Finsk frågelåda

[Femtiotrean]

"Mamma on ollut vähän vastaan, kun on tämmöinen aika/.../" Ungefär: "Nu när tiderna är som de är". Tyvärr förblir "Pappa tuntuu olevan hyvin ?????assa siitä" en gåta för mig.

Pappa för far- eller morfar är inte alls ovanligt, skulle gissa 40/60 mellan pappa och ukki. Mamma däremot låter ålderdomligt - ordet som används är mummo eller mummi - och jag tror inte att jag har hört någon kalla sin mor- eller farmor mamma. (Däremot en man kan tala om "meidän mamma" (vår mamma), men då vill han vara humoristisk - och ganska säker på att hans fru inte hör det.)

PS Brevskrivaren *kunde* vara kontorchefens bror, men skulle han inte i så fall underteckna med sitt förnamn? Och om kontorchefen är hans farbror, skulle han då inte ha skrivit "Kära farbror"? Men kanske det är bara så att han är ingen van brevskrivare och han vill skriva som han tror man skall göra och då blev det onödigt fint?

[Schwemppa]

kun on tämmöinen aika/.../" Ungefär: "Nu när tiderna är som de är"

Alldeles! Det var så spretigt skrivet att jag inte blev klok på det.

[Hans]

En fråga, ni från Östra Rikshalvan som hänger här misstänker jag har svenska som modersmål. Hur bra är er finska? Jag misstänker att man tvingas ha en hyfsad finska för att överleva.

MVH

Hans

[Schwemppa]

Allmänt sett så är det väldigt individuellt, de flesta finlandssvenskar är hyfsat tvåspråkiga eller åtminstone så klarar man sig på finska. Men alla varianter finns, det beror på boningsort och umgänge. På en ort med svenskspråkig majoritet kan man klara sig långt på enbart svenska, men sådana är det relativt tunnsått med, åtminstone här i Nyland vilket är min horisont.

I Österbotten är läget lokalt mer svenskspråkigt, men eftersom jag inte bor där ska jag inte bre mig ut mer över det. Cats kanske vill redogöra?

Noterade det här nyss i nyheterna: https://svenska.yle.fi/artikel/2021/03/ ... -bli-horda

"Livet är lokalt" som en lokaltidning härvid har som slogan.

Åland är ett särfall, och enspråkigt svenskspråkigt. Jag har inte stött på särskilt många ålänningar som kunnat finska i större grad.

Personligen betraktar jag mig som fullständigt tvåspråkig (även om jag nyss gick bet på nyanserna i Pappa/Mamma-terminologin en aning ). Jag vågar påstå att jag kan diskutera i valfritt finskt sällskap utan att avslöja att det inte är mitt modersmål ett bra tag utan större problem.

[Hans]

Tack Schwemppa. Åland tillhör Västra Rikshalvan så det räknas inte (folkomröstningen sade så, var det 1919?) sedan körde nationernas förbund över.

MVH

Hans

[cats]

Det är rätt personligt. Jag har en finskspråkig mamma, men bryter svårt på svenska iaf. Skolan svensk, kompisarna svensktalande. Klarade finska språkprovet på universitetet utan problem. Skriftliga delen svårare än muntliga. Det finns sådana som inte kan finska alls i Österbotten. Ännu sämre är det med finskan på Åland.

[Markus Holst]

När jag i slutet av 80-talet åkte bil i södra Finland lyssnade jag på svenska Radio Östnyland. Där berättades att man i Österbotten på försök hade börjat ha en del av skolans lektioner på finska, för att vänja österbottningarna vid det främmande språket.

[Ostrobothnia]

Texten i brevet:

Vasa 1. juli

Bäste broder!

Tack för brevet och kortet jag fick. Jag har varit till sjöss den mesta tiden, och kom först nu. Mamma lär ha besvarat ditt brev och trott att det där om min avfärd inte kommer någonting (information / eller att det inte blir av) dit. Pappa verkar vara väldigt förargad över det. Mamma har varit lite emot det (den första?) tiden, men har nu redan medgivit...

En aning slarvigt och talspråksmässigt skrivet, men så där i stora drag...

(Jag är inte helt säker på om pappa verkligen varit förargad, eller någonting annat, men kommer inte på vad det skulle vara)

Jag får det till "harmanassa", variant av mera vanligt harmissaan av idag? Harmsen, eller bara sur? Förbittrad?

[sveahk]

När den tyske soldaten kom till Finland år 1941 läste han gärna tyska Wehrmachts "Lappland-Kurier". Ett finskt ABC för de viktigare sakerna i en soldats liv lärde man sig i juli-numret

s-l1600 4.jpg (231.47 KiB) Visad 1656 gånger

.

Som t.ex.:
"Jano = Törst; Har alla soldater, i synnerhet nu (Jano, inte Jarno). Man kan släcka den med olut = öl, vinii = vin, ryyppy = snaps."

Och så var det där med kärleken:
"Rakastaa = älska. Minä rakastaan sinun = jag älskar dig. Men innan ställer man frågan: Saanko tulla mukaaune? = Får jag följa med er?
Säger hon: Kyllä eller Niin, betyder det: Ja!
Kenties = Kanske.
En = Nej.
I vilket fall svarar man: Kiitos = Tack!"

Dessutom får man inte bara veta att Wienerschnitzel heter Wieninleikkele på finska, utan att den också finns på restaurangmenyerna - med brasklappen: I fredstid!

Kommentarer från våra finska vänner önskade!

Hans K

[Hans]

Inte finsk men jag slås av att den måste vara för bruk under permission, ett stort stycke om hur man raggar på finska men inte en enda militärterm med. Och att de ger oss Tammerfors men inte Uleåborg.

MVH

Hans

[sveahk]

Och det nu erövrade Salla består enbart av ryska baracker, inte ett enda hus från den finska(!) tiden finns kvar...? Från den tyskbyggda kyrkan finns bara fundamentet, altaret tjänar som bardisk i en av de röda barackerna!

Hans K

[erep]

Ett fel fanns där, nämligen, en flaska öl är inte "pullo oluttu" utan pullo olutta.



Jag förstår att även soldater har skitbrått, men "ulostus" är nog inget man använder i vanligt talspråk, även om det nog förstås. Darmentleerung vore suolen tyhjennys, men det använder man inte heller i talspråk.

Att skita kan vara paskantaa, paskoa, kakata eller kakkia, men de är talspråk och inte ord man använder i finare sällskap.

Neutralt hade varit tehdä tarpeensa, d.v.s. göra sina behov.

[sveahk]

Den här finska boken(här den svenska översättningen)...

ett-land-av-sno-och-aska.jpg (14.84 KiB) Visad 1286 gånger

...fick i Tyskland ganska dålig kritik när den kom ut på tyska...

Någon som läst den och kan yttra sig om den är läsvärd?

Hans K

[Hans]

https://petrarautiainen.com/books/

Snabbtrålen gav inga recensioner på begripliga språk men ni i Östra Rikshalvan kanske lyckas bättre.

MVH

Hans

[Femtiotrean]

Jag läste en intervju med författaren. Man får lätt - eftersom man är en lite äldre medelåldrig man med viss intresse i krigshistoria - det intrycket att här har vi ännu en författarprofil och en roman som kunde vara skapad av en datorprogram.

Förlag vill ju liksom vara med i tiden och få en manuskript med rätt sorts tema, huvudpersoner och en författare som helst är en ung kvinna som såger sig streta emot tabun, avslöja saker som (de manliga) historikerna inte har berättar om eller ens velat veta om osv. Det gör inget att man har kunnat läsa om allt som hon skriver - både i historieböckerna och i skönlitterära verk.