Finsk frågelåda

[Amund]

Har just läst ut Henrik Meinanders Finlands historia, och har lite frågor där jag önskar lite fördjupning – och vad passar då bättre än en finsk frågelåda?

1. Kommunisterna verkar ha fått stort inflytande under efterkrigstiden. Förutom en väljarkår på runt 20 % så verkar det ha krävts samarbete mellan socialdemokrater och borgare för att hålla dem borta från de ytterst inflytelserika positionerna i samhället. Var höll dessa personer hus under kriget – var många internerade eller knöt de näven i fickan, eller rörde det sig om kappvändare?

2. Nästa fråga handlar om Kekkonen, jag citerar: ”Forskning har sedermera bekräftat att han redan hösten 1944 knöt nära förbindelser med den sovjetiska underrättelsetjänsten och den vägen drev igenom sina målsättningar”. Nu kan man ju tycka vad man vill om Kekkonen, men jag tycker ändå det låter lite konstigt att en blivande justitieminister spelar under täcket med fienden… Men jag förstår också om det är så det måste gå till i en sådan situation landet befann sig i hösten 1944?

3. Under 1960-talets första hälft mer än fördubblades antalet bilar i Finland. Tydligen var en stor orsak att myndigheterna avreglerade bilimporten 1962 – vad var det för reglering som då togs bort, var denna reglering något särskilt just i Finland med tanke på att man importerade många ryska bilar?

4. Ingen fråga utan mer en fundering: Om man ser till hela den finländska historien så slås man av att Karelen haft en speciell ställning genom tiderna, självklart mycket förknippat med gränstvister men även med en stark ekonomisk särställning som exploderade under ryskt styre men även som svensk stapelstad. Undrar om inte Viborg hade kunnat vara en riktig storstad om historien sett lite annorlunda ut?

5. Funderar även om varför inte den ortodoxa kyrkan är större än ca 1 % i Finland där närheten och den tidigare tillhörigheten till Ryssland borde ha påverkat mer kan man tycka. Googlade på Ortodoxa kyrkan och såg att de visst har rätt att uppbära skatt.


Vill slutligen citera en mening i boken som jag tycker var historiskt vacker och som många borde kunna relatera till på något sätt i vår och våra förfäders historia under urbaniseringen.

De som anlände direkt från landsbygden fick ofta för första gången rinnande vatten, centralvärme och rimliga avstånd till butiker och annan service.
Till en början anslöts invånarna till många initiativ och informella nätverk som bar spår av umgängesformerna i det agrara bysamfundet, men småningom bands de upp till nya nätverk och rutiner, som tonade ned kvartersgemenskapen och framhävde kärnfamiljens och arbetets betydelse.

Hoppas inte mina frågor framstår som banala ,men för oss i Sverige är nog kunskaperna om våra grannländer tyvärr ofta alltför svaga ibland.

[Lasse O]

Bra initiativ

[erep]

Jag börjar med nummer 3.

Före 1962 behövde man importlicenser för bilar. Oavsett om du var en kommersiell importör som skulle importera hundratals eller tusentals bilar eller en privatperson som ville importera en bil, behövde du en licens från licensverket.

Vi ska komma ihåg att 1962 är bara 18 år efter vapenstillestånd och bara 10 år efter att krigsskadeståndet var betalt. Finlands ekonomi hade ännu en stark smak av krigsekonomi där staten styrde hur resurser användes. Trots att importlicensen föll bort 1962 kvarstod regleringen av penningmarknader, och valutaväxling krävede Finlands banks tillstånd. Penningmarknaden frigjordes gradvis först på 1980-talet.

Ryska bilar hade att göra med bilateralhandeln med Sovjet som växte fram efter att krigsskadestånden var ombesörjd. Eftersom en stor dell av krigsskadeståndet var produkter som verkstadsindustrin och varvsindustrin producerade, och den finska verkstadsindustrin varit svag före kriget, blev Finland tvungen att investera i produktionsmateriel för att kunna bygga det som skulle levereras. Det betydde, att 1949 var den finska verktygsindustrin den modernaste i Norden, och kunde leverera produkter, nu mot betalning, till Sovjet. Eftersom man bilateralhandeln gick ut på att båda (i princip) skulle sälja lika mycket åt den andra, var det bra att hitta sovjetiska produkter som man kunde importera. Ju mera man köpte, dess mera sålde man.

Denna handel var ju rätt byråkratisk. Man hade förhandlingar på statlig nivå och på den finska sidan var industripamparna involverade för att få sina produkter med i protokollen för export. Handeln såg mest ut som om man idkade handel med ett u-land. Det betyder att Sovjet exporterade mest råvaror och Finland exporterade maskiner och olika produkter, t.ex. konfektyr, möbler etc. som var mycket eftertraktade i Sovjet och närmast gick till nomenklaturan. För att det inte skulle vara för genant, försökte man hitta sovjetiska maskiner och andra produkter. Problemet var bara att sovjetiska produkter generellt hade en så dålig kvalitet, att de var svårförsålda även om priset var satt lågt. Bilarna var då något man kunde importera om deras pris var tillräckligt lågt. Pobeda, Moskvitch och Volga var sovjetiska bilmärken före Sovjet köpte en bilfabrik av Fiat som började producera bilar som kallades Zhiguli i Sovjet, Lada i utlandet.

[Amund]

Stort tack Erep för ett mycket utförligt svar. Jag minns att jag i Finland på 80-talet reagerade på den stora andelen ryska bilar.
Läste också att Finland under 70-talet genomförde stora byggprojekt i både Karelen och i Sibirien. Fick också intrycket att Finland var en stor leverantör av västliga konsumtionsvaror (lyxartiklar som inte fanns i Öst) till Östblocket?

Det är lätt idag att glömma hur mycket regleringar som fanns fram till 1990-talet inte minst även i Sverige, politiska råd som bestämde vad folk ska se för TV-program eller att det krävs licens/tillstånd för nästan vad som helst.

Just dessa handelsdelegationer som förhandlade fram handelskvoter är ju en stark kontrast till dagens globala värld. Det är närmast ofattbart att tänka sig tiden när politikerna beslutade hur mycket valutan var värd - med ett klubbslag så kunde finansministern bestämma att landets valuta plötsligt var värd 16 % mindre mot andra valutor. Industri, handel, penning och finanspolitik var ett sorts politiskt hantverk kan man kanske säga?

[erep]

Lada börjades importeras till Finland 1971, vilket var rätt smart efter produktionsstarten 1970. Sovjet behövde importer, och exporter var ett sätt att möjliggöra det. 1974 firades att den 20 000:nde Ladan överlämnades åt köparen. I slutet av 1988 fanns det i Finland 132 076 Lada bilar, och märket var det femte största efter Nissan, Toyota, Ford och Opel.

Även statsförvaltningen skaffade en del Lada-bilar. Det var rätt roligt när Helsingfors kriminalpolis körde med Lada civilfordon. De vitblåa polisfordonen som uniformerad personal körde var Saab, byggda i Finland på fabriken i Nystad.

Hade man en Lada, fick man nog sin andel av skoj för den.

Och ja, finska klädesplagg, kosstymer och möbler var lyxvaror i Sovjet. Förunnade för de som hade de rätta kontakterna och fick använda specialaffärer. Då sovjet krashade krashade och mycket av den finska konfektionsindustrin, som var van med mycket långa serier som exporterades till Sovjet som en del av bilateralhandeln. Att försöka sälja till västmarknaden var inte alls lika lätt och då produktionen varit orienterat för rysk smak, var det svårt att mitt i allt hoppa på annat. Kvalitetstänket hade också tagit skada då måttstocken var den sovjetiska marknaden.

Möbelindustrin tog också skada, men inte så mycket som konfektionsindustrin.

[erep]

1. Kommunisterna verkar ha fått stort inflytande under efterkrigstiden. Förutom en väljarkår på runt 20 % så verkar det ha krävts samarbete mellan socialdemokrater och borgare för att hålla dem borta från de ytterst inflytelserika positionerna i samhället. Var höll dessa personer hus under kriget – var många internerade eller knöt de näven i fickan, eller rörde det sig om kappvändare?

Partiets ledning togs efter vapenstilleståndet av personer som suttit i fängelse som säkerhetshäktade.

En del av ledningen hade varit i Moskva, t.ex. Hertta Kuusinen, en del var skogsgardister, t.ex Yrjö Leino, som rymt från säkerhetshäkte till skogs, men de flesta hade suttit häktade under kriget. Gradvis kom det sedan senare in folk genom normal partiverksamhet.

Partiet hade ca. 2 000 medlemmar då det var förbjudet, men efter att det tilläts ansökte tiotusentals om medlemskap. Först var det dock svårt, eftersom man först måste rekommenderas av en äldre medlem, skriva om sitt liv och vara provmedlem ett halvt år till en början. Detta luckrades dock upp efter 1945 och det blev lättare att gå med.

Det kommunistiska partiet ställde dock inte upp som sådant i val. Man hade sin valorganisation med vänstersossar, DFFF. https://sv.wikipedia.org/wiki/Demokrati ... lands_folk

Och som du skrev, så i städerna var det närmast socialdemokraterna och samlingspartiet (motsv. M) och på landet var det centerpartiet som motarbetade kommunisterna. Kommunisterna fick pengar från KGB och socialdemokraterna från CIA.

[erep]

2. Nästa fråga handlar om Kekkonen, jag citerar: ”Forskning har sedermera bekräftat att han redan hösten 1944 knöt nära förbindelser med den sovjetiska underrättelsetjänsten och den vägen drev igenom sina målsättningar”. Nu kan man ju tycka vad man vill om Kekkonen, men jag tycker ändå det låter lite konstigt att en blivande justitieminister spelar under täcket med fienden… Men jag förstår också om det är så det måste gå till i en sådan situation landet befann sig i hösten 1944?

Här ska jag inte skriva något utförligt, eftersom Kimmo Renotla skrivit om det 2008: "President Urho Kekkonen of Finland and the KGB"
Se:
https://helda.helsinki.fi/handle/10224/4054

Längst ner på sidan finns en länk till pdf-filen med boken.

Förklaringen som senare getts var

• det var bättre att själv hålla kontakt med Sovjetledningen än att låta kommunisterna monopolisera sina kontakter och komma med något som Kremls budska som Kreml egentligen aldrig kommit med, och

• genom KGB fick man direkt Kremls öra istf för att gå via den svaga sovjetiska utrikesförvaltningen.

Jag tittade bara på början av boken men ska se den igenom.

[Amund]

Mången tack igen Erep,
Intressant var att de finska företagen tydligen fick betalt för exportvarorna via den egna centralbanken, och samma förfarande på den sovjetiska sidan. Kanske helt nödvändigt med icke kompatibla valutor?

Har läst en del ur boken i din länk, mycket intressant. Man får veta att Koivisto som efterträdde Kekkonen 1982 inte var godkänd eller önskvärd av Kreml. Läste tidigare att många var emot valet av Koivisto just av anledningen att valet innebar en oprövad utrikespolitisk förändring.

En del av ledningen hade varit i Moskva, t.ex. Hertta Kuusinen, en del var skogsgardister, t.ex Yrjö Leino, som rymt från säkerhetshäkte till skogs, men de flesta hade suttit häktade under kriget.

På något sätt hade kanske de finska kommunisterna redan fått sin chans men visat sig alltför svaga? Stalin hade säkert högre förväntningar på Terijokiregeringen?

Kommer ihåg denna relaterade tråd.

[erep]

Mången tack igen Erep,
Intressant var att de finska företagen tydligen fick betalt för exportvarorna via den egna centralbanken, och samma förfarande på den sovjetiska sidan. Kanske helt nödvändigt med icke kompatibla valutor?
......
På något sätt hade kanske de finska kommunisterna redan fått sin chans men visat sig alltför svaga? Stalin hade säkert högre förväntningar på Terijokiregeringen?

Kommer ihåg denna relaterade tråd.

Hittade ett verk om bilaterala handeln på nätet (på finska), men har inte läst det mera än början ännu, så jag får återkomma på den frågan

.....

Den så kallade Terijoki-regeringen var ju bara båg, och Stalin visste att den inte kommer att attrahera stöd inom Finland. Den var däremot fikonlövet internationellt. Med en helt annan nivå av information än numera, trodde vissa av Sovjetunionens medlöpare utomlands på denna fiktiva regering.

Hela konceptet var ju inte nytt. När röda armen återerövrade Kaukasus efter 1918 skedde det genom att en grupp nationella kommunister i ett land i Kaukasus tog en gränsby, utropade sig till regering i landet och bad om hjälp av röda armén, som lurade just utanför gränsen. Vips tog man sedan landet.

Med Terijoki-regeringen gick det ju till så att den utropades från Moskva, eftersom finska trupper ännu höll Terijoki då den utropades. Terijoki-regeringen var ett ironiskt finskt namn för "regeringen". Eftersom Stalin dödat de flesta finska kommunistledarna som efter det misslyckade upproret flytt till Sovjet-Ryssland, hittades det bara 7 finska kommunister som sattes in i "regeringen". Tre av dem hade flytt 1918, tre senare och en hade ursprungligen varit en medlem av ryska kommunistpartiet. Tillsättandet av "regeringen" fick faktiskt en sådan verkan i Finland, att även de som initialt varit positiva till Sovjetunionen blev övertygade att kriget är ett erövningskrig.

Så de som verkade i Finland efter kriget var andra. Och vid det laget var Stalin mera intresserad av krigsskadeståndsleveranserna än av att de skulle stoppas pga oroligheter i Finland. Så stöd för en revolution fanns inte i Kreml.

[erep]

4. Ingen fråga utan mer en fundering: Om man ser till hela den finländska historien så slås man av att Karelen haft en speciell ställning genom tiderna, självklart mycket förknippat med gränstvister men även med en stark ekonomisk särställning som exploderade under ryskt styre men även som svensk stapelstad. Undrar om inte Viborg hade kunnat vara en riktig storstad om historien sett lite annorlunda ut?

"under ryskt styre"?

läs först https://sv.wikipedia.org/wiki/Gamla_Finland

Termen Gamla Finland är från rysk synvilkel, då de erövrat området 1721. Området som införlivades med imperiet, dock som autonomt storfurstendöme var alltså Nya Finland.

Men jag reagerar på ditt "under ryskt styre" då Finland under autonomin styrdes av en egen förvaltningsapparat och även Gamla Finland efter införlivanet i Nya Finland. Visserligen förlorade man ca. 50 år efter 1809, då man inte utvecklade lagstiftningen (i rädsla för att landets status skulle ändras) , men i början av 1860-talet kom det igång vilket medförde att ekonomin tog fart.

Det var ju mest som en personalunion med Ryssland, med den ryska tsaren som gemensamt statsöverhuvud. Ryssar fick ju inte finska ämbeten. De var för undersåtar av storfurstendömet. Ryssar fick inte ens flytta till Finland utan tillstånd. Storfurstendömets undersåtar fick däremot ta statstjänster och flytta fritt till Ryssland då de var imperiets undersåtar.

------

Men du har rätt, Viborg hade alla förutsättningar för växt. Om bolshevikerna inte hade kapat makten hade inte St. Petersburg handeln slutat. Å andra sidan ville den ryska politiska ledningen inte låta Finland bli självständigt. Att bolsjevikerna gick med på det var närmast ett taktiskt drag. Lenin räknade med en revolution i Finland och att Finland därefter skulle ansluta sig till Ryssland. Kommunisternas uppror kom ju efter knappa två månader efter att Lenin med sina kamrater erkände Finlands självständighet.

Om den ryska politiska ledningen hade bytt åsikt, och om bolshevikerna inte kapat makten och Ryssland därmed inte hade blivit en fiendestat för hela väst, hade det sett ut annorlunda för Viborg.

Trots att sovjetgränsen var stängd, var ju Viborg, beroende på vilken mätare man använder antingen Finlands andra eller tredje största stad i slutet av 1930-talet. Och detta var utan St. Petersburg handeln. Konkurrenten var Åbo.

PS. det att först Gamla Finland och sedan Storfurstendömet Finland fick behålla sin administration var ur rysk synpunkt ingen ynnest, utan ett praktiskt val. Om Ryssland inkorporerade ett områden med bättre förvaltning än Rysslands egna, lät man den fortgå.

Det var först mot slutet av 1800-talet då storrysk nationalism inverkade och man ville förenhetliga styrelseskicket inom imperiet. Det förorsakade sedan självständighetsrörelser inom olika delar av imperiet, inklusive i Finland.

[erep]

5. Funderar även om varför inte den ortodoxa kyrkan är större än ca 1 % i Finland där närheten och den tidigare tillhörigheten till Ryssland borde ha påverkat mer kan man tycka. Googlade på Ortodoxa kyrkan och såg att de visst har rätt att uppbära skatt.

Gränsen mellan östlig (ortodox) kristlighet och västlig (först katolsk och sedan luteransk) drogs ju när Sverige och Novgorod drog sina gränser. Man anser dock att kristendomen kommit först österifrån till Finland, då t.ex. orden pappi (präst), risti (kors) och pakana (hedning) är låneord från slaviska språk.

Ortodoksiska läran bredde ut sig till Karelen och nuvarande sydöstra Finland redan på 1000-talet från Novgorod och var löst under kyrkan i Novgorod. I början av 1500-talet var ortodoxa kyrkan etablerad i Karelen.

Freden i Nöteborg hade redan på 1300-talet de facto dragit östliga och västliga kyrkans gränser. I Stolbovafreden fick Sverige sedan Ingermanland och Kexholms län, men de ortodoxa invånarna garanterades rätt till sin tro. Detta höll emellertid inte utan luteranska fundamentalism tog över i Svenska riket och den lutheranska kyrkan tvingade karelare och ingermanländare att konvertera, vilket ledde till att en del av befolkningen flyttade över till ryska sidan. En del bara över gränsen men en del längre in i Ryssland och Tverkarelen uppstod.

Efter Hattarnas krig, i freden i Åbo fick Ryssland det som senare kallades Gamla Finland och de ortodoxas ställning inom området förbättrades. Efter freden i Fredrikshamn 1809 grundades ortodoxa församlingar även i västra Finland. Detta betydde inte att finländare konverterade till ortodox tro, utan att inflyttade ryssar och soldater stationerade i Finland fick kyrklig service i Finland. Mot slutet av 1800-talet försökte Ryssland använda den ortodoxa kyrkan som ett verktyg för russifiering, vilket finska ortodoxa präster motsatte sig.

För att summera, har både starka åtgärder för att konvertera ortodoxa under tidigare århundraden med fört att andelen minska antigen genom konvertering eller utflyttning. Och som jag svarade tidigare, var förvaltningen i Finland på 1800-talet inhemsk, och inte direkt styrd från St. Petersburg.

Så när man kom till självständigheten var antalet ortodoxa ganska marginellt.

----------

Noteras kan att numera finns det i Finland den traditionella ortodoxa kyrkan som sorterar under Konstantinopel, och ett antal nya församlingar som sorterar under Moskva. De senare är nyinflyttade ryssars församlingar. Och eftersom den ryska ortodoxkyrkan står nära FSB, väcker detta en viss mängd diskussion.

[Femtiotrean]

https://www.helsinginuutiset.fi/paikalliset/1253768

(Ingenting har hänt under de gångna två åren.)

[Markus Holst]

Viimeksi viime viikonloppuna 3 500-päiseen seurakuntaan liittyi Tschervinskin mukaan seitsemän uutta jäsentä

översattes till

Förra helgen anslöt sig sju nya medlemmar till 3 500-chefens församling, enligt Tschervinsk.

Vad betyder det egentligen?

För övrigt blev google-översättningen förståelig.

[sveahk]

Mycket tacksam för Amunds finska frågelåda, och naturligtvis att speciellt erep tar sig tid att ge oss klara och intressanta svar! En mycket bra tråd...

tycker Hans K

[Femtiotrean]

Google Translate blir minst oförståelig om man ber den översätta till engelska.

I Texas talas det om hur många tusen eller tiotusen "heads" man äger. På finska kan man räkna deltagare i en demonstration eller medlemmar i en församling och ge resultatet med "-päinen".

("Chef" betyder så ungefär "överhuvud" eller på finska helt enkelt "pää" och Google Translate var nöjd med det...)