Nu slapp ju Finland skicka sina söner till den ryska fronten mot Tyskland, Ö-U och Turkiet. Men om så hade skett, hur hade det påverkat självständighetsförklaringen och inbördeskriget som följde? Hade det berövat den Vita sidan dess ledande skikt och/eller hade det försvagat den Röda sidans rekryteringsbas?
Vet inte om finländare hade organiserats landsvis i den Tsarens krigsmakt eller om de hade blivit utportionerade, men under upplösningstendenserna 1917 bör en del ha deserterat och återvänt hem - eller hade det inneburit att Finland dragits in i det ryska inbördeskriget?
Allt annat lika kan man ju tänka att landet gått samma väg som de Baltiska staterna och alltså fått sin självständighet, men nog måste spelplanen ha sett annorlunda ut om de finländska männen vore inkallade 1914-1918 istället för civila.
De så kallade tyskutbildade Jägarna är ett exempel på hur förvirrat Tsarens rike var uppbyggt.
Självständigheten och inbördeskriget
Re: Självständigheten och inbördeskriget
Jag tänkte att de åkte utomlands till ett land som var i krig med det rike man tillhör, samtidigt som andra officerare stred i tsarens armé. Men la ingen värdering i det utan min undran gällde vad som hänt om även Finland omfattats av Rysslands mobilisering.
Re: Självständigheten och inbördeskriget
Det var ju naturligtvis förbjudet och avfärden till Tyskland skedde i hemlighet längs olika etappvägar.
https://jp27.fi/jagarna/jagarrorelsens- ... t/?lang=svDe som for till Tyskland måste avlägsna sig ur landet på hemliga vägar. För att man skulle komma över gränsen måste man upprätta etapper, som sköttes av ortsbor eller jägare. Det var farligt att korsa gränsen och det krävdes många gånger en lång fotvandring eller skidfärd. Från södra Finland begav man sig med tåg till etappernas utgångspunkter.
Den viktigaste etappvägen ledde från Kemi till Haparanda. En del vandrade till Torne älv eller tog sig via Torneå-etappen till Sverige. Sedan den här etappen avslöjats skidade de blivande jägarna från den österbottniska kusten över till Umeå. Då det var öppet vatten korsade man Kvarken i båt.
På vårvintern och våren 1916 fängslade ryska gendarmer ungefär femtio aktivister. I slutet av året förekom också väpnade sammanstötningar mellan myndigheterna och aktivister. Mest känd av dessa var striden i Simo år 1916.
Re: Självständigheten och inbördeskriget
Har nu med stor behållning läst ut Röd galenskap - Vit terror Det förträngda kriget 1918 i Västnyland av Sture Lindholm.
Tack Schwemppa för tipset, boken har onekligen i sin lokala detaljrikedom gett en så ärlig bild av inbördeskriget som det bara går att komma.
Den enda funderingen jag har är att det i sluttexterna antyds att landet inte skulle varit självständigt vid en tysk seger i kriget nere på kontinenten. Så här skriver han om mitten av december 1918 när Prins Friedrich Karl av Hessen avstår sin tilltänkta kungatron och de sista tyska soldaterna lämnar landet:
Tack Schwemppa för tipset, boken har onekligen i sin lokala detaljrikedom gett en så ärlig bild av inbördeskriget som det bara går att komma.
Den enda funderingen jag har är att det i sluttexterna antyds att landet inte skulle varit självständigt vid en tysk seger i kriget nere på kontinenten. Så här skriver han om mitten av december 1918 när Prins Friedrich Karl av Hessen avstår sin tilltänkta kungatron och de sista tyska soldaterna lämnar landet:
Så långt är jag med, men han fortsätter:I Finland fick man nu all anledning att tona nedr den tyska insatsen. Finlands tyskvänliga ledning nödgades göra en helomvändning. PE. Svinhufvud lämnade riksföreståndarskapet och utsåg Mannerheim till ny riksföreståndare. Det gällde att återställa Finlands anseende hos segrarmakterna. 1919 blev Finland republik
Det är den där sista meningen som är ny kunskap för mig - vad hade hänt i så fall med Finland menar författaren, hade det fått ungefär samma status som Bayern eller något annat tyskt kungadöme?Det blev ingen "Tyska vägen" i Ekenäs. Nikolaigatan döptes istället om till Gustav Vasagatan. Och den vita sidan kunde beskriva kriget som ett frihetskrig med Finlands självständighet som självklart mål. Att man aldrig skulle ha fått den om Tyskland vunnit kriget, låtsades man inte om!
Re: Självständigheten och inbördeskriget
Utan att vara förskräckligt påläst just nu, så anses det att med ett Tyskland som segrare i VK1 så skulle risken för att Finland skulle ha drivit in i Tysklands intressesfär definitivt överhängande, rentav som lydstat till Tyskland. Så ivrigt hade tyskarna tagit sig före att ordna upp Finlands saker under ledning av von der Goltz, och lägg ännu till en tysk regent.
Den befriade vitsinnade befolkningen var dessutom vänligt inställd till tyskarna. Ja, och kom ihåg att jägarna hade fått sin utbildning i Tyskland.
Det var nog Finlands smala lycka att Tyskland förlorade VK1 (men först efter att ha hjälpt till att slå ner det röda upproret). Ho vet vart vi hamnat med ett segerrusigt Tyskland som härskarmakt.
Den befriade vitsinnade befolkningen var dessutom vänligt inställd till tyskarna. Ja, och kom ihåg att jägarna hade fått sin utbildning i Tyskland.
Det var nog Finlands smala lycka att Tyskland förlorade VK1 (men först efter att ha hjälpt till att slå ner det röda upproret). Ho vet vart vi hamnat med ett segerrusigt Tyskland som härskarmakt.
Re: Självständigheten och inbördeskriget
Mja. Det var ju en intern konflikt mellan jägarna" och bla Mannerheim också.Schwemppa skrev: ↑6 november 2023, 08:50Utan att vara förskräckligt påläst just nu, så anses det att med ett Tyskland som segrare i VK1 så skulle risken för att Finland skulle ha drivit in i Tysklands intressesfär definitivt överhängande, rentav som lydstat till Tyskland. Så ivrigt hade tyskarna tagit sig före att ordna upp Finlands saker under ledning av von der Goltz, och lägg ännu till en tysk regent.
Den befriade vitsinnade befolkningen var dessutom vänligt inställd till tyskarna. Ja, och kom ihåg att jägarna hade fått sin utbildning i Tyskland.
Det var nog Finlands smala lycka att Tyskland förlorade VK1 (men först efter att ha hjälpt till att slå ner det röda upproret). Ho vet vart vi hamnat med ett segerrusigt Tyskland som härskarmakt.
Re: Självständigheten och inbördeskriget
Ja, men schismen gällde närmast det att jägarna ville fortsätta strida som en egen enhet, medan Mannerheim strävade till att sprida ut dem i den nya Vita armén som befäl och utbildare, vilket var förståeligt i och för sig. Jägarna betraktade Mannerheim med viss mistänksamhet, för dem var han "ryssgeneral".
Mannerheim å sin sida var inte förtjust i den tyska interventionen, och så avgick han ju som överbefälhavare 31.5.1918.
Mannerheim å sin sida var inte förtjust i den tyska interventionen, och så avgick han ju som överbefälhavare 31.5.1918.
Re: Självständigheten och inbördeskriget
Hm. Jag hade för mig att det handlade om massa annat också. Hur krigsmakten skulle vara uppbyggd och hur den skulle fungera osv. Och Mannerheim var ju inte den ende som kom från den ryska militära traditionenSchwemppa skrev: ↑6 november 2023, 11:15Ja, men schismen gällde närmast det att jägarna ville fortsätta strida som en egen enhet, medan Mannerheim strävade till att sprida ut dem i den nya Vita armén som befäl och utbildare, vilket var förståeligt i och för sig. Jägarna betraktade Mannerheim med viss mistänksamhet, för dem var han "ryssgeneral".
Mannerheim å sin sida var inte förtjust i den tyska interventionen, och så avgick han ju som överbefälhavare 31.5.1918.
Re: Självständigheten och inbördeskriget
Jo, visst förekom det slitningar. De som hade bakgrund i den kejserliga ryska armén och som ville fortsätta inom den finska försvarsmakten fick se sina karriärer gå i stå eller rent av bli utrökta. När vi kommer till krigen 1939-45 var det ytterst få kvar, majoriteten av generalskåren hade jägarbakgrund.
Men Mannerheim var kvar, han hade återinträtt inför Vinterkriget.
Men Mannerheim var kvar, han hade återinträtt inför Vinterkriget.