Även om vi begränsar oss till stridsuppdrag, på internt bränsle et.c. enligt angivna parametrar så kommer Gripen med samma bränsleekonomi att kunna flyga 5 sortier där Viggen bara kan flyga 4.

På vilket sätt är det inte relevant att ta med i jämförelsen? För att Flygvapnet säger att C/D är ett meh flygplan, men E har allt man kan drömma om?

Vilka är de extra vapenbalkar som Gripen skulle ha jämfört med Viggen?

AJ hade fästen på vingsidan ursprungligen avsedda för att bära Rb28, men den utgick när Rb 24 köptes in och användes därför inte förrän efter AJS-modifieringen 1994. Alltså hade man sex användbara vapenbalkar, ända till efter JAS hade introducerats då man "kom ifatt" med åtta.

JA hade 7 balkar för vapen, som kunde användas i konfigurationer som oftast bara medgav 5 eller 6 effektivt, pga att de centrala balkarna (centerline resp fuselage left och right) var för nära varandra. (Åtminstone känner jag inte till någon accepterad konfiguration där alla 7 kunde utnyttjas samtidigt, men det kanske det gjorde? Är i så fall tacksam för den infon.)

Förvisso kan den effektiva användningen av de två balkarna under flygkroppen på JAS också "krocka", särskilt om planet bär en bränsletank. Men sett över alla uppdragstyper som flygplanen ska kunna flyga, har Gripen ett övertag med en eller två effektiva vapenbalkar i flertalet typer.

Det är ju det som är poängen - att både Viggen och Gripen togs fram för att användas från ett väl utbyggt bassystem som inte längre finns. Därav behovet av längre uthållighet i luften.

Ja, givetvis. Men principen om "mutatis mutandis" - detta är ju inte "svaghet" hos JAS 39 C/D, särskilt inte jämfört med JA/AJ 37 som hade haft samma eller större problem med räckvidden. Det är de operationella betingelserna som har ändrats.

Och när J. K. Nilsson framhåller detta som ett argument mot att ha kvar C/D i operativ tjänst, efter att E-versionen har driftsats, så blir det ju på gränsen till vilseledande. E-versionen kommer att fungera bättre pga. större bränsletank. Men det försämrar ju inte C/D:s verkan jämfört med idag.

Vi får (återigen) två typer (edit: två eller fler) av flygplan i FV med lite olika prestanda. Som vi hade med J29 och A32. Med A32/J32 och J35. Med J35 och AJ37. Med JA 37 och AJ 37 (och J35). De har olika egenskaper, varför vissa lämpar sig bättre för vissa uppdragstyper. Inget konstigt med det.

Jag väntar fortfarande på att det ska komma ett svar med någon slags substans och inte bara kringsnack, när det gäller vad den "negativa synergin" egentligen består i.

[Bjernevik]

Jo, men då väljer du ju bort egenskaper från jämförelsen (vilket också J.K Nilsson liksom FM gör). Med samma last kommer Gripen dit Viggen kom, trots ca. 900 - 1000 kg mindre intern bränsletank, därför att den är mindre (och slipper flytta de extra 4 ton fpl som Viggen "bar på".)

Volvon hade också haft större bränsletank än Fiat Uno i min lilla analogi, men om de tog samma last och kom lika långt... Ja, jag vet vilken av bilarna jag skulle säga då var bäst.

Visst, men om båda bilarna nu kommer lika långt och bär samma last, så har ju de samma förmåga. Att sedan Fiaten gör det till en lägre kostnad innebär att den är "bättre" för plånboken. Men ur aspekten "flytta mina saker" så är den inte bättre än Volvon.

AJ hade fästen på vingsidan ursprungligen avsedda för att bära Rb28, men den utgick när Rb 24 köptes in och användes därför inte förrän efter AJS-modifieringen 1994. Alltså hade man sex användbara vapenbalkar, ända till efter JAS hade introducerats då man "kom ifatt" med åtta.

JA hade 7 balkar för vapen, som kunde användas i konfigurationer som oftast bara medgav 5 eller 6 effektivt, pga att de centrala balkarna (centerline resp fuselage left och right) var för nära varandra. (Åtminstone känner jag inte till någon accepterad konfiguration där alla 7 kunde utnyttjas samtidigt, men det kanske det gjorde? Är i så fall tacksam för den infon.)

Förvisso kan den effektiva användningen av de två balkarna under flygkroppen på JAS också "krocka", särskilt om planet bär en bränsletank. Men sett över alla uppdragstyper som flygplanen ska kunna flyga, har Gripen ett övertag med en eller två effektiva vapenbalkar i flertalet typer.

Ja, när det gäller AJ så stämmer det att man inte använde ytterbalkarna i början. Men när det gäller effektiv last i attackrollen så bar AJ lika mycket som Gripen. Med tanke på att AJ även kunde ta med sig en extra Rb04 under buken så kan man till och med hävda att AJ hade fler alternativ än Gripen.

Beträffande JA så finns det bild på den i luften med 2 Rb71 och 4 Rb24 (eller 74) plus extratank, så nog kunde man använda samtliga balkar samtidigt.

Balken under luftintaget på Gripen kan mig veterligt inte användas för vapen, utan där bärs endast olika kapslar.

Ja, givetvis. Men principen om "mutatis mutandis" - detta är ju inte "svaghet" hos JAS 39 C/D, särskilt inte jämfört med JA/AJ 37 som hade haft samma eller större problem med räckvidden. Det är de operationella betingelserna som har ändrats.

Och när J. K. Nilsson framhåller detta som ett argument mot att ha kvar C/D i operativ tjänst, efter att E-versionen har driftsats, så blir det ju på gränsen till vilseledande. E-versionen kommer att fungera bättre pga. större bränsletank. Men det försämrar ju inte C/D:s verkan jämfört med idag.

Fast nu jämförde vi inte 39C/D med 37-systemet, utan med 39E. Hela argumentet var att eftersom förutsättningar har förändrats så krävs en ökad förmåga, inte minst när det gäller räckvidd. Att Viggen skulle ha haft samma räckviddsproblem idag med hänsyn till basläget är självklart. Att C/D inte får sämre räckvidd är också självklart. Men det spelar liksom ingen roll om dess räckvidd är otillräcklig...

Vi får (återigen) två typer (edit: två eller fler) av flygplan i FV med lite olika prestanda. Som vi hade med J29 och A32. Med A32/J32 och J35. Med J35 och AJ37. Med JA 37 och AJ 37 (och J35). De har olika egenskaper, varför vissa lämpar sig bättre för vissa uppdragstyper. Inget konstigt med det.

Ja, och det vore helt ok om det fanns ekonomi för det. Men nu har man konstaterat att det inte finns det. Det kan du givetvis hävda är fel, men då torde bevisbördan ligga på dig också. Likaså har man presenterat att ekonomin är baserad på att befintliga C/D används som grund för nya E. Du hävdar att det inte behövs och att det inte blir dyrare att bygga E helt från scratch. Återigen,dags för "någon slags substans och inte bara kringsnack".

[J.K Nilsson]

Det är just att kalla detta för "specifikationer" som jag finner dubiöst. "Bättre (i någon mening av ordet) än sin direkta tekniska föregångare" är inte en specifikation i någon seriös mening. Därför är det dubiöst att påstå det.

Det du pratar om var ett politiskt beslut, nämligen det sätt som regering och riksdag drog upp förutsättningarna för FM och FMV studier. (Och baserat på det gavs ett antal uppdrag, bl.a. till SAAB, och så småningom ledde det till framtagandet av ett förslag osv.)

Utvecklingen av de tekniska lösningarna, prestanda, flygegenskap et.c. skedde i SAABs utvecklingsavdelning genom de tidigare nämnda delprojekten 2105-2110. Det ägde rum 1979-1982.

Jag har kunnat skriva TTEM men det lär väl ändras till "Materielspecifikation" på samma sätt som man har ändrat namnet på TOEM till "Krigsförbansspecifikation".

Kom igen, även detta är ju totalt osakligt vinklat. Man kan inte bara säga "Gripen kan bara ta samma last som attack-Viggen, meh" - för Gripen tar samma last samtidigt som den är mindre och lättare. (Det är vad gäller maxvikten. Gripen har fler vapenbalkar, så i praktiken kan Gripen bära 33% fler robotar. Eller kompensera en del av sitt mindre bränsleförråd med externa tankar.)

Tittar vi på jaktfallet så tar både JAS och JA samma antal robotar och till för något år sedan samma antal av likadana robotar. AJ skulle ha burit Rb28 i R7-balkarna men drabbades då av fladder varför den möjligheten utgick, AJS kunde bära Rb24J/74 i R7-balkarna så där var i Bk90-fallet förmågan större.

Att sedan JAS har en möjlighet att bära en LDP på Balk4 saknar betydelse på AJS då vi inte hade något vapensystem som krävde det.

Om en Fiat Uno kunde ta samma last som en Volvo kombi skulle vi inte säga att det var en dålig egenskap. Vi skulle fråga varför Volvon var så klumpig och hade så dålig lastförmåga...

Men resultatet är densamma, oavsett vilken farkosten är. Det är det som är det viktiga

Det spelar stor roll för bränslekonomin. Allt annat lika förflyttar vi 4 ton mindre flygplan med Gripen och har samma eller större vapenlast. Det är skälet till att Gripen kunde designas med mindre intern bränslelast - och därför något kortare effektiv räckvidd (ca. 200 - 250 km skillnad). Men med externa tankar kan Gripen ta sig ca. 60 procent längre maxräckvidd (från pkt A till pkt B).

Med det flygbasläget vi har nu så krävs det av insedda skäl dubbla fälltankar, i vissa fall också trippla fälltankar för luftförsvarsrollen. Vilket i operationsområdet renderar i sämre manöver och vapenprestanda. I spelet som renderade i ÖB.s en vecka så finns det inslag av "Solen i ryggen, medvind och nedförsbacke" för att det som vi för tjugo år sedan inte skulle sett som en "Utmaning", speciellt sjömålsförmågan blir lidande då vi får välja, Rb15 eller FTS (Fälltank Stor) i balkläge 3.

Räckviddsskillnaden är alltså inte signifikant till Gripens nackdel, utom vid vissa konfigurationer och uppdragstyper. (Och om Viggen verkat med det uttunnade basnät vi har nu, så hade den drabbats av samma uthållighetsproblem som Gripen.)

Vilket var min poäng.

I förhållande till skiftet mellan JA/AJ 37 och JAS 39 är utvecklingen av prestanda mellan JAS 39 C/D och JAS 39 E avsevärt mindre. (Så som det förutskickats baserats på teknikdemonstratorn, "NG" kallad - vi har så klart inte sett den slutgiltiga versionen än.)

Prestandavinsten mellan 37 och 39 ligger i det mindre flygplanet, inte slutliga förmågan.

Även här är de största fördelarna inte tekniska prestanda utan i förmåga och sensorer.

Vilket är beroende av en motor som kan bidra med kylluft till de nya sensorerna och EW-utrustnignen

J.K Nilsson

[J.K Nilsson]

Jo, men då väljer du ju bort egenskaper från jämförelsen (vilket också J.K Nilsson liksom FM gör). Med samma last kommer Gripen dit Viggen kom, trots ca. 900 - 1000 kg mindre intern bränsletank, därför att den är mindre (och slipper flytta de extra 4 ton fpl som Viggen "bar på".)

Volvon hade också haft större bränsletank än Fiat Uno i min lilla analogi, men om de tog samma last och kom lika långt... Ja, jag vet vilken av bilarna jag skulle säga då var bäst.

Bäst för din plånbok i det fallet, men det är knappast någon förmågeskillnad

Lägger vi till externt bränsle, med de angivna maxräckvidder för förflyttning A-B som jag sett i tillgängliga källor, kommer Gripen allt annat lika 60 procent längre.

I reducerad luftförsvarsroll och störande bombning med GBU-12/49 ja, men inte ifråga om sjömålsförmåga.

Även om vi begränsar oss till stridsuppdrag, på internt bränsle et.c. enligt angivna parametrar så kommer Gripen med samma bränsleekonomi att kunna flyga 5 sortier där Viggen bara kan flyga 4.

På vilket sätt är det inte relevant att ta med i jämförelsen? För att Flygvapnet säger att C/D är ett meh flygplan, men E har allt man kan drömma om?

Vilket har en betydelse för logistikavdelningen för att försörja flygbasen med drivmedel. Vi klarar oss också längre på en drivmedelbil. Men i luften är det betydelselöst. Dock så kommer förmågeökningen i 39E att kosta lite specifik bränsleförbrukning

AJ hade fästen på vingsidan ursprungligen avsedda för att bära Rb28, men den utgick när Rb 24 köptes in och användes därför inte förrän efter AJS-modifieringen 1994. Alltså hade man sex användbara vapenbalkar, ända till efter JAS hade introducerats då man "kom ifatt" med åtta.

JA hade 7 balkar för vapen, som kunde användas i konfigurationer som oftast bara medgav 5 eller 6 effektivt, pga att de centrala balkarna (centerline resp fuselage left och right) var för nära varandra. (Åtminstone känner jag inte till någon accepterad konfiguration där alla 7 kunde utnyttjas samtidigt, men det kanske det gjorde? Är i så fall tacksam för den infon.)

Ifrån mitt inlägg den 4/11 2012: viewtopic.php?p=641716#p641716


Balkläge 4 och 5 användes så vitt jag vet inte på AJ-familjen, på JA använde man dom för att fästa motmedelsfällare BOY 401 någongång vid Modpaket C.

Pratar vi JA så fram till Modpaket Di så var det enkelt bara Rb24J/74 i balkarna 2,3,8 & 9 eller som man också säger S7V, S7H, R7V & R7H. I vingbalkarna V7V/7 & V7H/6 var det valbart mellan Rb24J/74 eller Rb71 Sky Flash. I C7/1 bar endast extratank som det hette på fpl37 trots att det var en fälltank. JA37Di gav möjligheten att bära 4st Rb99 i S och V-balkarna, fortfarande Rb74 (24J utgick ur sortimentet vid den här tiden) i R7 och X-tank i C7. Valbart att hänga upp störkapsel U95 i V7H om jag kommer ihåg rätt nu, det var trots allt snart 10 år sedan dom utgick. Nu räknar jag inte AKAN 30/75 som ett eget balkläge.

AJS kunde bära 4st Bk90, vilket är två fler än JAS39 men på bekostnad av manöverförmåga då dom störde luften in till luftintagen så i praktiken kom man att bära Bk90 i V-balkarna.

Förvisso kan den effektiva användningen av de två balkarna under flygkroppen på JAS också "krocka", särskilt om planet bär en bränsletank. Men sett över alla uppdragstyper som flygplanen ska kunna flyga, har Gripen ett övertag med en eller två effektiva vapenbalkar i flertalet typer.

På JAS så räknar vi balk 1 längst ut och balk 5 som mittbalken för fälltanken. Balk 4H används i dag för den israeliska Litenin III kapseln för att peka ut mål för GBU-12/49, tidigare tänkte man återuppliva U25-kapseln och hänga där men den verkar bli borta ett tag till. Balk 4V är AKAN 27/85. I Balk 5 hänger FTS eller SPK39 om det är svensk balk, CA200 kräver balkbyte och EDS (Exportfälltanken) kräver en NATO-balk men då kan du också använda den för GBU-12/49. Förmodligen kan det gå att använda den till Rb15 och vi bortser ifrån den besvärande låga markfrigången också.

I princip alla möjliga hängbara beväpningskonfigurationer får du hänga. Viss begränsning finns i allt för stor asymmetri. Däremot ska det bli kul att se hur SAAB löser den lilla trångboddheten mellan Balk 5, 5V & 5H.

Ja, givetvis. Men principen om "mutatis mutandis" - detta är ju inte "svaghet" hos JAS 39 C/D, särskilt inte jämfört med JA/AJ 37 som hade haft samma eller större problem med räckvidden. Det är de operationella betingelserna som har ändrats.

Och när J. K. Nilsson framhåller detta som ett argument mot att ha kvar C/D i operativ tjänst, efter att E-versionen har driftsats, så blir det ju på gränsen till vilseledande. E-versionen kommer att fungera bättre pga. större bränsletank. Men det försämrar ju inte C/D:s verkan jämfört med idag.

Jag har aldrig påstått att fpl39 haft sådana svagheter jämfört med fpl37, det finns svagheter men jag tror det är olämpligt att föra dom på tal här. Med det basläge vi har i dag så skulle JA37 knappt hävdat sig men å andra sidan är 39C/D inte så där värst imponerande, att komma med lite beväpning är som att gå på dans med en halv kvarting. Det fanns förslag att EBS-versionen (det som senare blev 39C/D) skulle få två balk 5 stackade i längsled för att kunna tillåta flygplanet att bära två FTS i balk 3 utan att tappa Rb99 platser. Var det hamnade vet jag inte, kanske platsbrist, kanske obefintligt svenskt intresse för nationellt luftförsvar vid den tiden.

Vi får (återigen) två typer (edit: två eller fler) av flygplan i FV med lite olika prestanda. Som vi hade med J29 och A32. Med A32/J32 och J35. Med J35 och AJ37. Med JA 37 och AJ 37 (och J35). De har olika egenskaper, varför vissa lämpar sig bättre för vissa uppdragstyper. Inget konstigt med det.

Jag väntar fortfarande på att det ska komma ett svar med någon slags substans och inte bara kringsnack, när det gäller vad den "negativa synergin" egentligen består i.

Då är ju frågan om vi har råd med det. Behåller vi 39C/D måste vi ha ett bättre utbyggt bassystem jämfört med 39E. Vad jag anar så var det få i Flygvapnet som var imponerade över att behålla J35-divisoner när JA hade slutlevererats, i sammanhanget ett irritationsmoment. Vi väljer att köpa ett flygplan (dock ej fullt finansierat) som medger ett färre antal flygbaser men samtidigt ska vi behålla ett flygplan som tvingar oss att använda fler flygbaser för att kunna få effekt.

J.K Nilsson

[tryggve]

Fast å andra sidan hoppar vi på 39 E/(F?) tåget i förtid just för att det finns en partner att dela kostnaderna med. Säg att vi väntar fem år till så vilka alternativ har vi då att välja på?

Jag skulle tippa att 39E/F fortfarande är billigast men det anser vi oss inte har råd med.

J.K Nilsson

Om nu Schweiz köper Gripen, det är väl rätt säkert, men inte spikat än. Men det kanske är enda möjligheten.

[sapient]

Volvon hade också haft större bränsletank än Fiat Uno i min lilla analogi, men om de tog samma last och kom lika långt... Ja, jag vet vilken av bilarna jag skulle säga då var bäst.

Bäst för din plånbok i det fallet, men det är knappast någon förmågeskillnad

Mmm, jo - eller bättre bränsleekonomi var en högt prioriterad egenskap. Ett av de största riskmomenten i krigsplaneringen, var ju tillgång till bränsle, reservdelar och vapen. Ju mer vi kunde hushålla med bränslet, desto bättre.

Men allting beror ju så klart på vem som värderar. Utifrån försvarsledningens och riksdag/regering, är det nog naturligt att sådana strategiska faktorer får högre prio. För den som ska ratta kärran eller den som ska försvaras av den, kommer bränsleekonomin långt efter överlevnadsförmåga, "kill-"-förmåga, räckvidd, fart och vapenlast.

Men att man, med samma bränsleförråd (och allt annat lika) kan flyga 25% fler sortier, är ju ingen dålig egenskap. Bränsleförbrukningen är ju en av de saker som bidrar till JAS låga kostnader - och därmed goda ekonomi iövrigt. Det är ingen slump att de länder som valt JAS, i regel är små (eller iaf. har små flygvapen, Sydafrika är ju inte litet till yta eller folkmängd...) och en begränsad budget.

Som ju du också säger:

Vilket har en betydelse för logistikavdelningen för att försörja flygbasen med drivmedel. Vi klarar oss också längre på en drivmedelbil. Men i luften är det betydelselöst. Dock så kommer förmågeökningen i 39E att kosta lite specifik bränsleförbrukning

Balkläge 4 och 5 användes så vitt jag vet inte på AJ-familjen, på JA använde man dom för att fästa motmedelsfällare BOY 401 någongång vid Modpaket C.

Hade AJ 37 bakre balkar på det sättet som JA? Jag vill minnas att jag sett "skrovbilder" på AJ utan dem. Men det kanske infördes senare under serietillverkningen eller i samband med någon mod?

I princip alla möjliga hängbara beväpningskonfigurationer får du hänga. Viss begränsning finns i allt för stor asymmetri. Däremot ska det bli kul att se hur SAAB löser den lilla trångboddheten mellan Balk 5, 5V & 5H.

Mmm, vi kanske kan be att få våra Meteor 10% mindre...

Då är ju frågan om vi har råd med det.

Nej, det hävdar ju FM att vi inte har. Men (som jag skrev om tidigare), jag har svårt att förstå alla led i den kalkylen - merkostnaden för att behålla två separata typer i drift uppstår ju egentligen bara den dag som C/D är redo för avveckling pga. (någon gång efter 2023, beroende på leveranstakt). I kalkylen ingår ju redan att ha parallell drift, medan leveranser och utbildning pågår.

Men ju mer som är "avklarat" av utveckling, utprovning och tillverkning/leverans, desto mer minskar ju kostnaderna.

När FML redovisade kostnadsbilderna, på riksdagens hearing 8 nov. förra året, så hade de satt prislappar på "totalbilden" av ett antal olika alternativ, men vad som ingick i dessa var långt ifrån specat. Därför är underlaget inte möjligt att granska närmare.

Det är som sagt möjligt att det finns andra, ännu oredovisade "inteckningar" som gör den kalkylen omöjlig. Ingen skulle bli gladare än jag om det visar sig bestå i t.e. mer vapen till flygplanen, moderniserad luftövervakning/stridsledning osv. Och gärna ett nytt långräckviddigt lv-system, för att komplettera luftförsvarets största brist idag.

Men det är ju som sagt något vi inte vet.

Behåller vi 39C/D måste vi ha ett bättre utbyggt bassystem jämfört med 39E. Vad jag anar så var det få i Flygvapnet som var imponerade över att behålla J35-divisoner när JA hade slutlevererats, i sammanhanget ett irritationsmoment. Vi väljer att köpa ett flygplan (dock ej fullt finansierat) som medger ett färre antal flygbaser men samtidigt ska vi behålla ett flygplan som tvingar oss att använda fler flygbaser för att kunna få effekt.

Nja, nu antyder du igen att minskning av antalet flottiljer ligger i helheten.

Så kan det vara, det har ju som sagt ryktats att det är vad FML vill. Men här har vi ännu ett problem - när sådana förutsättningar inte redovisas öppet som en del av helheten, så finns det stor risk att man sen inte får som man vill, utan kommer att sitta med en annan basstruktur än den man önskar.

Det har ju varit ett återkommande problem i svensk försvarsplanering, att FM mörkar för den politiska sidan, medan den politiska sidan å andra sidan väljer vilka delar av FM under lag de vill lyssna på. Ingendera av beteendena borgar ju för beslut av god kvalitet.

Vad gäller att behålla J35 (och att utveckla J35 J-.modellen) så är det helt riktigt att FV var emot det, i flera försvarsbeslut. Det var folkpartisten Hans Lindblad som i princip ensam drev att de skulle vara kvar, och som med egenhändiga kalkyler kunde visa (tillräckligt för att övertyga försvarsutskottet, regeringen och ÖB) att bibehållande av J35-divisionerna gav betydligt mer försvarseffektivitet för pengarna, än de alternativ som Fv ledning presenterade.

Det är - återigen - ett fall av att ha olika prioriteringar. Det riksdagen och regeringen (och, åtminstone efter övertalning, ÖB) ville ha var en samlad försvarseffekt, till lägsta möjliga kostnad. Det FV ville ha, var rationellt för dem, men baserat på helt andra prioriteringar.

Det är lite samma situation som jag menar att vi har att göra med här. Det är klart att ett bibehållande av C/D kommer att kosta, men låt oss bedöma om det är värt att ta den kostnaden (utifrån ett ordentligt underlag) i förhållande till vad pengarna annars kunde användas till.

[Bjernevik]

Nja, nu antyder du igen att minskning av antalet flottiljer ligger i helheten.

Nej, vad J.K Nilsson helt korrekt antyder är att vi idag har för få baser för att kunna få bra effekt av 39C/D i ett krig.

Vad gäller att behålla J35 (och att utveckla J35 J-.modellen) så är det helt riktigt att FV var emot det, i flera försvarsbeslut. Det var folkpartisten Hans Lindblad som i princip ensam drev att de skulle vara kvar, och som med egenhändiga kalkyler kunde visa (tillräckligt för att övertyga försvarsutskottet, regeringen och ÖB) att bibehållande av J35-divisionerna gav betydligt mer försvarseffektivitet för pengarna, än de alternativ som Fv ledning presenterade.

När det gäller Hans Lindblad så är jag skeptisk. Jag har läst hans bok Jag var för snäll och det finns några tveksamheter där. Jag ifrågasätter inte hans engagemang, däremot hans förmåga att göra en korrekt bedömning av vad som verkligen ger effekt. Visst, det gav ett högre antal flygplan. Men i den stridsmiljö som varit aktuellt på 90-talet är det frågan om vi inte skickat Drakenpiloterna i döden när de med sina korthållsrobotar skulle möta dåtidens sovjetiska stridsflyg.

Det är lite samma situation som jag menar att vi har att göra med här. Det är klart att ett bibehållande av C/D kommer att kosta, men låt oss bedöma om det är värt att ta den kostnaden (utifrån ett ordentligt underlag) i förhållande till vad pengarna annars kunde användas till.

Rimligtvis så blir det då bibehållande av ett antal C/D på bekostnad av ännu färre E. Plus ett återtagande av flera baser för att kunna använda C/D på ett effektivt sätt, vilket torde leda till ännu färre E.

[sapient]

Nja, nu antyder du igen att minskning av antalet flottiljer ligger i helheten.

Nej, vad J.K Nilsson helt korrekt antyder är att vi idag har för få baser för att kunna få bra effekt av 39C/D i ett krig.

Nej, det är en annan fråga - vi har de baser vi har idag. Om vi diskuterar effekten av att ha ett antal C/D i drift efter att vi tagit E-versionen i drift, så blir ju inte antalet lägre än idag. De räckvidds- och uthållighetsproblem som C/D har, har de idag. De blir inte värre. Status quo.

(Det där spåret kom från när J. K. Nilsson anförde "negativ synergi" av att behålla C/D och sen exemplifierade med just baser.)

Visst har vi för få baser - eller framför allt brist på personal till de baser vi faktiskt har. Vi har nog tillräckligt med banor, mht numerären, men bara ett fåtal av dem kan ju begagnas samtidigt. Klargöringspersonal, lv-skydd och bassäk är den stora bristen.

Men som sagt, det enda som händer om vi driver C/D och E parallellt, är ju att C/D har kvar de problem de har idag med glest mellan baserna och E kommer att ha mindre problem.

När det gäller Hans Lindblad så är jag skeptisk. Jag har läst hans bok Jag var för snäll och det finns några tveksamheter där. Jag ifrågasätter inte hans engagemang, däremot hans förmåga att göra en korrekt bedömning av vad som verkligen ger effekt. Visst, det gav ett högre antal flygplan. Men i den stridsmiljö som varit aktuellt på 90-talet är det frågan om vi inte skickat Drakenpiloterna i döden när de med sina korthållsrobotar skulle möta dåtidens sovjetiska stridsflyg.

Tja, "Jag var för snäll" är memoarer avsedda för allmänheten. Läs några hans artiklar från Krigsvetenskapsakademien istället, om du vill läsa och bedöma något som har en mer "skarp" nivå av resonemangen. (Och gå tillbaka några år - till den tid han var mest aktiv som försvarspolitiker - så får du en mer rättvisande bild av hans förmåga i det avseendet.)

Drakenpiloterna skulle inte gå i duellstrid mot jakt.

Överhuvudtaget var jaktstrid betydligt lägre prioriterat i invasionsförsvaret, än det är idag. Vi hade inte flygplan så det räckte för att utföra en massa duellstrider om luftherraväldet. Jaktens uppgift var flerfaldig - att skydda vår egen attack, att "punktbevaka" vissa mål och framför allt att försvåra för motståndaren i vissa inledande skeden.

Den fördel vi hade med utbyggd stridsledning och omfattande radartäckning, gjorde att vi kunde identifiera företagstyper. J 35 hade utmärkt effekt mot ett stort antal företag som attack, bombning och spaning - och det hade tvingat Fi att jaktskydda dem osv.

Sen beror det på omständigheterna. När Draken var på förhand och kunde utnyttja ett överläge i höjd och fart, kunde den jakt som fanns baserad i Baltikum/Leningrad fram till kalla krigets slut inte få användbara skjutlösningar.

Men det berodde på underlägsna vapensystem, mer än flygplanens prestanda.

Rimligtvis så blir det då bibehållande av ett antal C/D på bekostnad av ännu färre E. Plus ett återtagande av flera baser för att kunna använda C/D på ett effektivt sätt, vilket torde leda till ännu färre E.

På vilket sätt är det rimligt? Det är ju just det som är diskussionen...

Min invändning har från första början handlat om att om vi går ned så pass i antal som till (40 -) 60 fpl, så är antalet helt enkelt för litet för att kunna nå det uppsatta målet. (Jag är inte riktigt bekväm med att vi skulle nå det med våra idag 80 förbandssatta plus 20 "överskott" C/D, jag skulle vilja ha betydligt fler. Men åtminstone inte färre plan!)

Sen är det ju för det andra en fråga om prioriteringar. Det är kanske fullt rimligt att prioritera bort något annat, om vi kan få ut en önskvärd effekt av att bibehålla C/D i drift. Det är klart det kostar, men låt oss då se vad det kostar.

Sen kan vi väga alternativet ska vi behålla C/D om vi istället kan köpa ytterligare fpl av E-versionen?

Och det är ju inte alls samma sak. Där är fler E så klart betydligt högre prioriterade. Men det har liksom inte varit det jag har diskuterat.

[Bjernevik]

Nej, det är en annan fråga - vi har de baser vi har idag. Om vi diskuterar effekten av att ha ett antal C/D i drift efter att vi tagit E-versionen i drift, så blir ju inte antalet lägre än idag. De räckvidds- och uthållighetsproblem som C/D har, har de idag. De blir inte värre. Status quo.

(Det där spåret kom från när J. K. Nilsson anförde "negativ synergi" av att behålla C/D och sen exemplifierade med just baser.)

Det där är din tolkning. J.K. Nilsson var tydlig från början med att vad han avsåg var att ett bibehållande av C/D kräver en utökad basorganisation för att få effekt.

Drakenpiloterna skulle inte gå i duellstrid mot jakt.

Jag tvivlar på att Sovjetunionen avsåg att Su-24 skulle gå i duellstrid med svensk jakt. Å andra sidan så avsåg vi att sätta in svensk jakt mot annat än sovjetiska jaktplan. Så vad Drakenpiloterna hade tvingats möta i ett tänkbart krig mot Sovjetunionen säg 1995 hade berott minst lika mycket på vad Sovjetunionen hade för idéer som vad vi tänkte oss.

På vilket sätt är det rimligt? Det är ju just det som är diskussionen...

Det är rimligt därför att det är den lösning som presenterats, med ett angivet pris. Du verkar tycka att det är fel, men kommer egentligen inte med något mer konkret än att det verkar dumt att skrota C/D för att få delar till E. Det kan jag hålla med om, men om man nu har ett pris som baseras på att återanvända komponenter från C/D-plan så kan inte jag se att det skulle bli billigare att nyproducera dessa.

Sedan kan vi alltid diskutera vad som skulle kunna hända om ett högre pris för förmågelyftet vore aktuellt, men det ser jag som helt otänkbart i dagens försvarspolitiska klimat.

[sapient]

(Koncentrerar mig på en ny frågeställning här. I övrigt vet jag inte om det lönar sig att upprepar mer eller mindre samma argument gång på gång - det har nog framkommit vad de olika synsätten vilar på vid de här laget, så får alla läsare bedöma...)

Drakenpiloterna skulle inte gå i duellstrid mot jakt.

Jag tvivlar på att Sovjetunionen avsåg att Su-24 skulle gå i duellstrid med svensk jakt. Å andra sidan så avsåg vi att sätta in svensk jakt mot annat än sovjetiska jaktplan. Så vad Drakenpiloterna hade tvingats möta i ett tänkbart krig mot Sovjetunionen säg 1995 hade berott minst lika mycket på vad Sovjetunionen hade för idéer som vad vi tänkte oss.

Skillnaden är ju att vi hade tillgång till ett radarnät som klarade av att identifiera företagstypen* och kunde styra vår jakt till "lämpliga mål", samtidigt som vi "opererade på inre linjer", i luftförsvaret.

Det är givetvis ingen garanti att inte flygplanen råkar i strid med andra mål än det är tänkt. Men det ger hyggliga chanser att kunna undvika det. (Vilket är fullgott för att planera på det sättet i krigsplanläggning.)

Sen är det bara att se var J35-divisionerna var placerade. Vartefter JA 37 kom på förband, förflyttades de till flottiljer som inte låg "i främsta linjen". F10 var den enda flottilj som hade dem in på 90-talet. (F4 och F16 till mitten på 80-talet om jag minns rätt. Även om F16s J35 or var baserade på Tullinge, av bullerskäl vill jag minnas. De var den urspr. "huvudstadsjakten" som flyttats runt sen nedläggningen av F1.)

Att vidmakthålla J35 i Johan-version gav ett tillskott som avlastade JA 37:orna i södra Sverige och därför gav större handlingsfrihet åt luftförsvaret, vid en tid då vi inte hade råd att anskaffa tillräckligt med JA 37:or för att ersätta dem. (En sådan anskaffning hade, om jag förstår saken rätt, omöjliggjort AJS-konceptet som krävde ny avionik och mjukvara i de planen.)

* Så som det sagts mig kunde man via information om uppträde, fart et.c. få fram vad det troligen rörde sig om för flyg. Det var ju inte som vi kunde identifiera exakt flygplanstyp via radar på långt avstånd, om inte FRA hjälpte till. Men via den kunskap som byggdes upp under kalla kriget, visste vi ju en hel del om fis uppträdande.

[Bjernevik]

Skillnaden är ju att vi hade tillgång till ett radarnät som klarade av att identifiera företagstypen* och kunde styra vår jakt till "lämpliga mål", samtidigt som vi "opererade på inre linjer", i luftförsvaret.

Det är givetvis ingen garanti att inte flygplanen råkar i strid med andra mål än det är tänkt. Men det ger hyggliga chanser att kunna undvika det. (Vilket är fullgott för att planera på det sättet i krigsplanläggning.)

Ja, om vi förutsätter att motståndaren är vänlig och skickar sina flygplan "materielslagsvis"... men med MiG-29 och Su-27 i tjänst så finns det inget skäl att anta att attack- och spaningsföretag skulle vara oeskorterade på ett eller annat sätt.

Sen är det bara att se var J35-divisionerna var placerade. Vartefter JA 37 kom på förband, förflyttades de till flottiljer som inte låg "i främsta linjen". F10 var den enda flottilj som hade dem in på 90-talet. (F4 och F16 till mitten på 80-talet om jag minns rätt. Även om F16s J35 or var baserade på Tullinge, av bullerskäl vill jag minnas. De var den urspr. "huvudstadsjakten" som flyttats runt sen nedläggningen av F1.)

Nu säger fredsflottiljerna inte alltför mycket om krigsgrupperingen. Det hade varit maximalt en Drakendivision kvar på Ängelholmsbasen vid mobilisering, de övriga hade gått till någon av krigsbaserna. Skåne var inte direkt ett "bakre läge", det faktum att man en gång i tiden lade en av Stril 60s LFC typ 1 i sektor S1 säger en del om hur man prioriterade. Med ditt resonemang skulle det snarare varit F4 som fått behålla Draken, södra Norrland var alltid lägst prioriterat ur luftförsvarssynpunkt.

För övrigt så var det den division som F16 "fick ärva" av F1 som baserades på Tullinge. De två divisioner som återstod sedan vakantsättningen i början på 70-talet var hela tiden fredsbaserade på Uppsala.

Att vidmakthålla J35 i Johan-version gav ett tillskott som avlastade JA 37:orna i södra Sverige och därför gav större handlingsfrihet åt luftförsvaret, vid en tid då vi inte hade råd att anskaffa tillräckligt med JA 37:or för att ersätta dem. (En sådan anskaffning hade, om jag förstår saken rätt, omöjliggjort AJS-konceptet som krävde ny avionik och mjukvara i de planen.)

Ja, eller så brände vi knappa resurser på något som inte gav någon egentlig effekt... Ungefär som bibehållandet av IB66 för att antalet brigader skulle verka imponerande. Tack vare Hans Lindblad så la vi dessutom pengar på att modifiera ännu fler Drakar än vad som behövdes för de tre divisionerna på F10.