Jag har ju grävt i finska Riksarkivet ganska mycket, nu senast om luftbevakningen i Finland. En dag satt jag och läste löjtnant Jarl Jarkkas rapporter om luftvärnet på Åland under vinterkriget. Det lydde under honom och han berättar bland annat om hur han gjorde sig mycket besvär för att inte oroa ålänningarna. Bland annat lät han måla om de mörkgröna lådorna som skickades till honom för upprättande av luftbevakningsstationer. En sådan låda innehöll två telefoner, 60 meter telefonkabel, riktskiva och allt annat en tornlotta behövde. Tanken bakom Jarkkas målande var att militärens mörkgröna färger skulle oroa ålänningarna på grund av deras avoga inställning till finsk militär.
Just då kom jag att tänka på hur fort man på svensk sida reagerat då man trott sig skönja finska hot mot Ålands identitet. Men då Kuusinen bildade sin Terijokiregering syntes ingen oro i Sverige gällande Ålands framtid. Jag undrar därför att förstod man alls i Sverige att ålänningarna nu hotas av en dödlig fara? Sibirien och Gulag!
Eller har detta undgått mig?
Jag har också sett att på Åland har man haft en mera positiv inställning till Sovjet och Stalin än i det övriga Finland. I Ålands landskapsarkiv läste jag bland annat i Valdemar Nymans samling hur han sagt att "Ålands ställning inom Finland kan jämföras med Estlands i Sovjetunionen!" Ni kan gissa att reaktionerna blev starka.
Åland och vinterkriget.
Re: Åland och vinterkriget.
ja det har nog undgått dig.
Hur kan du överhuvudtaget komma på ideén att skriva "syntes ingen oro i Sverige gällande Ålands framtid" ?
Ärligt talat har jag svårt att förstå att du överhuvudtaget letat.
Du kan läsa Rappes Sveriges läge från 1923
eller Den av ny militär tidskrifts utgivna "Antigen eller" från 1930
och en modernare bok är Bertil Stjärnfeldts 'Ålands hav och öar" från 1991.
trevlig kväll.
/John
Hur kan du överhuvudtaget komma på ideén att skriva "syntes ingen oro i Sverige gällande Ålands framtid" ?
Ärligt talat har jag svårt att förstå att du överhuvudtaget letat.
Du kan läsa Rappes Sveriges läge från 1923
eller Den av ny militär tidskrifts utgivna "Antigen eller" från 1930
och en modernare bok är Bertil Stjärnfeldts 'Ålands hav och öar" från 1991.
trevlig kväll.
/John
Re: Åland och vinterkriget.
Tack för svaret! Jag känner nog till dessa böcker! Närmast tänkte jag på vilka uttalanden gällande Åland och Kuusinens regering politiker och journalister gjorde 1939-40? Exempelvis Undén som ansåg att militären alltid överdrev faran från öst. Jag tänker också på hur starkt man reagerade år 1921 då Nationernas Förbund beslöt att Åland skall tillhöra Finland. K-A Fagerholm skrev ju ett brev till Per-Albin i oktober 1939 där han frågade vilket stöd Finland kan räkna från Sverige om svensktalande drabbas av Sovjets krav? Fagerholm hänvisade till Hangö udd, ty han förstod ännu inte vidden av hotet. Fagrholm fick tummen ner av Per-Albin!
Re: Åland och vinterkriget.
Jag måste ännu precisera mig: Alltså vilka var reaktionerna i Sverige beträffande Åland under Terijokiregeringens korta existens? Vad någon svensk sagt 1923 eller 1991 är en annan historia.
-
von Adler
- Medlem
- Inlägg: 4194
- Blev medlem: 28 juni 2002, 19:40
- Ort: Lilejholmskajen, Stockholm
- Kontakt:
Re: Åland och vinterkriget.
Den generella opinionen i Sverige gjorde egentligen ingen skillnad på finsktalande eller svensktalande finländare (inklusive ålänningar) under vinterkriget. I början förhåll man sig avvaktande och det var först när det visade sig att hela Finland kämpade med näbbar och klor - och inte bara det - de gjorde det dessutom framgångsrikt - som opinionen utvecklades till en storm av sympati för Finland, med enorma ekonomiska bidrag, frivilligkåren, gratis arbete för Finland m.m.
Ålandsfrågan var för de flesta svenskar avgjord med Nationernas Förbunds beslut i frågan och Åland hade sin speciella status inom Finland. Det fanns ett fåtal aktivister, främst inom officerskåren, men få lyssnade på dem.
Vad gäller om man insåg vad som väntade - javisst, men för hela Finland. Inte bara Åland och de svenskspråkiga. Även finskspråkiga ansågs som ett brödrafolk värda att försvara.
Hade Sovjet fortsatt sitt erövringståg i mars 1940 och finländska försvaret kollapsat är jag ganska säker på att man snabbt klubbat ett överförande av Åland till Sverige och sedan med Sveriges goda minne baserat en exilregering där.
Re: Åland och vinterkriget.
Jag tackar von Adler för ett sakligt svar! Jag har ju ganska mycket uppgifter från arkiven som kan intressera: Alltså, löjtnant Jarl Jarkka var ansvarig för luftvärnet på Åland under vinterkriget och han rapporterade efteråt att tydligen så hade de sovjetiska piloterna order om att inte angripa mål på Åland. Några bombanfall skedde visserligen men tydligen av misstag.
Angående försvarsmotivationen på Åland så måste sägas att den, då väl kriget brutit ut, var ganska god. Man bildade ju Ålands hemvärn i december 1939 med kapten Arvid Lindberg som chef. Vid krigets slut i mars 1940 hade 1810 åländska män anmält sig som frivilliga och 50 lottor ville med i luftbevakningen. Procentuellt var dessa siffror höga!
Angående försvarsmotivationen på Åland så måste sägas att den, då väl kriget brutit ut, var ganska god. Man bildade ju Ålands hemvärn i december 1939 med kapten Arvid Lindberg som chef. Vid krigets slut i mars 1940 hade 1810 åländska män anmält sig som frivilliga och 50 lottor ville med i luftbevakningen. Procentuellt var dessa siffror höga!
Re: Åland och vinterkriget.
Relaterat från X:
Last night Russian state TV featured a lengthy report from Finland’s Åland Islands, where it said that locals are concerned about the prospect of the autonomous region losing its demilitarised status
One local resident is shown saying that she’s "not afraid of Russia at all"
Re: Åland och vinterkriget.
Tack Hilbert! Denna inställning förekommer på Åland utan att "ryska journalister" behöver anstränga sig för att hitta ålänningar som säger så. Kulturpersonligheten Johannes Salminen hade, vad jag läst i hans böcker, en ganska så positiv inställning till Sovjet ooch Stalin.
Då de förekommit olika tolkningar beträffande orsaken till att ålänningar i Finland är befriade från värnplikten så passar jag på att säga något om saken. Lars Wilderäng hade idag på sin blogg en grej som tangerade saken.
Ofta hör man att det beror på demilitariseringen, vilket är fel. År 1918, då värnplikten togs i bruk, utfärdade Mannerheim en dagorder med orden "militärens kommandospråk är finska" och dessa ord fanns sedan i Regeringsformen från juli 1919 i dess 75 § och där finns de kvar. Nu hade NF:s beslut från 1921 och självstyrelselagen garanterat att ålänningarna skall bemötas på svenska då de har att göra med finska myndigheter.
En alternativ tjänstgöring vid lots- och fyrinrättningen skulle finnas, men ingen lag eller bestämmelser om detta fanns, och vid uppbåden hade man inte ens upplyst ynglingarna om denna möjlighet, så justitiekansler Axel Charpentier lät den 28 januari och 17 februari 1922 utfärda två skrivelser som i praktiken slopade värnplikten på Åland.
Hoppas att detta inlägg belyser saken!
Då de förekommit olika tolkningar beträffande orsaken till att ålänningar i Finland är befriade från värnplikten så passar jag på att säga något om saken. Lars Wilderäng hade idag på sin blogg en grej som tangerade saken.
Ofta hör man att det beror på demilitariseringen, vilket är fel. År 1918, då värnplikten togs i bruk, utfärdade Mannerheim en dagorder med orden "militärens kommandospråk är finska" och dessa ord fanns sedan i Regeringsformen från juli 1919 i dess 75 § och där finns de kvar. Nu hade NF:s beslut från 1921 och självstyrelselagen garanterat att ålänningarna skall bemötas på svenska då de har att göra med finska myndigheter.
En alternativ tjänstgöring vid lots- och fyrinrättningen skulle finnas, men ingen lag eller bestämmelser om detta fanns, och vid uppbåden hade man inte ens upplyst ynglingarna om denna möjlighet, så justitiekansler Axel Charpentier lät den 28 januari och 17 februari 1922 utfärda två skrivelser som i praktiken slopade värnplikten på Åland.
Hoppas att detta inlägg belyser saken!
Re: Åland och vinterkriget.
Hm. Det finns väl delar av finska försvaret som har svenska som språk? IR61 var ju det.Borebo skrev: ↑20 augusti 2024, 18:10Tack Hilbert! Denna inställning förekommer på Åland utan att "ryska journalister" behöver anstränga sig för att hitta ålänningar som säger så. Kulturpersonligheten Johannes Salminen hade, vad jag läst i hans böcker, en ganska så positiv inställning till Sovjet ooch Stalin.
Då de förekommit olika tolkningar beträffande orsaken till att ålänningar i Finland är befriade från värnplikten så passar jag på att säga något om saken. Lars Wilderäng hade idag på sin blogg en grej som tangerade saken.
Ofta hör man att det beror på demilitariseringen, vilket är fel. År 1918, då värnplikten togs i bruk, utfärdade Mannerheim en dagorder med orden "militärens kommandospråk är finska" och dessa ord fanns sedan i Regeringsformen från juli 1919 i dess 75 § och där finns de kvar. Nu hade NF:s beslut från 1921 och självstyrelselagen garanterat att ålänningarna skall bemötas på svenska då de har att göra med finska myndigheter.
En alternativ tjänstgöring vid lots- och fyrinrättningen skulle finnas, men ingen lag eller bestämmelser om detta fanns, och vid uppbåden hade man inte ens upplyst ynglingarna om denna möjlighet, så justitiekansler Axel Charpentier lät den 28 januari och 17 februari 1922 utfärda två skrivelser som i praktiken slopade värnplikten på Åland.
Hoppas att detta inlägg belyser saken!
Re: Åland och vinterkriget.
Nylands Brigad och de krigstida IR 61, IR 10, IR 13, IR 24, IR 55 och en del andra truppförband har och hade svenska som språk men ett trettiotal kommandon var och är på finska: Asento, lepo, osasto seis, taakse poistu, neliriviin järjesty osv. Därför kunde värnplikten icke gälla ålänningar. Före krigen diskuterades ifall man eventuellt kunde ändra denna paragraf i Regeringsformen men de "äktfinska" partierna var hårt emot en ändring.
Mannerheim ansåg frågan mindre viktig, ty de värnpliktiga man kunde få från Åland var inte så många. För honom var det viktigast att Förvarsmakten beviljas medel för vapen. Då man rustade upp forten på Åland sade han litet sarkatiskt åt Paasikivi: " Vi bör sätta dessa i skick fast några kanoner har vi ju inte att placera där!"
Mannerheim ansåg frågan mindre viktig, ty de värnpliktiga man kunde få från Åland var inte så många. För honom var det viktigast att Förvarsmakten beviljas medel för vapen. Då man rustade upp forten på Åland sade han litet sarkatiskt åt Paasikivi: " Vi bör sätta dessa i skick fast några kanoner har vi ju inte att placera där!"
Re: Åland och vinterkriget.
Enligt Google:Asento, lepo, osasto seis, taakse poistu, neliriviin järjesty
Position, vila, sektionsställning, utgång till baksidan, ställ upp i fyra rader
Vad betyder position, sektionsställning och utgång till baksidan?
MVH
Hans
Re: Åland och vinterkriget.
Jag passar på och fortsätter litet: År 1918 i Högkvarteret i Seinäjoki fanns en mängd officerare med olika bakgrund. Sådana som tjänsgjort i ryska armén, både finsk- och svensktalande, svenskar, tyskar och sedan jägarna som utbildats på tyska. Det var nödvändigt för Mannerheim att göra klart för alla att nu gäller finska språket som kommandospråk.
I december 1939 satt tre män i Högkvarteret i St Michel och funderade över en mycket viktig sak. Mannerheim, överste Eric Schauman och överstelöjtnant Håkan Wahrén skisserade och planerade vilka medaljer, minneskors och minnestavlor de stupades anhöriga skulle få. Mannerheim ville i ett skede att kvinnliga anhöriga, mödrar, döttrar, hustrur osv skulle gynnas då dessa sedan ärvdes av följande generation. Han funderade på att ge en dagorder om detta. Schauman och Wahrén påminde då om att Överbefälhavaren inte kan ändra på Ärvdabalken genom en dagorder! Mannerheim fann sig i detta men påminde om att hans dagorder om språket 1918 hade blivit en paragraf i Regeringsformen.
I december 1939 satt tre män i Högkvarteret i St Michel och funderade över en mycket viktig sak. Mannerheim, överste Eric Schauman och överstelöjtnant Håkan Wahrén skisserade och planerade vilka medaljer, minneskors och minnestavlor de stupades anhöriga skulle få. Mannerheim ville i ett skede att kvinnliga anhöriga, mödrar, döttrar, hustrur osv skulle gynnas då dessa sedan ärvdes av följande generation. Han funderade på att ge en dagorder om detta. Schauman och Wahrén påminde då om att Överbefälhavaren inte kan ändra på Ärvdabalken genom en dagorder! Mannerheim fann sig i detta men påminde om att hans dagorder om språket 1918 hade blivit en paragraf i Regeringsformen.
Re: Åland och vinterkriget.
Asento = grundställning, lepo= vila ena foten flyttas ut, osasto seis = avdelning halt eller stannar, taakse poistu = alla springer 10 meter bakåt och stannar i grundställning.
Re: Åland och vinterkriget.
Tack Borebo.
MVH
Hans
MVH
Hans